Kontakt

Individ- och familjeomsorgen, Reception
Besöksadress: Polhemsgatan 29, 621 81 Visby
Telefon: 0498-26 88 19
Fax: 0498-27 98 85

Rensa webbhistoriken gör man oftast så att andra personer inte kan se vad vilka sidor man har besökt på datorn.
Hur man gör det varierar från enhet som dator, surfplatta och smartphone men även webbläsare.
Viktigt att veta att det inte döljer din surfning från skolan, arbetsgivaren eller Internetleverantören. Webbhistoriken kan också synas i en router i hemmet. 

iPhone och iPad (Safari)
Starta appen ”Inställningar”. Scrolla ner till ”Safari” och klicka dig in där. Scrolla ner tills man ser ”Rensa historik”, klicka sedan på ”Rensa historik”.

Edge
Använd knappkombinationen "Ctrl + Shift + Delete". Det kommer upp en ruta, välj där tidsintervall och rensa webbhistoriken. 
Alternativ gå in under de tre punkterna och välj "Historik" och sen "Rensa webbdata". Välj där tidsintervall och rensa webbhistoriken. 

Safari
För att rensa webbhistorik i Safari på Mac klickar man på ”Historik” i menyraden. 
Klicka sedan på ”Rensa historik”. Om man inte vill ta bort allt kan man istället trycka på ”Visa all historik”, där kan man välja vad som skall tas bort.

Firefox
Klicka på ”Historik” i menyraden, ser man inte menyraden går det att klicka på ”Alt” knappen på tangentbordet. 
Klicka sedan på ”Rensa ut tidigare historik…”. Kryssa i de fält som ska tas bort och sedan klicka på ”Ta bort”.

Google Chrome
Klicka på Chrome-menyn (knappen med tre streck). Klicka sedan på ”Historik”. 
Välj ”Ta bort webbinformation”, kryssa i det som ska tas bort och välj hur långt tillbaka du vill rensa (för att ta bort all historik välj ”Tidens början”). Klicka på ”Ta bort webbinformation”.

Tips!
Om man vill surfa utan att någon historik sparas så kan man surfa i anonymt läge.
Denna funktionalitet finns på de flesta webbläsare. 
I Google Chrome kallas detta för ”Inkognito-mode”, i Edge "InPrivate"  och i Safari och Firefox heter det istället ”Privat surfning”.
Region Gotland
Reception och regionupplysning
Visborgsallén 19
621 81  Visby
Telefon: 0498-26 90 00
E-post: regiongotland@gotland.se Lämna dina synpunkter

Våld i nära relationer

Är du rädd för någon närstående?
Har du sett eller upplevt hot eller våld hemma/i din familj? 
Är du orolig för någon annan som är utsatt för våld?
Har du utsatt/är du orolig för att du ska utsätta någon för våld? 
 
Det finns hjälp att få! På den här sidan kan du läsa mer om vilken hjälp du kan få och vem du ska kontakta.

 Rensa historik

 

Är det akut?

  • Ring 112 - SOS Alarm

Stöd och hjälp på Gotland

Dagtid, vardagar

Ring Individ- och familjeomsorgen för stöd och hjälp.
Telefonnummer: 0498-26 88 19

Kvällar, nätter och helger
Ring socialjouren vid brådskade behov av stöd och hjälp.
Telefonnummer: 0498-26 91 45.
Du kan också be att bli kopplad till socialjouren via 112 - SOS Alarm. 

Polisen
Telefonnummer: 114 14

Kvinnojourer
Kvinnojouren Amanda 
Telefonnummer: 0730-49 29 01

Kvinnojouren Trots
Telefonnummer: 0725- 23 23 77

Stöd och hjälp, Region Gotland och polisen

Stöd och hjälp, socialtjänsten Region Gotland

Stöd och hjälp, akuten och sjukvården Region Gotland

Stöd, hjälp och förebyggande arbete, Gotlandshem och skolan inom Region Gotland

Informationsfilm om stöd och hjälp som finns på Gotland

Arbetet om våld i nära relationer beskrivs av regiondirektören, polisen, socialtjänsten, sjukvården, åklagare, Gotlandshem samt skolan. Filmen beskriver stöd både för den våldsutsatte och våldsutövaren. Filmerna har producerats med stöd av Länsstyrelsen i Gotlands län. 

Om du är barn eller ungdom

Våld i nära relation - barn och ungdom

Nationellt stöd

Kvinnofridslinjen är en nationell stödtelefon som är öppen dygnet runt. Telefonnummer: 020-50 50 50. Samtalet syns inte på telefonräkningen.

https://kvinnofridslinjen.se/sv/

Terrafem jourtelefon för kvinnor med utländsk härkomst , öppen dygnet runt.
Telefonnummer: 020-52 10 10. Samtalet syns inte på telefonräkningen.
http://www.terrafem.org/

Välj att sluta. Telefonlinjen för dig som riskerar att skada den du älskar. 
Telefonnummer: 020-555 666
https://valjattsluta.se/

 Rensa historik

”Våld är varje handling riktad mot en annan person, som genom att denna handling skadar, smärtar, skrämmer eller kränker, får denna person att göra något mot sin vilja eller avstå från att göra det den vill”.
Per Isdal, 2001


Olika typer av våld

Fysiskt våld 
Fysiskt våld är varje form av fysisk handling som skadar eller kontrollerar en annan människa. Detta inkluderar till exempel slag, sparkar, knuffar, örfilar, fasthållande, angrepp med olika föremål, att luggas, nypas, bitas, strypningsförsök, att använda vapen eller kniv. 

Psykiskt våld
Psykiskt våld är all användning av ord, röst, agerande eller brist på agerande som kontrollerar, skadar eller kränker partner och barn. Detta inkluderar direkta eller indirekta hot, sårande kritik, ignorerande, nedsättande och förödmjukande beteende, isolering, falska anklagelser, förhör, svartsjuka, hot att ta sitt eget liv. Att som barn bevittna våld är även det en form av psykiskt våld.

Sexuellt våld
Sexuellt våld är handlingar riktade mot en persons sexualitet och kan till exempel vara oönskad beröring, påtvingad sexuell aktivitet, påtvingade sexuella handlingar som känns onaturliga eller som skapar smärta, tvång att bevittna sex eller att se på pornografi.

Materiellt våld
Materiellt våld innebär våld som går ut över döda ting. Till exempel att kasta saker, kasta saker på någon, förstöra, sparka eller slå sönder saker. Inte sällan är dessa saker utvalda för att de har en speciell betydelse för den som är utsatt för våldet.

Ekonomiskt våld
Ekonomiskt våld kan uttryckas genom ekonomiska hot, begränsningar eller undanhållande av gemensamma ekonomiska tillgångar, kontroll över hur partnern använder pengar, eller att tvinga någon att utföra ekonomiska olagligheter. Det ekonomiska våldet kan även ta sig uttryck så tillvida att den utsattas personuppgifter används för att teckna avtal och göra diverse inköp. Den utsatta kan även tvingas att avstå från att jobba eller studera. Det skapar ett begränsat handlingsutrymme och beroende.

Latent våld
Det latenta våldet är ständigt närvarande i kraft av sin möjlighet. Den som utsätts för våld i en nära relation lever i ständig beredskap och risken för nytt våld skapar ett strategiskt och anpassat beteende hos den utsatte för att undvika våld. Latenta våldet är det våld som sitter i längst efter att våldet har upphört och det våld som är svårast för utövaren att ha förståelse för.

Försummelse och vanvård
Försummelse eller omsorgssvikt är ett aktivt försvårande av vardagen för personer som är beroende av omsorg på grund av funktionsnedsättning eller ålder. Försummelse innebär att man försvårar i stället för att underlätta vardagen, exempelvis genom medveten felaktig medicinering, bristande hygien, otillräcklig föda, förvägras hjälp att komma ur sängen, samt att lämna någon utan hjälp och tillsyn under längre perioder.

Funktionshinderrelaterat våld
Våld som riktas mot en persons funktionshinder, till exempel att tvingas att vara utan batterier till hörapparaten, att bli fråntagen sin rullstol eller käpp. 

”Närstående” är könsneutralt och syftar på varje person som den våldsutsatta bedöms ha en nära och förtroendefull relation till. Det kan handla om såväl makar, sambor, pojk- eller flickvänner, som föräldrar, syskon, barn eller andra släktingar. Det kan även gälla andra personer som den våldsutsatta har eller har haft en nära och förtroendefull relation till. Bedömningen av vem som kan betraktas som närstående ska göras utifrån familj- och levnadsförhållanden i det enskilda fallet.