Behandling

Motiverande samtal är en samtalsmetod som används i rådgivning och behandling för att underlätta förändringsprocesser.
Syftet är att främja motivation och beteendeförändring samt stärka din tro på din egen förmåga och möjlighet till förändring.

Community Reinforcement Approach (CRA) är en beroendebehandling som baseras på kognitiv beteendeterapi (KBT) och motiverande samtal (MI).

CRA har bra forskningsstöd och ger verktyg för nykter- och drogfrihet. Syftet med CRA är att skapa ett kraftfullt förstärkningssystem för beteenden som innebär drogfrihet. CRA-behandlingen sker enskilt.

CRA tar hänsyn till hela livssituationen. Det ingår övningar för att förstå vilka ”triggers” i miljön som påverkar missbruksbeteendet. Återfallsprevention är också en viktig del i CRA.

Behandlingen inleds med en kartläggning och därefter vidtar behandling som individanpassas, glesas ut och pågår upp till ett år.

I A-CRA involveras föräldrar/vårdnadshavare i behandlingen och deltar under vissa träffar.

CRA och A-CRA ingår i Socialstyrelsens riktlinjer för missbruks- och beroendevård.

Haschavvänjningsprogrammet (HAP) är ett program för personer med långvarigt och intensivt cannabisrökande. Haschavvänjningsprogrammet är individuellt och följer faserna under avtändningen.

Fas 1 (vecka 1-2)
Medicinsk inriktning med fakta om cannabis och abstinenssymtom med mera.

Fas 2 (vecka 3-4)
Känslomässig bearbetning och sortering.

Fas 3 (vecka 5-6)
Social inriktning och planering samt återfallsprevention.

Fas 4 (vecka 7-12)
Behandlingskontakt utifrån de behov som framkommit. Återfallsprevention.

Förutsättningar för deltagande i programmet är avhållsamhet från alkohol och droger under programmet.

HAP ingår i Socialstyrelsens riktlinjer för missbruks- och beroendevård.

FFT är en familjebehandlingsmetod för ungdomar med relationsförsvårande beteenden. Syftet är att minska det relationsförsvårande beteendet genom att förbättra relationerna och kommunikationen i familjen.

FFT-behandling är indelad i olika faser som styrs av var familjen befinner sig i förändringsprocessen. Vanligtvis är omfattningen på en FFT ca 8-12 tillfällen med ett tillfälle per vecka, men kan vara längre och mer intensiv vid behov.

De teorier som metoden vilar på är systemteori, kommunikationsteori, social inlärningsteori och ett salutogent perspektiv.

FFT ingår i Socialstyrelsens rekommendationer för missbruk- och beroendevård bland unga.

MET är en systematisk metod för att åstadkomma förändring hos personer med skadligt bruk eller beroende av alkohol eller narkotika. Syftet är att öka individens motivation för tanke- och beteendeförändringar. Behandlingen är individuell men man kan bjuda med anhöriga (t ex föräldrar) i vissa möten.

MI (Motivational Interviewing) är det grundläggande förhållningssättet i MET och kombineras i MET med bedömning, återkoppling och motivationshöjande samtal. Behandlingen i MET är indelad i tre faser som handlar om att bygga upp motivation för förändring, stärka beslutsamheten för förändring samt hitta strategier för att genomföra förändringen.

MET består av ca 4-6 samtal och behandlingen ska vara avslutad inom tre månader.

MET ingår i Socialstyrelsens riktlinjer för missbruks- och beroendevård.

Återfallsprevention är en behandlingsmetod som vilar på kognitiv beteendeterapi (KBT). Metoden har bra forskningsstöd vid beroende av alkohol, narkotika och spel om pengar. Syftet är att lära sig nya färdigheter och nya sätt att tänka för att bryta ett problembeteende genom att:

• Öka förmågan att känna igen sina egna risksituationer för återfall.
• Bli bättre på att antingen undvika eller hantera risksituationerna.
• Bli uppmärksam på personliga konsekvenser av att dricka, ta droger eller spela om pengar.
• Hitta alternativ till att dricka, ta droger eller spela om pengar.

Återfallsprevention ingår i Socialstyrelsens riktlinjer för missbruks- och beroendevård.