Kulturmiljöprogram för Gotland

Dessa värdefulla kulturmiljöer ska gälla som underlag för Regionens bedömning av 8:13 plan- och bygglagen (se kulturvärdeskarta).

Byggnadsnämnden antog kulturmiljöprogrammet i oktober 2014 med tillhörande riktlinjer för användning och strategi med prioriterade områden.

Vad är ett kulturmiljöprogram?

Kulturmiljöprogrammet består av tre delar:

1. En kunskapsbank med tillhörande karta som presenteras här på hemsidan.
2. Riktlinjer för hur kulturmiljöprogrammet ska användas.
3. En strategi för hur dessa ska lyftas fram och tillvaratas på lång sikt.

Kunskapsbanken kommer fyllas på och förändras efter hand ny kunskap kommer fram. Den kommer också fungera som dialogverktyg där vi efterlyser kunskap om specifika företeelser. Vi arbetar sockenvis med kulturmiljöer. Här finns också tematiska texter om bland annat fiskelägen, skolor och tätorter.

Kartan visar vilka miljöer och objekt som anses vara värdefulla ur kulturhistorisk synpunkt. Om värdet bedöms vara särskilt högt får dessa byggnader och bebyggelsemiljöer inte förvanskas (PBL 8:13).

Riktlinjerna beskriver hur kulturmiljöprogrammet ska användas. Det ska fungera som underlag för bedömning av främst 8 kap 13, 14 och 17 § plan- och bygglagen (förvanskningsförbud, underhåll och varsamhet).

Vid en bygglovpliktig åtgärd kan det bli nödvändigt att byggherren beställer en antikvarisk förundersökning som underlättar för byggnadsnämnden att bedöma om byggnaden eller miljön behandlas varsamt och inte förvanskas.

Kartan ger en fingervisning om att det kan finnas höga kulturhistoriska värden. Byggnadsnämnden måste trots detta vid en bygglovansökan besluta att förvanskningsförbudet ska tillämpas i det specifika fallet.

Strategin handlar om hur vi på regionen ska arbeta för att bevara och utveckla kulturmiljöerna under de närmsta fyra åren. Ambitionen är att tydliggöra värdena, göra en klassificering och underlätta för välmotiverade beslut.

Kulturminnesvårdsprogram för Gotlands län 1982

Gällande Kulturminnesvårdsprogram för Gotlands län togs fram av Länsstyrelsen 1982, med stöd från Bostadsdepartementet och Dan Carlsson som huvudförfattare.

Programmet antogs av Kommunfullmäktige 1996 och är uppdelat i två avsnitt:

1 Kulturhistorisk beskrivning

• Länets kulturhistoriska bakgrund, en översikt.
• Den naturgeografiska bakgrunden
• De första människorna
• Jägare och jordbrukare ( ca 6000 -2000 fKr)
• Bygdens framväxt och etablering (ca 2000 - 500 fKr)
• Åkerbrukets permatering (ca 500 fKr - 100 eKr)
• Familjejordbruket (100 - 600 eKr)
• Gotlands storhetstid (ca 600-1361 eKr)
• Orostider (1361-1721)
• Nyare tid (1721- 1945)
• Sammanfattning: Karäkteristidska drag i samhällsutvecklingen
  Referenslitteratur

2 Urval av miljöer och objekt

Periodvis indelning som ovan i del 1. Miljöerna och objekten redovisas sockenvis, på utdrag ur den ekonomiska kartan.

• Del 1. Kulturminnesvårdsprogram för Gotland 1982. (170 sidor) Pdf, 16.8 MB. (Pdf, 16.8 MB)
• Del 2:1 Kulturminnesvårdsprogram för Gotland 1982. Perioden 8000 fKr - 600 eKr Pdf, 13.6 MB. (Pdf, 13.6 MB)
• Del 2:2 Kulturminnesvårdsprogram för Gotland 1982. Gravfält och formborgsmiljöer - Perioden 1721-1945. Pdf, 9.4 MB. (Pdf, 9.4 MB)
• Del 2:3 Kulturminnesvårdsprogram för Gotland 1982. Perioden 1721-1945 Pdf, 13.1 MB. (Pdf, 13.1 MB)

Antagande

Riktlinjer för hur kulturmiljöprogrammet ska användas:

• Kulturmiljöprogrammet och kartan med byggnader, bebyggelsemiljöer och landskap ska gälla som underlag vid regionens bedömning av åtgärder som prövas enligt plan och bygglagen (2010:900). Underlaget ska ingå i översiktsplanen.
• För utpekade byggnader är det vid bygglovpliktiga ändringar lämpligt att sökanden tar kontakt med en antikvarie och beställer en antikvarisk förundersökning (BBR 2:311). Den ska bifogas bygglovansökan och möjliggör för byggnadsnämnden att fatta ett beslut huruvida byggnaden behandlas varsamt (PBL 8:17) och om den förvanskas (PBL 8:13) eller inte.
• Vid nyetablering i värdefulla kulturlandskap kan det behövas en landskapsanalys som reder ut om och på vilket sätt kulturvärdena påverkas. Analysen ska ge en bild av hur landskapet och användningen sett ut över tid och beskriva spår av äldre brukningssätt. Läsbarheten ska finnas kvar och bebyggelsemönstret respekteras.
  

Byggnadsnämndens beslut 2014-10-01 (BN §231):

”Byggnadsnämnden ställer sig bakom förslaget och skickar ärendet vidare till Regionfullmäktige för beslut.”

Regionstyrelsens beslut 2014-11-26 (RS §371):

• ”Regionstyrelsen beslutar att det förslag till kulturmiljöprogram inkluderande strategier och riktlinjer som godkänts av byggnadsnämnden arbetas in, och vid behov uppdateras, i nästa revidering av den kommunövergripande översiktsplanen. Viktiga ledord i det kommande arbetet är att på bästa sätt tillgängliggöra materialet för allmänheten samt att skapa en nära dialog och samverkan med fastighetsägare, organisationer, det lokala näringslivet och andra berörda aktörer.”
• ”Begreppet delaktighet inkluderas i kulturmiljöstrategins tre delar.”
• ”Förståelsen för att kulturmiljöer ska ses som en resurs för tillväxt på Gotland bör ytterligare poängteras i kulturmiljöstrategin och riktlinjer i kulturmiljöprogram.”