Typer av fiskelägen
Gotlänningarnas behov och tillgången på fisk har gjort att fiskelägen byggts upp längs öns kuster.
Följande fiskeläger ger en bild av livet på Gotland under gångna sekler.
Gårdsfiskeläge
Enskild gårds egna fiskeläge på enskild eller allmän mark. Dessa lägen är ofta avlägset placerade och har få bodar.
Socknens fiskeläge
Sedan urminnes tider har stranden setts och hanterats som en allmänning där gemensamma intressen verkat. På bra platser och innanför goda fiskevatten har socknarnas gårdar samsats om plats på den gemensamt ägda stranden. Så har man bedrivet ett fiske där man också kunde dra nytta av varandras kunskap och hjälp.
I många av dessa lägen fanns också plats för gårdar från inlandssocknar om dessa inte hade helt egna lägen.
Arbetarnas och torparnas fiskelägen
När jordbrukets produktivitet utvecklades minskade intresset för fisket hos bönderna. Nya samhällsgrupper, inte lika gynnade som bönderna hade behov av försörjning och övertog fisket och bodar.
Kraven på bodarna blev lägre då dessa grupper ofta bodde närmare stränderna och därför inte behövde övernatta i samband med fiske.
Fiskeby
I några fall har fiskelägen med fördelaktig placering i förhållande till husbehovsfiske och ökande yrkesfiske vuxit ut till att forma ett litet samhälle där även bofasta slagit sig ner.
Hamnar för yrkesfiske
Med yrkesfiskets ökande betydelse under 1900-talet tillkommer större anläggningar i form av hamnar, vägar och ibland småindustrier knutet till fisket.
Fiskelägets infrastruktur utvecklas men ofta blir de äldre bodarnas utformning och placering intakta medan nya större bodar anläggs i anslutning till de befintliga.
Kontakta Region Gotland
Region Gotlands kundtjänst
Vi svarar på frågor om vår service och verksamheter, hör av dig till oss på telefon eller e-post.
Hjälpte informationen på sidan dig?
Sidinformation
- Senast uppdaterad:
- 24 oktober 2023