Visselblåsning

En visselblåsning är en anmälan till Region Gotland om ett missförhållande av allmänintresse inom en verksamhet som regionen ansvarar för. Felet ska alltså vara kopplat till Region Gotlands egen verksamhet. Det är också viktigt att du först övervägt att använda de vanliga kanalerna, det vill säga närmsta chef eller chefens chef för att rapportera missförhållanden. Om du bedömer att du inte kan använda de vanliga kanalerna är du välkommen att visselblåsa.

Arbetsgivaren som rapporten avser får inte vidta repressalier på grund av en lämnad rapport mot en rapporterande person eller en närstående till denne. Du har rätt till skadestånd från den som utsätter dig för en repressalie på grund av rapporteringen.

Du som visselblåsare erhåller även skydd i form av ansvarsfrihet, vilket innebär att du inte kan hållas ansvarig rättsligt för åsidosättande av tystnadsplikt förutsatt att den aktuella informationen var nödvändig för att avslöja missförhållandet. Du ska inte lämna mer information än vad du har skälig anledning att anta är nödvändig för att avslöja missförhållandet för att omfattas av detta skydd. Notera att du däremot inte är skyddad av lag om du genom rapporteringen gör dig skyldig till brott eller om du bryter mot en kvalificerad tystnadsplikt .

Utöver arbetstagare inom Region Gotland, så kan anställda vid bemanningsföretag, förtroendevalda aktiva i styrelser och nämnder, praktikanter, volontärer, konsulter och arbetssökande visselblåsa. Även personer som tidigare varit verksamma, om missförhållandet ägde rum under tiden de var verksamma.

Det vill säga alla personer som sökt arbete, arbetar i eller har arbetat i en verksamhet som sker under Region Gotlands styrning och ledning.

Anhöriga, brukare, vårdnadshavare, patienter, medborgare och boende i regionen kan inte rapportera fel via Region Gotlands visselblåsartjänst.

Det finns andra sätt för dessa grupper att lämna åsikter och anmälningar om förbättringar eller missförhållanden. Bland annat genom patientnämnden, medborgarförslag, elevråd eller regionens brevlådor för synpunkter eller felanmälan.

En anställd som är underställd ett privat företags styrning och ledning och som genomför en av Region Gotlands upphandlad tjänster kan inte använda Region Gotlands visselblåsarfunktion. Exempel på sådana är privata hemtjänstföretag eller ett privat drivet äldreboende som innehar ett avtal med regionen. De personer i dessa typer av företag som vill rapportera en oegentlighet uppmanas att vända sig till företagets visselblåsarfunktion eller relevant tillsynsmyndighet.

Det ska handla om ett missförhållande eller fel på arbetsplatsen som det finns ett allmänintresse av att det kommer fram. Antingen att något felaktigt gjorts eller att något inte gjorts. Det kan exempelvis vara utnyttjande av ställning, tjänstefel, mutor, förskingring, jäv, grövre avvikelser mot interna styrdokument eller kränkningar av grundläggande fri- och rättigheter.

Man ska ha goda skäl att tro att den information man lämnar är sann för att få skydd. Det innebär att informationen ska bygga på egna iakttagelser och bedömningar.

När anmälan kommit in ska den utredas i olika steg. Vad som händer beror på vad utredningen visar.

För mottagning av anmälningar och för en första bedömning av varje ärende, har Region Gotland anlitat ett externt och oberoende företag. Om en bedömning i första steget visar att ärendet inte omfattas av visselblåsarlagen kommer ärendet att avskrivas. Om bedömningen i första steget visar att ärendet omfattas av visselblåsarlagen kan företaget, på Region Gotlands begäran, starta en utredning som bistås av Region Gotlands samordnare för visselblåsning. Innehållet i anmälan blir, om det överlämnas till Region Gotland för nästa steg i utredningen, en allmän handling. Vid en prövning om utlämnande kan hela eller delar av ärendet vid behov sekretesskyddas.

Den som anmäler kommer att få sin identitet skyddad. Enbart utvalda funktioner kommer att få reda på vem du är. Dessa funktioner är regionens samordnare, ekonomi direktör, HR-direktör och Regionstyrelseförvaltningens kanslichef. Uppgifterna behövs för att avgöra om personen är behörig att visselblåsa, för att kunna ge det skydd lagen föreskriver och för att kunna följa upp ärendet och åtgärda de policys, riktlinjer eller arbetssätt som möjliggjort missförhållandet.

Syftet med sekretessen är att en person som anmäler ett missförhållande ska skyddas från repressalier från arbetsgivaren eller kollegor. Även den som bistår den rapporterande personen eller på annat sätt har en arbetsrelaterad koppling skyddas. En arbetsgivare som utsätter en anmälare för någon form av bestraffning riskerar att bli skadeståndsskyldig. Det är ett allvarligt brott att röja sekretessbelagda uppgifter.

Uppgifter i en anmälan som kan avslöja identiteten på den som anmälts är sekretessbelagt under tiden för utredningen, om det finns skäl att tro att syftet med utredningen och dess kommande åtgärder skadas. När utredningen är klar och man exempelvis står inför att vidta arbetsrättsliga åtgärder finns inte längre ett behov att skydda utredningen från den som utreds.

Observera dock att innehållet i anmälan kan komma att bli offentlig handling, även om namnet på den som anmäler inte finns med. Uppgifter om personer som utpekas i anmälan kan också komma att sekretessbeläggas.

Observera också att i händelse av exempelvis ett allvarligt brott så kan ärendet i sin helhet, med alla uppgifter, komma att behöva överlämnas till polisen. Skulle detta ske kommer anmälaren att bli informerad.

Återkoppling kommer att ske snarast möjligt och senast inom tre månader. Återkoppling ska också ske om sekretessen behöver röjas.

Utöver det skydd som visselblåsarlagen ger finns fler andra skydd som alltid gäller, helt oberoende av visselblåsarlagen.

Anställda i offentlig sektor har enligt grundlagen meddelarfrihet som gör att de har rätt att lämna uppgifter om missförhållanden till media, dock inte handlingar. Den som tagit emot uppgift som lämnat för publicering har tystnadsplikt beträffande meddelarens identitet. Arbetsgivaren får inte efterforska källan. Meddelarfrihet gäller dock inte för alla uppgifter. För uppgifter som omfattas av kvalificerade sekretess kan det finns begränsningar i meddelarfriheten.

Det finns även ett repressalieförbud som innebär ett förbud för arbetsgivaren att bestraffa den som använt sig av sin meddelarfrihet.

Även privatanställda inom vård, skola och omsorg har meddelarskydd, men det finns ingen lagstiftning som hindrar arbetsgivaren från att efterforska källan.

Det finns även möjlighet att rapportera externt till en myndighet. Vill du rapportera externt inom Sverige har regeringen utsett olika myndigheter som du kan vända dig till beroende på vad din rapport handlar om, bland annat Arbetsmiljöverket, Skatteverket och Konkurrensverket.

Behöriga myndigheter och ansvarsområden framgår av bilagan till förordningen (2021:949) om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden. Du kan även lämna din rapport till EU:s institutioner, organ eller byråer om rapporten rör unionsrätt. Mer information om tillvägagångssättet finns hos respektive myndighet och EU-organ.

Arbetsmiljöverket (har särskild tillsyn över visselblåsarlagen)

Sveriges riksdag (Lag 2021:890)

Medborgarförslag, Region Gotland

Felanmälan, Region Gotland

Patientnämnden, Region Gotland