Sociotopkartering

Ett stort tack till alla som har deltagit i dialogen! Rapporterna hittar du längst ner på sidan.

Arbete pågår med att ta fram en ny översiktsplan och under hösten 2023 antogs grönplanen för Gotland. Därför kartlades 2020 vilka grönområden, parker och mötesplatser som ni som bor och besöker Gotland har som favoritplatser i våra tätorter samt hur de används och upplevs. Det kommer användas som planeringsunderlag för översiktsplanen och grönplanen.

Lite mer om kartläggningen

Kartläggningen pågick under sommaren 2020 och består av följande delar:

Webbdialog - Under sommaren 2020 fanns det möjlighet att lämna sina synpunkter i en webbkarta. Klicka på tätortsnamnen nedan för att se vilka synpunkter som lämnades in i webbdialogen.

Fokusgrupper - I Visby, Roma, Fårösund och Lärbro där sådana här kartläggningar, så kallade sociotopkarteringar, tidigare inte har genomförts kompletterade vi webbdialogen med fokusgrupper. Vi riktade oss då bland annat till föreningar, boende och ungdomar.

Observationer - I Visby, Roma, Fårösund och Lärbro besöktes grönytor och parker och kompletterades med vad vi kan se att de används till idag.

Tidigare karteringar - Om du känner igen frågan så kanske du var en av dem som svarade på en enkät som skickades ut för ett antal år sedan. De kartläggningar som har tagits fram tidigare av Region Gotland, i Slite, Hemse, Katthammarsvik, Burgsvik och Klintehamn, har varit underlag. Vi använde även resultatet av den dialog som genomfördes i inre hamnen Visby.

Resultatet har sammanställts i så kallade sociotopkartor för respektive tätort analyser av sociotopvärden är viktiga i den framtida planeringen av dessa tätorter.

Avgränsning: Just sociotopkarteringen är avgränsad till några av tätorterna. Det pågår också ett projekt där Region Gotland tar fram en friluftslivskarta, där kan du som privatperson eller förening också hjälpa till att förbättra den kartan.

Tidigare arbete 2010 - 2012

Med hjälp av intervjuer, enkäter, grönvandringar med mera har kartlades vilka områden och mötesplatser som invånarna använder och hur de används och upplevs.

Sociotopkartering är en metod som utvecklats av Alexander Ståhle tillsammans med Stockholms stad och som lyfter fram sociala och kulturella värden i parker, grönområden och mötesplatser.

Region Gotland har funnit sociotopkarteringens resultat och brukarundersökningar värdefulla som underlag till planering. Syftet med brukarundersökningarna är att belysa vilka grönområden och mötesplatser som invånarna och de som arbetar i tätorten nyttjar på fritiden och i verksamheten. Natur och kultur går ofta hand i hand och den lilla träddungen kan ha en viktig funktion för såväl djur- och växter som för barn och vuxna.

Sociotopkartering har tidigare gjorts på följande platser och kommer nu att uppdateras:

• Burgsvik
• Hemse
• Katthammarsvik
• Klintehamn
• Slite
• Östercentrum (Visby)
• Torslunden (Visby)

De äldre rapporterna finns också att ladda hem längst ner på sidan.

Hur går arbetet till?

Sociotopkartering består av en brukarvärdering och en expertvärdering. Brukarvärderingen är den sammanvägda bedömningen utifrån de undersökningar som har försökt att fånga ett brukarperspektiv. För att få fram ett underlag till detta kan flera metoder användas som enkäter, intervjuer, workshops och grönvandringar. Med expertvärdering menas det arbete som kommunens tjänstemän genomför i processen då platsen bedöms genom observationer och erfarenheter utifrån deras expertisområden.

En sociotopkarta är en karta som illustrerar vilka platser människan använder i sin utemiljö samt vad de gör där. På kartan visas vilka sociotopvärden som finns på vilka platser. Dessa identifieras utifrån vad personerna har svarat hur de nyttjas.

Den gotländska varianten är anpassad för att kunna tillämpas i mindre tätorter. I de gotländska tätorterna bor det färre människor och det är inte heller samma parkstruktur som i storstäderna. Vanligen har också invånarna nära till tätortsnära naturområden. Den gotländska inventeringen lägger mer tyngd på invånarnas erfarenheter än expertens observation. Vi har också valt att rikta oss till grupper i samhället som vanligtvis inte kommer till tals i planeringssammanhang.

Hållbar jämställdhet

Samhällsbyggnadsförvaltningen fick 2011 anslag från SKL och hållbar jämställdhet för att utveckla metoden utifrån ett jämställdhetsperspektiv med fokus på trygghet. Östercentrum valdes ut som område.

Problemet var att kvinnor och mäns olika erfarenheter och värderingar inte syntes på sociotopkartan. För att lösa detta delades kvinnors och mäns svar upp i brukarundersökningen för att kunna göra separata kartor. För att synliggöra skillnader och likheter. Resultatet blev att planeringsunderlaget nu visar skillnader och likheter mellan kvinnor och mäns erfarenheter av platsen och deras rörelsemönster.

Ett viktigt arbetsverktyg för planerarna. Med ett könsuppdelat planeringsunderlag spelar det inte längre lika stor roll vad planeraren har för kön utan den kan göra bedömningar utifrån ett jämställdhetsperspektiv.

Visar att det inte bara är platser där brottsstatistiken är hög som anses otrygga. Sociotopkarteringen lyfter fram nya perspektiv och belyser att det krävs olika typer av åtgärder för att öka upplevelsen av trygghet för både killar och tjejer.

Klicka på tätortsnamnet för att se direkt i kartan vilka synpunkter som lämnades in.

Rapporter - sociotopkartering 2020

Sociotopkartor 2010-2012