Regionstyrelsens beslut i korthet

Onsdagen den 27 mars sammanträdde regionstyrelsen. Totalt behandlades 35 ärenden under sammanträdet. Bland annat behandlades följande ärenden:

Årsredovisning 2023

Regionstyrelsens beslutar att fastställda Region Gotlands årsredovisning för 2023 samt den särskilda årsredovisning som omfattar vatten och avloppsverksamheten. Regionstyrelsen beslutar att föreslå regionfullmäktige, i samband med att årsredovisningen behandlas, besluta att:

• 2023 års negativa resultat efter balanskravsjusteringar inte ska återställas då det finns synnerliga skäl
• Samtliga nämnder får i uppdrag att vidta nödvändiga åtgärder under 2024 för att den beslutade budgeten inte ska överskridas

Region Gotlands årsredovisning omfattar det ekonomiska resultatet och måluppfyllelse.

För Region Gotland är 2023 års ekonomiska resultat minus 2 miljoner kronor. Den främsta orsaken till resultatet är en ökad kostnadsutveckling motsvarande 9,3 procent. Skatteintäkter och utjämningsbidrag har ökat med 5,1 procent men det täcker inte kostnadsökningarna. Sammantaget görs bedömningen att den ekonomiska hushållning för året är godtagbar under rådande omständigheter.

2023 är fjärde och sista året som de 18 målen i regionens koncernstyrkort följs upp. Nio av de 18 målen omfattar ekonomisk hushållning där bedömningen är att ekonomin har försvagats men är fortfarande god.
Samtliga mål inom kvalitetsområdet bedöms som delvis uppfyllda. För att nå en högre måluppfyllelse behövs bland annat ett fortsatt arbete med att öka tillgängligheten till Region Gotland utifrån medborgarnas behov.

Inom målområdet medarbetare bedöms målen som delvis uppfyllda. För att nå en högre måluppfyllelse är det avgörande för Region Gotland som organisation att fortsätta arbeta för att skapa förutsättningar för en god arbetsmiljö med ett hållbart och aktivt ledar- och medarbetarskap i alla verksamheter.

Målområdet samhällsperspektivet bedöms delvis uppfyllda. För att förbättra måluppfyllelsen behövs ett fortsatt enträget arbete med mer fokus på främjande och förebyggande arbete och samverkan kring grupper i utsatt situation. Vidare behöver Region Gotland arbeta med att ta fram nya riktlinjer för bostadsförsörjning, slutföra arbetet med översiktsplan, påbörja arbetet med en markstrategi samt ett fortsatt arbete med att utveckla framtagande av detaljplaner.

– Det är som alltid mycket intressant och givande att ta del av regionens årsredovisning. Vi har en fantastisk verksamhet som visar goda resultat år efter år. Regionens medarbetare gör skillnad för alla som bor och verkar på Gotland. Det ekonomiska läget de närmaste åren är fortsatt bekymmersamt och alla behöver hjälpas åt och vidta åtgärder för att få en budget i balans. Det är glädjande läsning att regionens måluppfyllelse 2023 visar positiva resultat. Vi har naturligtvis områden och saker att arbeta vidare med, jag har stort förtroende för att det arbetet sker på ett professionellt sätt, säger Meit Fohlin regionstyrelsens ordförande.

Lokalförsörjningsplan

Regionstyrelsen fastställde räddningstjänstens lokalbehov för 2025-2034 och godkände lokalförsörjningsplanen för Region Gotland för 2025-2034.

Lokalförsörjningsplanen för Region Gotland är en strategisk plan för regionens lokaler och lokalanvändning. För att samordna hela regionens lokalbehov samlas alla nämndernas lokalbehov i en regiongemensam lokalförsörjningsplan. Gemensamma prioriteringar av olika lokalbehov och åtgärder görs innan investeringsbehoven fastställs. Detta för att säkra ett gemensamt strategiskt ansvarstagande och tydliggöra lokalstyrningen i regionen. Vilka lokalinvesteringar som slutligen ska genomföras beslutas i samband med budgetbeslutet.

– Regionen har ett generellt stort lokalbehov och en del av behoven är inom 1-3 år vilket är en stor utmaning, inte bara planerings- och budgetmässigt utan också utifrån de trender som handlar om förändrat klimat som ställer krav på lokalerna. Vi har också utmaningar för att möta efterfrågan på vård- och omsorgstjänster samtidigt som andra verksamheter kan få en minskad efterfrågan, säger Meit Fohlin regionstyrelsens ordförande.

Detaljplan för Visby Järnvägen 5 och 8, samt del av Visby Hällarna 1:7

Regionstyrelsen godkänner planförslaget och sänder över det till regionfullmäktige för antagande.

Syftet med planen är att länka samman staden, visuellt och funktionellt. Medanledning av närheten till kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsemiljöer ska bebyggelsen präglas av en genomgående kvalitativ arkitektur. Utgångspunkt ska tas i omgivande byggnadsstruktur, arkitektur och stadsbild.
Detaljplanen har varit utställd för granskning 12 januari 2023 - 13 februari 2023. Totalt har 8 yttranden kommit in. Synpunkterna från granskningen har bemötts och planförslaget har setts över. Planförslaget möjliggör byggandet av bostäder med inslag av kontor och/eller annan verksamhet. Med anledning av närheten till kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsemiljöer ska bebyggelsen präglas av en genomgående kvalitativ arkitektur. Utgångspunkt ska tas i omgivande bebyggelsestruktur, arkitektur och stadsbild. Bebyggelsen ska utformas med sammanhållen variation, i relation till övrig befintlig och planerad bebyggelse inom kvarteret Järnvägen. Bedömningen är at planförslag stämmer med den fördjupade översiktsplanen. Planen är också tekniskt och ekonomiskt genomförbar.

– Den här detaljplanen är den tredje i området Järnvägen, som nu gör att hela området utanför Söderport kan byggas. Här är det 65 bostäder och 5 centrumverksamheter som tillkommer och området totalt har nu 165 lägenheter. Det är oerhört värdefullt och den här bebyggelsen kommer bidra till att bygga ihop staden på ett fint sätt, säger Meit Fohlin regionstyrelsens ordförande.

Lönesatsning på jämställdhet och bristyrken

Regionstyrelsen fick vid dagens sammanträde en redovisning av regionens arbete med lönesatsning inom jämställd och bristyrken. Regionstyrelsen beslutar att ta emot informationen.

Det långsiktiga målet för lönebildningen är att ha marknadsmässiga löner så det är möjligt att attrahera, rekrytera och behålla medarbetare. Regionstyrelseförvaltningen har under ett flertal år genomfört lönesatsningar framför allt utifrån bristyrken, men också utifrån jämställdhet för ett antal identifierade yrkesgrupper. Satsningarna har bidragit till att löneläget förberörda yrkesgrupper nu i stort motsvarar nationella lönenivå. Utvecklingen ur ett jämställdhetsperspektiv visar på en positiv utveckling inom regionen. I januari 2024 hade kvinnorna 96 procent av männens medianlön, vilket kan jämföras med januari 2023 respektive 2022 när kvinnorna hade 92 procent av männens medianlön. Inför löneöversyn 2024 har dialoger kring lönesatsningar kopplat till jämställdhet och bristyrken förts. Då ett flertal löneavtal går ut 31 mars 2024 och nya avtal ännu inte är träffas, avvaktar regionstyrelseförvaltningen med att slutligt identifiera vilka yrkesgrupper som kommer att prioriteras i 2024 löneöversyn.

– De senaste årens arbete med lönesatsningar inom jämställdhetsområdet och bristyrken visar på goda resultat vilket gör att regionen får bättre förutsättningar vid rekryteringar och att behålla medarbetare. Det är viktigt att regionen fortsätter arbetet med lönesatsningar för att vara en attraktiv arbetsgivare som både attraherar och behåller kompetens, säger Meit Fohlin regionstyrelsens ordförande.

Trafikverkets inriktningsunderlag inför infrastrukturplanering 2026-2037

Regionstyrelsen beslutar att överlämna förslag till remissyttrande till Landsbygds- och infrastrukturdepartementet.

Trafikverket har på regeringens uppdrag formulerat ett inriktningsunderlag inför infrastrukturplaneringen (planering för vägar, järnvägar, broar eller byggnader) för perioden 2026-2037. Underlaget kommer att innehålla förslag till riksdagen om ekonomiska ramar och inriktningar. Ny nationell plan och nya länsplaner förväntas fastställas i början av 2026.

För Gotlands del är det angeläget att svara på remissen mot bakgrund av transportinfrastrukturplaneringens betydelse för:

• En trygg och attraktiv livsmiljö med goda uppväxtvillkor.
• God konkurrenskraft och tillväxt i näringslivet.
• God tillgänglighet och hållbara kommunikationer.

I förslaget lyfts att färjetrafiken till och från Gotland bör ses som en del i nationell infrastruktur, betydelsen av att ha en reservhamn på Gotland, ett önskemål om offensivare klimatkrav i kommande färjetrafikupphandling, att det är positivt med ett fokus på underhåll, samt att Gotland behöver mer medel i länsplanen.

– Det är som vanligt provocerande att Gotland, som enda region i landet, inte finns med i den Nationella infrastrukturplanen. Självklart borde Gotland vara det eftersom vi är en del an Sverige och de nationella transportpolitiska målen säger att transportsystemets uppbyggnad, utformning, funktion och användning ska bidra till att ge hela landet utveckling. Det framför vi i vårt yttrande jämte annat som resurser och förutsättningar på Gotland. Detta är angelägna frågor för Gotland som en plats att leva, bo och verka på, säger Meit Fohlin regionstyrelsens ordförande.

Avtal om försvarssamarbete med Amerikas Förenta Stater

Regionstyrelsen beslutar att föreslaget remissvar lämnas till Länsstyrelsen i Gotlands län.

Sverige och USA undertecknade den 5 december 2023 ett avtal om försvarssamarbete, ett så kallat Defense Cooperation Agreement (DCA-avtal). Samarbetet enligt DCA-avtalet bygger på Sveriges samtycke och på full respekt för svensk lagstiftning, svensk suveränitet och internationella förpliktelser. Samarbetet sker i enlighet med folkrätten. I DCA-avtalet listas 17 olika militära anläggningar som kan komma att nyttjas, där Gotlands regementsområde med tillhörande övningsområde anges. Detta innebär att Amerikanska militära styrkor kan komma att vistas på Gotland i mycket större omfattning än vad som görs idag. Region Gotland uttrycker sitt stöd för godkännandet av DCA-avtalet och understryker vikten av samarbete och informationsutbyte mellan amerikanska och svenska vårdgivare, samt möjligheten för amerikanska sjukvårdsresurser att bistå vid större olyckor eller katastrofer. Region Gotland förespråkar också en ersättningsmodell för de kommuner och regioner som påverkas av de områden och anläggningar som föreslås i DCA-avtalet, och lyfter fram behovet av samordning med Försvarsmakten för att säkerställa fungerande räddningstjänst, sjukvård och andra stödfunktioner. Regionen framhåller också vikten av regeringens ställningstagande mot kärnvapen och att inga kärnvapen ska finnas på Gotland.

– Det viktigaste är att vi inte vill se kärnvapen på Gotland vilket vi inte tycker är tillräckligt uttryckt. Här vill vi se samma avtalskonstruktion som i de andra nordiska länderna. Där ser vi goda exempel på hur det kan fungera väl medan det på andra platser fungerar mycket sämre. Utöver det är det viktigt att få till en bra planering och samordning med en nationell ersättningsmodell som tar hänsyn till kostnaderna, säger Meit Fohlin regionstyrelsens ordförande.

Ansökan om tillstånd för uppförande och drift av en havsbaserad vindpark - Vindpark Aurora

Regionstyrelsen beslutar att föreslaget yttrande lämnas till Länsstyrelsen i Gotlands län.

Bolaget OX2 ansöker om tillstånd för vindpark Aurora i havet drygt 2 mil söder om Gotland. Parken kan som mest få 370 vindkraftverk och förväntas kunna ge cirka 24 TWh el per år. Regionstyrelsen yttrade sig till länsstyrelsen så sent som i december 2023 över denna ansökan. Nu har länsstyrelsen gett regionen en möjlighet att yttra sig igen.

Region Gotland har en fortsatt positiv inställning till att Vindpark Aurora byggs. Regionens tidigare bedömning är att det utpekande området kan vara en plats för att bygga havsbaserad vindkraft, vilket har förstärkts av det kompletterade underlaget till ansökan. Vindpark Aurora planeras utanför översiktsplanens område. Men redan i förslaget till ny översiktsplan har Region Gotland tagit ställning för att kunna tillåta havsbaserad vindkraft ännu närmre det skyddsvärda landskapet på Storsudret, än vad som blir aktuellt för vindparken Aurora.
Region Gotland påperkar också behovet av en tydlig tillståndsprocess, vilket bland annat bör innebära tydlig skillnad mellan vilka krav som ställs inom ramen för Natura2000 – tillståndet och vilka som förslås inom ramen för SEZ-tillståndet

– Klimatet är vår tids ödesfråga. Gjorda åtagande + 2,9 grader år 2100 enligt FN: s miljöorgan UNEP. De kommande åren till 2030 är avgörande om vi ska lyckas bättre än så. Klimat hotet är globalt men det lokalt vi måste göra jobbet och alla måste medverka. En del är ökad elektrifiering som ställer krav på ökad elproduktion där Gotlands behöver öka lokalt producerad grön el där vindkraft är en viktig del. EUs mål är 60GW offshore wind till 2030 och 340 GW till 2050. Allt tillsammans pekar på vikten av etableringarna runt Gotland, säger Meit Fohlin regionstyrelsens ordförande.

Gemensamt avgränsningssamråd – vindkraftsparkerna Pleione och Ran öster om Gotland

Regionstyrelsen beslutar att föreslaget yttrande lämnas.

Företaget OX2 har hållit ett gemensamt avgränsningssamråd i arbetet med att ta fram miljökonsekvensbeskrivningar för etablering och drift av två vindparker. Driftstart för båda parkerna planeras till tidigast år 2030. Samrådsunderlaget beskriver den planerade verksamhetens lokalisering, tidsplan, omfattning, tekniska utformning och påverkan.

• Vindparken Ran planeras cirka 12 km utanför Gotlands östra kust inom territorialvattnet. Fullt utbyggd kan den bestå av 90–121 vindkraftverk och förväntas kunna generera omkring 8 TWh förnybar el per år. I områdets närhet finns föreslagna Natura 2000-områden med krav på särskilda hänsyn till exempel till fågeldirektiv, riksintresse för totalförsvaret, minimihöjd för in- och utflygning till Visby flygplats.
• Energiparken Pleione som planeras cirka 37 km utanför Gotlands östra kust i Sveriges ekonomiska zon. Fullt utbyggd kan den omfatta 42–70 vindkraftverk och förväntas kunna generera omkring 5 TWh förnybar el per år. Vindparkens förväntade produktion av förnybart producerad el, är i linje med utpekat nationellt behov av ökad eltillförsel. En dragning av ledningar till Gotland kan bidra mycket positivt till regional utveckling på ön. Det förutsätter dock att lösningar för att ansluta till stamnätet också kommer på plats.

Samrådsunderlagets skrivning för kommande miljökonsekvensbeskrivning visar hur nödvändiga hänsyn kan tas under uppbyggnadstiden samt under drift och avveckling. Region Gotland är positiv till att Vindparkerna Ran och Pleione byggs men önskar redovisningar om energi- och materialbalanser för aktuella verk och fundament och aktuellt kunskapsläge om hur den påverkan på luftströmmar som vindkraftverken orsakar, kan påverka livet i havet nära vindparkerna.

– Klimatet är vår tids ödesfråga. Gjorda åtagande + 2,9 grader år 2100 enligt FN: s miljöorgan UNEP. De kommande åren till 2030 är avgörande om vi ska lyckas bättre än så. Klimat hotet är globalt men det lokalt vi måste göra jobbet och alla måste medverka. En del är ökad elektrifiering som ställer krav på ökad elproduktion där Gotlands behöver öka lokalt producerad grön el där vindkraft är en viktig del. EUs mål är 60GW offshore wind till 2030 och 340 GW till 2050. Allt tillsammans pekar på vikten av etableringarna runt Gotland, säger Meit Fohlin regionstyrelsens ordförande.

Inför upphandlingen av Gotlandstrafiken från 2027

Regionstyrelsen beslutar att godkänna informationen.

Regionstyrelseförvaltningen informerade vid dagens sammanträde om frågor kopplade till pågående färjetrafikperiod och om upphandlingen av färjetrafiken som ska bedrivas från 2027. Regionstyrelseförvaltningen har gjort en övergripande analys av upphandlingsunderlaget med fokus på det som bedöms mest relevant för det gotländska samhället och näringslivet. Inom ramen för nu gällande färjetrafikavtal har det skett förändringar som haft och kan komma att ha stor påverkan på det gotländska samhället och näringslivet:

• I början av 2023 höjdes biljett- och fraktpriserna i färjetrafiken med 30 procent, vilket innebar en sammanlagd prishöjning om 50 procent på ett år.
• I höständringsbudgeten för 2023 beslutade regeringen om ett tillfälligt stöd för färjetrafiken. Stödet innebar att Destination Gotland tilldelades ca 21 miljoner kronor, som de aviserat att de kommer att föra tillbaka på kund under våren 2024.
• Från och med den 1 mars 2024 ändras avbokningsreglerna för fraktköpare. En avbokningsavgift kommer då att tillkomma vid avbokningar som sker med kortare än 48 timmars varsel.
  

Regionstyrelseförvaltningen bedömer att utvecklingen av nuvarande och framtida färjetrafik är viktig att bevaka utifrån god tillgänglighet och hållbara kommunikationer liksom tillgänglighet. Färjetrafikfrågan är även viktig att bevaka utifrån de gotländska ståndpunkterna om kommunikationerna till och från Gotland.

– Bra och hållbara kommunikationer till och från Gotland är avgörande för att kunna bo, leva och verka på Gotland. Färjetrafiken är vår landsväg och hur upphandlingen blir kommer spela avgörande roll för våra kommunikationer i tio år från 2027. Här har vi gjort en värdering av upphandlingsunderlaget utifrån hur det möter våra gotländska ståndpunkter vi drivit på för i framtagandet av upphandlingen samt hur vi tror att upphandlingen kan komma att landa i form av utförande. Det är en grundläggande fråga för Gotlands fortsatta konkurrenskraft och attraktionskraft, säger Meit Fohlin regionstyrelsens ordförande

Rapport gällande Region Gotlands handlingsplan för suicidprevention 2020-2025

Regionstyrelsen beslutade att rapporten tas emot. Regiondirektören får i uppdrag att återkomma med en enhetlig plan för psykisk hälsa och suicidprevention.

Region Gotlands nuvarande ”Handlingsplan för suicidprevention 2020-2025” fastställdes av regionfullmäktige i oktober 2020. Syftet med handlingsplanen är att stärka det suicidpreventiva arbetet och att långsiktigt verka för att nå den 0-vision för suicid som beslutats både lokalt på Gotland och nationellt. När handlingsplanen togs fram var det på Gotland i medeltal 11 personer per år som dog i suicid, sett över en 10-årsperiod. Den siffran är numer 9 personer per år.

I rapporten framgår att nämnder/bolag/stiftelse aktivt arbetar med och/eller har en planering för frågor rörande suicidprevention. Två helt nya insatser har startats upp under 2023. Den ena är närståendeutbildningen ”Familjeband” som är gruppsamtal/utbildning för närstående till suicidnära individer. Utvärdering av första omgången visar att det varit en uppskattad insats. Den andra är efterlevandestöd i form av efterlevandelots. Den riktar sig till anhöriga till individer som tagit sitt liv. Efterlevandelotsens uppdrag är att erbjuda medmänskliga samtal, lotsa, stödja och hålla kontakt under ett års tid med efterlevande som önskar stöd.

Rapporten som sammanställts ger ett underlag för prioritering av aktiviteter framåt. I nuläget finns det en handlingsplan för suicidprevention och en handlingsplan för psykisk hälsa. Rapporten är även en del i förarbetet inför att ta fram en ny, kombinerad handlingsplan för psykisk hälsa och suicidprevention.

– Suicid är alltid fruktansvärt och det preventiva arbetet är därför viktigt. Allt vi kan göra för att minska suicid ska vi göra. Region Gotland har ett brett, strategiskt och uthålligt arbetet för att motverka suicid och rapporten ger underlag för hur vi ytterligare ska utveckla arbetet. Vi vet att psykisk ohälsa är en av de största riskfaktorerna för suicid. Att arbeta för att främja psykisk hälsa är självklart suicidpreventivt och det är därför logiskt att Region Gotland framåt kommer ha en samlad handlingsplan för psykisk hälsa och suicidprevention, precis som det förslag som finns nationellt, säger Meit Fohlin regionstyrelsens ordförande.

Tillgång till handlingar i arbetsutskott

Regionstyrelsen beslutar att kallelse och handlingar till regionstyrelsens arbetsutskott, socialnämndens arbetsutskott och barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott ska göras tillgängliga genom att de publiceras på Region Gotlands hemsida.

Regiondirektören får i uppdrag att:

• Genomföra nödvändiga ändringar i Region Gotlands riktlinje för publicering av kallelser och protokoll.
• Planera för en process där Region Gotland framgent har samma hantering och öppenhet av handlingar i alla politiska nämnder.
• Ge Regionstyrelsens ledamöter och ersättare tillgång till samtliga nämnders handlingar från arbetsutskott.

I samband med att Region Gotland lanserade en ny hemsida beslutade regiondirektören att handlingar från Region Gotlands arbetsutskott inte skulle publiceras på Region Gotlands webbplats. Den nya rutinen har visat sig skapa svårigheter för politiska partier i sina förberedelseprocesser inför arbetsutskotten. Utifrån detta har olika möjligheter utretts för förtroendevalda att ta del av handlingar, och det alternativ som bedöms enklast och effektivast är att kallelse och handlingar till regionstyrelsens arbetsutskott, socialnämndens arbetsutskott och barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott ska göras tillgängliga genom att de publiceras på Region Gotlands hemsida.

– Här har den samlade politiken i Region Gotland fattat gemensamt beslut att vi fortsatt ska ha den transparens vi haft vad gäller handlingar i Regionstyrelsen, Barn- och utbildningsnämnden samt Socialnämnden. Det är viktigt att vi ger möjlighet till både gotlänningar och media att tidigt få ta del av och förstå ärenden mycket viktigt att alla förtroendevalda kan ha tillgång till nödvändiga handlingar, för att skapa förutsättningar för den demokratiska processen och att man kan fatta välgrundade beslut, säger Meit Fohlin regionstyrelsens ordförande