Medeltidsstaden 1100-1500

Handeln var säsongsbunden till sommarhalvåret. Mest tätt bebyggt var området nordost om Strandgatan. Uppskattningsvis bodde 8 000 människor innanför stadsmuren vid 1300-talets början.

Tiden innan medeltiden

Redan under stenåldern, för mer än 4 000 år sedan, bodde människor där Stora torget i Visby ligger idag. Strandlinjen låg då i höjd med S:t Hansgatan. Med bronsåldern följer en lång fyndlös period när människorna tycks ha övergivit platsen. Först under vikingatid kan man på nytt tala om en fast bosättning. Byggnadsrester från små vikingatida trähus i skiftesverk och lerklining har påträffats en bit ovanför gamla hamnen, nuvarande Almedalen.

En muromgärdad stad

Det var under medeltiden Visby blev en stad – och dessutom ett betydande internationellt handelscentrum. Än idag finns närmare 200 byggnader med medeltida stomme i innerstaden. Dessa hus, kyrkor, kloster och ringmuren byggdes under de cirka hundra år då staden dominerade östersjöhandeln.

Ringmuren, som är sällsynt välbevarad, uppfördes först vid mitten av 1200-talet och hindrade landsbygdsbefolkningen från att bedriva handel i staden. Visbys frigörelse från resten av Gotland resulterade i ett inbördeskrig år 1288. Efter detta förstärktes muren och försågs med mark och sadeltorn. Inbördeskriget fick också den svenske kung Magnus att agera. Ingen stad fick bygga en ringmur utan kungens tillstånd. Man kan påstå att Visby ringmur var historiens första ’svartbygge’. Stadens borgare fick betala dryga böter.

Medeltida stadsplanering

Under medeltiden var stadsplaneringen noga reglerad i Visby stadslag.

Husen byggdes gavelställda i parallella rader från hamnen – nuvarande Almedalen – och uppåt. Inom ett halvcirkelformigt område mellan Hästgatan i söder och Skogränd i norr har kvarter och tomtindelning bebyggts i ett sammanhang. Vattugränder anlades ner mot havet och strandgator ovanför och parallellt med stranden.

Stenhusens väggar är mer utrymmeskrävande än vikingatidens trähus. Tomtmarken utnyttjades till bristningsgränsen. Tomter slogs ihop och gränderna byggdes över med valv. I dag finns fem bevarade hus med medeltida valv över gator eller gränder, men det har funnits betydligt fler. Under 1600-talet byggdes några av vattugränderna igen och bildade
tomtmark.

Höga hus, kyrkor och kloster

Bostadshus, förrådshus, gilleshus och kyrkor uppfördes i sten. Husen byggdes tätt och högt, 4-5 våningar närmast hamnen, något lägre högre upp i staden.

När den gamla stadskärnan nära hamnen inte längre räckte till togs marken högre upp i staden i anspråk. Denna bebyggdes mer oreglerat. Här uppfördes utrymmeskrävande institutioner som kyrkor, kloster och gilleshus, liksom bostäder och lokaler som hör ihop med permanent boende.

Under medeltiden fanns minst 16 kyrkor i Visby varav tre med tillhörande kloster.

Torg och betesmarker

Innanför hamnen fylldes stranden ut och en huvudgata, Strandgatan, anlades. Rolandstorget vid nuvarande Packhusplan var det först fungerande torget. Där låg också Visbys första rådhus kallat ’Vinhuset’ eller ’Kalvskinnshuset’. Under 1300-talet anlades Stora torget med ytterligare ett rådhus.

Klintarna och området nära ringmuren bebyggdes inte, utan användes främst för bete och odling.

Packhusen

Majoriteten av de medeltida stenhusen uppfördes som packhus och magasin. De var till form och planlösning varandra rätt lika: Rektangulära flervåningsbyggnader, med trappstegsgavlar mot gatan. I varje våningsplan fanns ett eller två rum, åtskilda av en mellanvägg i sten eller trä. Packhusen hade inte invändiga trappor utan rummen var tillgängliga genom separata ingångar från gränden. På fasaderna syns än idag spår efter medeltida svalgångar och trappor i trä.

De flesta packhusen har källare, ofta med välvt tak i form av tunn- eller kryssvalv samt pelare och utsirade kapitäl. Det
är troligt att källarna fungerat som försäljningslokal och lager, med jämn och sval temperatur året runt.

Packhusens vindar rymde ett eller flera våningsplan med innertak som ofta var välvda i sten – tunnvalv – till skydd
mot brand. Yttertaken var klädda med tegel

Ljusintag och fönster

De medeltida packhusen saknade vanligen fönster. Små ljusöppningar, sannolikt försedda med träluckor, fanns på de olika våningsplanen. I vissa packhus fanns också praktfullt utformade fönster, vilket tyder på att utrymmen har använts vid fest och representation.

Funktionella förrådsbyggnader

Packhusen byggdes som strängt funktionella förråd med varuintag genom hissanordningar. Hörnkedjor, trappgavlar och enkelt huggna fönster- och dörromfattningar var de enda utsmyckningarna. Enstaka dekorativa detaljer kunde vara utförda i tegel, vilket sannolikt importerades.

Packhusen uppfördes i kalksten, ett material som fanns lättillgängligt kring staden. Rester av medeltida puts på fasaderna
visar att detta var vanligt förekommande. Taken var klädda med enkupigt tegel (så kallat munk- och nunnetegel). Enstaka byggnader uppfördes med stomme i murtegel.

Bostäderna

I de stora och imponerande packhusen fanns ingen plats för boende. Handelsmännens bostäder var enkla stenhus med eldstad och brunn. Brunnar har påträffats i på många ställen i staden, såväl inomhus som utomhus. Exempelvis i anslutning till magasinen i gränderna bakom Gamla apoteket och Liljehornska huset.

Ekonomisk tillbakagång

Under 1300-talets början etablerades nya handelsvägar och maktförhållanden i norra Europa. Detta medförde en ekonomisk tillbakagång för den internationella handelsstaden Visby. Byggandet avtog snabbt.

Staden Lübeck intog nu ledarställning i Östersjöregionen och inom handelsförbundet Hansan. Även pesten, som verkar ha drabbat Gotland och Visby särskilt hårt 1350, bidrog till stadens stagnation. Under periodens senare del styrs Visby av danska länsherrar.

Visborgs slott

År 1361 kom Gotland och Visby under danskt herravälde, som med smärre avbrott varade i närmare 300 år. Dessa århundraden präglas av perioder av krigiska förvecklingar och politisk orolighet. Under en tioårsperiod i skiftet 1300-1400 styrdes Visby av Tyska Orden. En stark befästning – Visborgs slott – byggdes i anslutning till södra ringmuren och blev under 1500-talet en av Nordens största borgar. Slottet sprängdes och revs fullständigt av danskarna innan de lämnade Gotland 1679.

Karaktärsdrag och värden

Ingen annan stad i norra Europa är så präglad av medeltid som Visby med sin ringmur. Stadens kännetecken är den till största delen bibehållna medeltida stadsplanen, gatunätet, kyrkoruinerna, det äldsta stenhuset, försvarstornet Kruttornet byggt vid 1100-talets mitt – samt inte minst den omfattande medeltida profanbebyggelsen, packhusen, de flesta från första hälften av 1200-talet. Fortfarande finns nära 200 byggnader med medeltida stomme i Visby innerstad. Det finns också byggnader vars äldsta historia ännu inte är känd. De kan innehålla medeltida byggnadsdelar.

Visbys medeltida bebyggelse är en oskattbar tillgång för vårt kulturarv. De flesta av dessa byggnader är skyddade som byggnadsminnen. Även de medeltida byggnader i Visby innerstad som av olika skäl ännu inte fått detta skydd är av byggnadsminnesklass. Byggnader från den här tiden visar spår av medeltida hantverk och tekniker, de är viktiga forskningsobjekt och arkitektoniska skatter.

Värdeskapande byggnadsdelar och egenskaper är exempelvis murar, puts, huggna stendetaljer, trappor, träbjälklag. De omsorgsfulla stenarbetena med kryss- och tunnvalv liksom källare med ursprungliga flisgolv. Fasaderna med sin medeltida slutenhet, fria från moderna tillägg.