Region Gotland
Reception och regionupplysning
Visborgsallén 19
621 81  Visby
Telefon: 0498-26 90 00
E-post: regiongotland@gotland.se Lämna dina synpunkter

Nominerade bidrag från 2018

Här kan du läsa om och se korta filmer om bidragen som var med och tävlade om 2018 års priser.

Om filmerna inte spelas upp rekommenderar vi att du försöker i en annan webbläsare, till exempel Firefox, Google Chrome eller Safari.

 

 

Förbättringsområde

Energin i deponigasen vid Visby deponi har tillvaratagits sedan 80-talet i samarbete med GEAB. Gasen samlas in och leds till en förbränningsugn, där överskottsvärmen levereras till fjärrvärmenätet. Allteftersom metangashalten i deponigasen sjunker (när det organiska avfallet långsamt bryts ner), så blir det svårt att få gasen att tända lågan i förbränningsanläggningen. Vi måste hitta ny teknik för att slippa släppa ut metangas orenat. Metangas är en av de växthusgaser som påverkar vårt klimat. Inom Avfalls-Sverige fanns ingen känd teknik för behandling av deponigas med låga och sjunkande metangashalter.

Lösning

På en av mina tidigare arbetsplatser inom läkemedelsindustrin renade vi utsläpp från låga halter av organiska lösningsmedelsrester med hjälp av en kemisk reaktion, oxidering. Jag kontaktade Chalmers för att höra om de kände till något pågående projekt inom området. Chalmers kopplade ihop mig med ett företag i Göteborg, som jobbar med regenerativ termisk oxidation (RTO). Det visade sig att deras teknik används på deponier i Tyskland, Många av landets 290 kommuner är i samma situation som Gotland med flera äldre deponier där metangashalterna sjunker och där gasen måste släppas ut orenad. Utsläpp från deponier står för 1-2% av Sveriges totala växthusgasutsläpp så varför skulle det inte fungera i Sverige? Modiga ingenjörer och chefer på GEAB beslutade sig för att söka Klimatinvesteringsstöd från Naturvårdsverket (Klimatklivet) i samarbete med Region Gotland. Klimatinvesteringsstöd beviljades, vilket möjliggjorde valet av den nya tekniken som installerades på samma plats som den tidigare förbränningsanläggningen stod. En container med den gamla tekniken förbränning byttes mot en annan container innehållande den nya tekniken RTO.

Resultat

I och med den nya tekniken kan vi fortsätta leverera överskottsvärme till fjärrvärmenätet. Energin som vi levererar motsvararuppvärmningen av ett hundra hushåll under ett år. Vi kommer att kunna samla in och oxidera metangasen i 30-40 år framöver och fortsätta leverera överskottsvärme till fjärrvärmenätet. Gotland är nu först i Sverige med att använda regenerativ termisk oxidation för att behandla deponigas. Dessutom är vi först i världen med att nyttja överskottsenergin från RTO-anläggningen i fjärrvärmenätet. Utsläppsminskningen motsvarar nästan 12 000 koldioxid-ekvivalenter under de kommande 25 åren. Driftskostnaderna är låga och åtminstone hälften av driftskostnaden täcks av intäkter från försäljning av överskottsvärme. Lösningen innebär att ingen gas släpps ut orenat. Vi minskar växthusgaseffekten med en faktor 21, varje år som anläggningen är igång. För Gotland och gotlänningarna innebär det att vi lever upp till visionen att vara en världsledande ö-region i miljö- och klimatfrågor. Kommande steg GEAB och Teknikförvaltningen har skrivit ett nytt samarbetsavtal och hoppas nu kunna sprida tekniken till hela Sverige i Klimatklivets anda tillsammans med leverantören av RTO-anläggningen. Region Gotland har kontakt med Avfall Sverige, som är en medlemsorganisation för Sveriges alla kommuner, för att sprida kunskaperna vidare genom framtagande och publicering av vägledningar och genom Avfall Sveriges nätverksgrupper för behandling av avfall. Vi undersöker också möjligheterna att använda RTO för att minska utsläpp från andra deponier på Gotland.

Nominerad: Lisa Larsson, Avfallsingenjör, Teknikförvaltningen

 

 

För att minska utsläppet av narkosgaser, spara pengar samt söva mer standardiserat och säkert, har vi minskat flödet och förbrukningen av narkosgas.
 
Förbättringsområde
Vid narkos med gas har man av tradition sövt med höga flöden. En stor del av denna gas har onyttjad och orenad gått direkt ut i atmosfären, samt även ut i den direkta miljön på operationssalen. Detta sätt att söva på har varit oekonomiskt samt dåligt för miljön. Med dagens moderna narkosapparater kan man på ett säkert sätt minska
gasflödena och därmed gasförbrukningen.
 
Genomförande
Vi bjöd in upphovsmännen för sk. lågflödesanestesi till oss i Visby 2016 och kom snabbt igång med att utbilda våra kollegor att använda detta arbetssätt.
 
Resultat
Vi minskade narkosgasförbrukningen med 40% och sparade därmed 88 000 kr år 2017. 2018 minskade kostnaden för narkosgas med 135 000 kr och utsläppen minskade i motsvarande omfattning. Utöver minskade kostnader och utsläpp har vi fått ett standardiserat sätt att söva, vilket har givit oss i personalgruppen fördjupade kunskaper i gasnarkos.
 
Nominerad: Annelie Andersson, Jenny Crotto, Mika Eskelinen, Jan-Erik Crotto, Kerstin Conneryd, Mårten Segnestam, Lena Ihse, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

 

 

Vad var problemet?
Region Gotlands passerkort har en giltighetstid på 10 år. Därefter måste varje medarbetare ta sig till Visby lasarett för fotografering och produktion av ett nytt passerkort. Våren 2018 var det Hemtjänsten på Södra Gotlands tur att förnya sina passerkort. De kontaktade då vaktmästeriet och påtalade att alla avbrott som skulle uppstå skapade stora problem i deras verksamhet.
 
Hur har ni löst det?
Efter diskussion så tog vi fram ett nytt arbetssätt där vi införskaffade mobil fotoutrustning och begav oss till deras Arbetsplatsträffar för att fotografera hemtjänstpersonalen. Sedan producerades passerkorten som vanligt på Visby lasarett och skickades till beställande chef hos hemtjänsten som slutligen distribuerade passerkorten vidare till personalen. 
 
Vad är resultatet?
Den största vinsten av allt är kanske ändå att Regionens verksamheter utan avbrott har kunnat fortsätta sin verksamhet. Sedan införandet har det nya arbetssättet använts på ex städpersonal, personal i skolor och förskolor och tjänstemännen på Visborg. Totalt har ca 600 medarbetare i Region Gotland på ca sex månaders tid fått nyttja det nya arbetssättet. Vinsten i och med den uppsökande verksamheten beräknas till minskad körtid motsvarande 259 timmar  till ett värde av ca 60 000 kr. Dessutom har miljön besparats upp till 11 000 km bilkörning vilket motsvarar sträckan Smygehuk-Treriksröset ca 5 ggr och en kostnad för milersättning motsvarande ca 30 000 kr. 
 

Nominerad: RSF Vaktmästeri och transporter

 

 

Förbättringsområde
Den dagliga arbetsmiljön är som alla vet av stor betydelse för trivsel på arbetsplatsen. Avkopplande fikarum, rena golvytor, funktionella arbetsrum mm. skapar harmoni. Detta projekt/arbete syftar till att förbättra kvaliteten av arbetsmiljön inom delar av hus Graip. Det ska åstadkommas genom att sköta om befintliga krukväxter, samt odla fram nya.
 
Genomförande
Arbetet med växterna började i liten skala utan något förankrat mål. Eget intresse för odling i allmänhet var drivkraften. För varje år ökade antalet krukväxter, och de spreds till utrymmen som var tillgängliga. Så småningom flyttade de också ut i trapphuset (norra) som nu är fullt. Tillvägagångssättet har främst varit att plantera sticklingar och skott, samt frösättning. Några av dessa är av utländsk härkomst. Jakaranda-träd från Malaga, samt palmer från Mallorca och Barcelona är exempel på detta. Några växter har köpts i butik i Visby.
 
Resultat
Resultatet har blivit att omkring 50 gröna växter varje morgon välkomnar alla medarbetare, och erbjuder en hälsning utan att själv få så mycket tillbaka. När de vid några tillfällen blommar blir upplevelsen större. Vid inflyttningen till Visborg 2010  följde ett fåtal växter med från andra lokaler. Ökningen av grönska har medfört en stor uppskattning. Det inträffar regelbundet att frågor ställs om en lite annorlunda växt. Ganska vanligt är också att någon vill ha skott eller stickling för att ta med hem. Intresset för växter ökar, man vill veta vad det är och hur de sköts. Den allmänna trivselfaktorn tycks ha klättrat några pinnhål uppåt. 
 
Nominerad: Mikael Alm, miljöskyddsinspektör, Samhällsbyggnadsförvaltningen 

 

 

När GotlandsHem skulle börja planera för nya bostäder mellan Gråbo och Furulund bjöd vi in till två dialogdagar för att samla önskemål och kunskap om det nya området. 
 
Förbättringsområde
Med inbjudan ville vi att alla boende i närområdet skulle känna sig inbjudna till att delta i dialog. Även andra som vistades på platsen, ville vi skulle känna sig inbjudna. 
Vi ville också att gotlänningar i stort skulle börja känna till att GotlandsHem värdesätter medborgardialog som metod. 
 
Genomförande
Affischer i hela Visby.
Delade ut över 3000 personliga inbjudningar i brevlådor till boende i närområdet. 
Bjöd in skolklasser, föreningar och företag.
Satte ut spadar i sandlådor runt om i Visby med inbjudan på.
Satte upp skyltar på tomten med information och inbjudan.
Informerade internt, på hemsida, sociala medier och bjöd in press. 
 
Resultat
Genom att bjuda in brett och på ett nytt sätt har projektet fått både medial uppmärksamhet och skapat intresse bland allmänheten. Vår upplevelse är också att boende i närområdet känt sig inbjudna och välkomna att delta. 
Sättet att bjuda in med personliga inbjudningar, skyltar och spadar har gjorts till en modell för kommande inbjudningar till dialogdagar. Metoden användes exempelvis i januari när vi bjöd in till dialog i Slite. 
 
Nominerad: Nora Olofsson, GotlandsHem

 

Skapar enklare och bättre jouromhändertagande för patienter samtidigt som personalens arbetsmiljö förbättrats.
 
Förbättringsområde
Det tidigare omhändertagandet för jourtandvård har präglats av en omfattande procedur för tidbokning. 
Behandlingen av akuta patienter har pressats in mellan övrig planerad behandling och olika vårdgivare vilket åstadkommer stress både för patienter och medarbetare.
 
Genomförande
Dropinjour innebär att patienter slipper tidsödande tidsbokningar utan kommer direkt till kliniken för sina akuta besvär. Ett eller två akutteam tar hand om ALLA akuta patienter utan att behöva pressa in akuta behandlingar mellan sina planerade behandlingar. 
Övriga vårdteam kan vid behov , t.ex sena återbud hjälpa till med behandling av akuta patienter.. Prioritet ges till patienter med påverkat allmäntillstånd, trauma och små barn, äldre patienter med ledsagare och fängslade patienter.
 
Resultat
Resultatet är att patienter upplever det som betydligt enklare och snabbare att få akut tandvård. 
Akutteamen kan arbeta individanpassat och i lugn och ro med den patient som behöver vård vilket höjer kvaliteten på utförd vård. Eftersom samtliga team kan hjälpa till vid t.ex sena återbud innebär det att vårdtiden kan utnyttjas optimalt med bättre ekonomi som resultat. 
 
Nominerad: Folktandvården Wisby

 

 

Filmfestivalen - ett ämnesövergripande filmskapande i musik och bild har givit skolan en positiv energi där vi kan bygga gemenskap och traditioner.
 
Förbättringsområde
Alla verksamheter har sina unika utmaningar att tampas med. Vi såg att eleverna hade en negativ syn på skolan samt sig själva. Istället ville vi skapa en positiv energi och få dem att känna att de tillsammans kunde skapa något fantastiskt känna en "Högbyanda", en positiv fläkt, på en skola som de senaste åren haft det tufft av olika orsaker.
 
Genomförande
Tillsammans med eleverna började vi att planerade, utarbetade och genomförde en filmfestival på Hemsegården i Hemse. Arbetet med filmfestivalen har genomsyrats av ett ämnesövergripande. Eleverna har utifrån kunskapskraven i ämnena bild och musik gjort egna filmer och musikakter. De har gjort affischer och själva skött det mesta tekniska runt festivalen. Arbetet fortlöpte under de första veckorna av höstterminen
2018 och den 26 oktober var det dags för "grand final". Eleverna själva agerade värdar för festivalen. Det mesta fortlöpte som planerat och succén var ett faktum. Jublet
över de egenproducerade filmerna var massivt. Flera kategorier där pris utdelades under applåder.
 
Resultat
Festivalen har givit skolan en positiv kraft i rätt riktning där vi kan bygga gemenskap och traditioner. Eleverna fick känna stolthet över att lyckas. En elev sa en vecka efter festivalen att han va som hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann men att han nu är tillbaka och vill ha C i alla ämnen. Den största effekten är att vi nu både elever och personal kan börja ändra identifikationen mot att vara en skola som
lyckas skapa fantastiska saker tillsammans.
 
Nominerad: Mack Johansson och Katarina Muhrbeck, Högbyskolan, Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen

 

 

Förenklad sökning kan resultera i minskade interna samtal till regionupplysningen vilka då kan bistå våra medborgare mer effektivt.
 
Förbättringsområde
Den gamla interna telefonkatalogen har genom åren fått mycket kritik då den var svår att söka i. Användare var tvingade att söka i ordningen efternamn och förnamn, sökningar i omvänd ordning resulterade i att de inte fick några sökträffar.
 
Genomförande
Då vi i våra tjänster från leverantör redan hade en förbättrad version implementerade vi den nya i ett projekt. Sedvanlig planering och tester  gjordes och den nya interna telefonkatalogen hade premiär i november 2018.
 
Resultat
  • Drastiskt förbättrad sökfunktion
  • Förenkling för medarbetare att nå varandra
  • Minskning av interna samtal till regionupplysningen
  • Mer användarvänlig

QRkod interna telefonkatalogen

Få broschyren digitalt! Spara papper, skanna QR koden. Bra för dig och bra för miljön.
 

Nominerad: Telefoniteamet, Regionstyrelseförvaltningen

 

 

Förbättringsområde
Vi tänker att alla kan och vill försörja sig själva. Genom att tro på våra klienter och samverka med de instanser som arbetar med utbildning och arbete samt med vård och behandling hoppas vi kunna uppnå att färre personer lever på försörjningsstöd och att fler personer har inkomster från annat håll. 
Vår yttersta förhoppning att frigöra mer arbetskraft för Gotland.
 
Genomförande
Efter att vi inspirerats av Trelleborg och Uppsala, som redan infört E-ansökan, arbetade vi under hösten 2017 fram en modell för hur vi ville arbeta med detta på Gotland. Genom ett fantastisk stöd från systemförvaltaren och stort engagemang från den egna arbetsgruppen tog vi ram det nya arbetssättet som e-ansökan innebär. Trots att e-ansökan i sig själv är en stor nyhet så är det ändå det nya förhållnings-sättet som är den stora utmaningen. Från att tidigare ha haft ett arbetssätt som byggt på mycket kontroll, har vi övergått till ett synsätt som bygger på tillit till att klienten lämnar riktiga uppgifter., och därför inte behöver sända med underlag på alla inkomster och utgifter. Vi har nu möjlighet att ägna mer tid till att bygga kontakter och ha fokus på hur klienten ska komma i egen försörjning så snabbt som möjligt. Den 15 januari 2018 satte vi planeringen i verket, och det har gjort skillnad.
 
Resultat
Klienter kan nu, om de har mobilt bank-id, när som helst ansöka om försörjningsstöd via dator eller mobiltelefon. Det har medfört att Stöd– och försörjningsenhetens tillgänglighet ökat, byråkratin minskat och tilltron växt.
 
Nominerad: Stöd- och försörjningsenheten, Socialförvaltningen

 

 

På Folktandvården i Hemse, har personalens kompetenser omhändertagits, ekonomin förbättrat och köer minskat genom delegerat arbete enligt RAK.

 

Förbättringsområde
  Inom tandvården utnyttjar vi inte tandhygienistens och tandsköterskans kompetenser optimalt, vilket resulterar i en obalans när tillgången på tandläkare är begränsad. Detta innebär ett onödigt väntande och lidande, när patienter med vårdbehov inte får den inom rimlig tid. Samtidigt visar den demografiska utvecklingen att vi måste hitta nya arbetssätt, då vi vet färre vårdgivare skall ta hand om fler äldre patienter.

Genomförande
  På Folktandvården i Hemse har önskan till vidareutveckling hos tandsköterska och tandhygienist tagits till vara. Vi arbetar alltid inom Socialstyrelsens ramar och tandläkaren överlåter systematiskt arbetsuppgifter till rätt kompetensnivåer. Det innebär att tandläkaren kan mottagning på flera rum samtidigt som han går mellan när arbetsuppgifter som kavitetsfyllnad, bedövning, röntgen, avtryck mm. delegeras till tandhygienist och tandsköterska.

Resultat
 RAK , har för Folktandvården i Hemse resulterat i att fler patienter omhändertas och ekonomin förbättrats trots begränsad tandläkarstyrka. Verksamheten är mer flexibel och inte lika sårbar. Via delegerat arbetssätt kompetensutvecklas hela teamet vilket bidrar till ökad yrkesstolthet. Vi ser också ergonomiska fördelar då arbete på flera rum inte är lika statiskt för vårdgivaren. Vi ser inte heller några skillnader i vårdkvalitén då vi på Folktandvården Hemse tillämpat, följt upp och kvalitetssäkrat RAK under tre års tid.

Nominerad: Folktandvården Hemse, Hälso- Sjukvårdförvaltningen

 

 

På Folktandvården Hemse har barntandvårdsteamet full tillgång till tandläkaren, när
barnen kallas till undersökning. På så sätt ges möjlighet för färdigbehandling på ett besök, vilket ger tidsvinst både för familjen och Folktandvården Hemse
 
Förbättringsområde
Svårigheten har varit att kunna erbjuda patienter återbesökstider till tandläkare inom rimlig tid från undersökningstillfället. Det gäller både för barn-och vuxenpatienter.
Väntetid har kunnat uppgå till drygt 3 månader och arbetsbelastningen för klinikens enda tandläkare har varit stor. Vid återbesök för barn behöver ytterligare ledighet
tas från skola och förälders arbete, vilket inte alltid uppskattas av skola och arbetsgivare.
 
Genomförande
Folktandvården i Hemse har avsatt en dag i veckan för barntandvård. Barntandvårdsteamet som består av tandläkare, tandhygienist och tandsköterskor utför undersökningar på de för dagen inkallade barnpatienterna. Då tandläkaren inte har andra patienter inbokade under dagen uppstår utrymme att utföra den tandvård som behövs på varje barn vid endast ett besök. Det kan betyda att vi tex. lagar ett hål eller bedömer en bettavvikelse direkt vid undersökningstillfället, något som annars krävt en återbesökstid. Via flödespassen har teamet har även kunnat ägna barnen
mer tid för förebyggande tandvård, då patienten i praktiken får längre tid i behandlingsstolen.
 
Resultat
Arbetssättet har lett till förbättrad omvårdnad när hela teamet tandläkare, tandsköterska , tandhygienist arbetar kring patienten i samband med undersökningen då mindre vårdbehov, riskbedömning omhändertas omgående. Återbesökstiderna för barn har minskat kraftigt hos tandläkare vilket ger mer ”luft” i tandläkarens tidbok för vuxna patienter. Arbetssättet har visat sig vara kompetensutvecklande för hela teamet och barn och föräldrar slipper ta ledigt
från skola och arbete.
 
Nominerad: Folktandvården Hemse, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

 

 

WG-tid, en hälsosatsning på arbetstid för Wisbygymnasiets personal.
 
Förbättringsområde
Från att ha varit olika enheter har skolan nyligen slagits ihop till en gemensam. Vi anser att det är viktigt att personalen träffas och gör utvecklande saker tillsammans. Vi hoppas även att satsningen ska leda till minskad stress och fortsatt låg sjukfrånvaro. Syftet är att främja gemenskap, samarbete och hälsa på vår skola.
 
Genomförande
Under våren 2018 gick det ut en förfrågan bland personalen om det fanns intresse för att leda en grupp i någon aktivitet. Vi anade att våra kollegor har kunskaper som inte används på arbetstid som de vill dela med sig av. Gensvaret blev stort och det kom in förslag på över 50 aktiviteter. Bland dessa valdes 17 ut och personalen fick sedan välja bland dessa.
 
Resultat
All personal på Wisbygymnasiet är aktiv i WG-tiden. Vi träffas varannan onsdag i 90 minuter för att främja gemenskapen. Ett axplock av vad vi kan göra är att gjuta i betong, (försöka att) lösa Palmemordet samt utöva yoga. Ledare är personal på skolan vilket innebär att kollegor lär kollegor. Vi ser fram emot vår WG-tid och det finns en stolthet bland våra ledare. Vi lär, inspirerar och utvecklar tillsammans!
Vårt mål är att vi ska må bra på jobbet.
 
Nominerad: Personal på Wisbygymnasiet, Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen

 

 

Studiehandledning på modersmål — en framgångsfaktor för nyanlända elevers lärande! Vi ALLA måste se flerspråkighet som en möjlighet.

Förbättringsområde

Hur kan vi på bästa sätt ta tillvara på nyanlända elevers kunskaper och erfarenheter när de inte kan prata svenska? Hur kan vi få elever motiverade och känna gemenskap när de är nya på Gotland? Det var utmaningen som pedagogerna på Gotland ställdes inför 2016 och som Modersmålsenheten fick i uppdrag att lösa.

Genomförande

Under hösten 2016 rekryterades och utbildades drygt tjugo studiehandledare på olika språk. Idéen bestod i att studiehandledaren skulle vara en bro mellan ämneslärare och eleven. Studiehandledaren skulle kunna förbereda eleven på sitt modersmål för att eleven sedan skulle kunna tillgodogöra sig undervisningen på svenska. Under åren har samarbetet mellan ämneslärarna och studiehandledarna utvecklats och idag sker studiehandledning både innan, under och efter lektioner.

 
Resultat
 
Det finns många resultat att lyfta fram från denna satsning, den viktigaste är dock de relationer som har byggts upp mellan elever och pedagoger. Att ha en studiehandledare man känner förtroende för och som kan hjälpa och stötta inte bara med skolrelaterade frågor har varit och är en stor trygghet för våra nyanlända elever. Viktigt har också varit samarbete mellan ämneslärare och studiehandledare. Det är ämnesläraren som är ansvarig för innehållet och ett nära samarbete är ett måste för att resultatet ska bli framgångsrikt. Studiehandledarna har skapat möjligheter för eleverna att få visa sina kunskaper trots att de inte har språket och det har skapat motivation och engagemang hos eleverna. Med motivationen som grund har sedan eleverna lagt mycket hårt arbete på studierna vilket har visat sig i skolresultaten. I höstas kom många av våra nyanlända elever in på nationella program på gymnasiet.
 
Nominerad: Modersmålsenheten, Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen

 

 

LISa är regionens stöd för att hantera informationssäkerhet och IT-säkerhet. Med hjälp av verktyget kan man hålla ordning på sin information.
 
Förbättringsområde
Regionen hade inga samlade och aktuella uppgifter över vilka IT-system som fanns. Inga uppgifter om vilken information som hanterades. Ingen uppfattning om dess
värde eller vilket skydd som behövdes. Det fanns inga uppgifter om vilka informationsmängder som innehöll personuppgifter och inte heller varför de fanns och hur länge de skulle finnas och om det ens var lagligt att de fanns.
 
Genomförande
Det stödet som behövdes består av flera delar som är sammanhängande och berör samtliga nämnder och förvaltningar inom Region Gotland och samtliga informationsmängder,med eller utan IT-stöd. En informationsmodell togs fram som sedan fungerade som underlag för de olika delområdena. Processerna som skulle ingå togs fram och underlag från tex systemförvaltnings modellen anpassades till helheten. Till det så byggdes stöd för dataskyddsförordningen.
 
Resultat
IT-stödet LISa har inneburit att Region Gotland för första gången någonsin har kontroll på huvuddelen av sina informationstillgångar. Med hjälp av verktyget kan man hålla ordning på sin information. Var den finns, vilket värden den har för sin verksamhet och vad den innehåller, detta oavsett om informationen finns i ett IT-system eller i en pärm. Det finns också stöd för att hantera sitt eget digitala stöd i
form av IT-system. Det sker enligt regionens modell för objektsförvaltning och innehåller delar som förvaltningsplan, informationsklassning och risk- och sårbarhetsanalys. Det sistnämnda tillsammans med incidenthantering är
grunden i regionens ledningssystem för informationssäkerhet (LIS) vilket också finns i LISa. Inte nog med att man kan dokumentera sina informationsmängder och sina ITsystem,det finns också möjlighet att registrera sina ITprogram.
 

Nominerad: Jan Broman, IT-Strateg och Johan Kallum, Säkerhetschef, Regionstyrelseförvaltningen

 

 

Digitalisering är ett av fyra prioriterade utvecklingsområden enligt den plan som är fastställd av Regionstyrelsen.
 
Förbättringsområde
Regionen behövde stöd att utveckla digitala lösningar för att öka tillgängligheten och kvalitén för medarbetare, boende, besökare och företagare, i kontakten med regionens verksamheter. 
Det fanns mycket att utveckla bland annat när det gällde servicenivå, tydlighet, betalningshantering, handläggning samt säker informationshantering.
 
Genomförande
Utvecklingsprojektet startade i januari 2018. Vi tog oss an utvecklingsuppdrag på beställning från chefer, verksamhetsutvecklare, handläggare och många andra. 
Det digitala stödet ska främst bidra till processförbättringar. Därför var det viktigt att alltid arbeta tillsammans med verksamheterna och ställa frågor om processerna för att inspirera verksamheterna till nya arbetssätt och smartare processer. Vårt arbetssätt präglades därför också av lyhördhet, samarbete och dialog med såväl medarbetare, kunder och andra intressenter. Med hjälp av en modern e-tjänsteplattform, i kombination med verktyg för systemintegrationer och automation (automatisk handläggning ) skräddarsydde vi olika genomtänkta lösningar. 
 
Resultat
  • Det digitala stödet och de digitala verktygen ledde till ökad service då e-tjänsterna är tillgängliga dygnet runt alla dagar i veckan. 
  • E-tjänster gjorde det möjligt att styra så att verksamheterna får in rätt information. 
  • Processgenomgångarna medförde att verksamheterna kritiskt granskat sina processer och upptäckt, anpassat och förbättrat de processer som digitaliseringen ska stödja.
  • Vi skapade användarvänliga e-tjänster, kopplade samman verksamhetssystem och automatiserade processer.

Nominerad: E-tjänsteutvecklingsteamet (Janne, Sara, Erik, Oskar, Jesper), Regionstyrelseförvaltningen

 

 

Delad glädje är dubbel glädje!
 
Vad var problemet? 
Utifrån brukarundersökningen visade det sig att de äldre saknade aktiviteter och utevistelse på Pjäsen plan 2. De vanliga arbetstimmarna räckte inte till för de aktiviteter som sticker ut, som kan ta tid och FÖRGYLLER TILLVARON.
 
Vad gjorde vi?
Enhetschef Henriette Wulfcrona på  Pjäsen plan 2 gav oss i uppdrag att ordna aktiviteter tre timmar i veckan. Vi fick full frihet. För att kunna vidga våra vyer och att vi inte skulle vara begränsade till handel med rekvisition ansökte vi om ett bidrag från Blomsterfonden. Vi fick medel, och nu används pengarna till exempelvis ost & vinprovning, gymnastik, musiker och föreläsare. En vision är att det ska vara gratis för pensionärerna. Vi har åkt på herrutflykt till Biltema, vi har haft julmys med frukost på Linds Växthus. Vi är ute i trädgården och grillar korv i snön. Vi har även haft en Nobelfest där uppslutningen var i närmaste  100%. Vid ett annat tillfälle bytte vi ut Pjäsens lunch mot ett restaurangbesök. Allt behöver inte hända på eftermiddagar. Önskemål fanns att gå på teater, vilket vi gjorde i november. Även en julkonsert i Domkyrkan fick besök.
 
Resultat
Träffarna blir mer och mer välbesökta. De äldre kommer med önskemål och där inget är för litet eller för stort. 
De ser fram emot eftermiddagarna som sätter guldkant på tillvaron. Det händer något och man träffar fler grannar än vad man annars skulle ha gjort. ”Var är Carina och vad ska vi göra nästa vecka” är en återkommande fråga.
Alla som är med är mer glada och njuter av överraskningarna som bryter vardagen och gör den till fest. 
 
Nominerad: Carina Millard Back, Undersköterska, Socialförvaltningen

 

 

Förbättringsområde

Svår psykiatrisk funktionsnedsättning är ofta förknippat med stort lidande, långa vårdtider, med tvångsåtgärder och resurskrävande insatser som följd. Detta problem vill vi lösa med hjälp av en metod som kallas självvald inläggning.

Patienter inom psykosspektrat söker ofta vård försent eller i värsta fall inte alls. Då är patienten ofta kraftigt försämrad, vilket inte sällan kräver både tvångsvård och väldigt långa vårdtider. Vårt mål är att underlätta och trygga patienten i att söka vård i tid. Vi erbjuder därför dessa patienter en individuell behandlingsplan för självvald inläggning. Detta innebär att patienten är välkommen till heldygnsvården dygnet runt och ska då själv ta kontakt, eller med hjälp av anhörig, med ansvarig sjuksköterska på heldygnsvården. Patienten behöver då inte vänta på akutmottagningen för bedömning av läkare. Genom att erbjuda patienten denna behandlingsplan så underlättar vi för patienten att söka vård i tid. Vår förhoppning är att detta leder till minskat tvång, kortare vårdtider och mindre lidande för patienten.

Patienter med självskadebeteende är en annan mycket utsatt grupp inom vården. Bemötandet från vårdpersonal gentemot både patienter och anhöriga är komplext. Patienten själv beskriver ofta upplevelser av ett bemötande i form av uppläxande, eller ifrågasättande av patientens problematik. Vidare så beskrivs stor skam och ångest när dem ska söka vård, i värsta fall leder detta till tankefällor hos patienten där hen känner sig manad att skada sig mer och mer för att inte uppleva besvikelsen av att bli avvisad från vården när de söker akut. Denna negativa spiral leder också till risk för ökad tvångsvård och täta återinläggningar och onödigt lidande. Forskning visar att tvångsvård vid självskadebeteende snarar försämrar patientens förmåga till autonomi och tillfrisknande. Genom att erbjuda individuell behandlingsplan för självvald inläggning så stärker vi patientens autonomi och minimerar även risk för självskada.

Genomförande

Genom att vi identifierar de mest vårdkrävande patienterna och bedömer deras problematik, så lyfts frågeställningen om självvald inläggning kan vara en kompletterande behandlingsmetod. Diskussion förs då mellan patient, fast vårdkontakt, läkare för öppen-och slutenvården. Denna behandlingsmetod är specifikt utvecklad och beprövad för patienter med kronisk psykossjukdom eller svårt självskadebeteende. Det skrivs en tydlig behandlingsplan tillsammans med patienten. De flesta patienterna plastar in sin behandlingsplan och får med sig den hem, denna kan då visas för andra aktörer, såsom boendestödjare, anhöriga och hemtjänst exempelvis. En viktig del i behandlingen är att det finns en tydlig struktur i behandlingsplanen. Där ska det tydligt framgå syftet med inläggning, antal möjligheter till inläggning per månad, vårdinnehåll under inläggningen. Vid självskadeproblematik definieras också andra strategier för att undvika självskada.

Patienten kommer direkt in till avdelningen och möter då sjuksköterska för ett ankomstsamtal. Vi försöker att ha två platser tillgängliga för självvald inläggning. Revidering och uppföljning av behandlingsplanen sker individuellt som vid all personcentrerad vård.

Resultat

Målet är att erbjuda en trygg och effektiv vård till en patientgrupp som ofta far illa inom vården. 2016 utfördes 45 stycken fastspänningar enligt LPT (lagen om psykiatrisk tvångsvård). Detta kan jämföras med 8 stycken 2017 och endast 2 stycken 2018 till och med dagens datum (2018-11-12). En utav behandlingsmetoderna för att minska antalet tvångsåtgärder är att arbeta med självvald inläggning. Preliminär statistik visar på 60 procent kortare vårdtider jämfört med innan självvald inläggning infördes. Antalet vårdtillfällen enligt LPT har också minskat.

 

Nominerad: Felicia Olander Härlin, sjuksköterska och Erling Hedenius, chefsöverläkare, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

 

 

Förbättringsområde
Tidigare hanterades hela rekryteringsprocessen manuellt och på papper. Detta medförde att ansöknings-handlingarna inte hanterades på ett säkert sätt och att processen blev svår att omfamna.
Eftersom vi saknade överblick av denna massrekryteringsprocess blev det en del dubbelarbete och missar – så detta ville vi lösa!

Genomförande
För att skapa oss en bättre överblick av processen behövde alla moment digitaliseras.

1. Vi la in hela processen i Visma – från nyinkommen ansökan till klar medarbetare. På så sätt skapade vi oss en överblick och minimerade risken för missar och dubbel-arbete.

2. Med hjälp av RSFs e-tjänstgäng skapade vi en e-tjänst där våra kandidater själva kan boka in sig på en intervjutid som passar dem. Vi förmedlar endast e-tjänstlänken till de kandidater vi önskar träffa.

3. All anställningsadministration är nu digitaliserad. Idag fyller vi i uppgifterna i HR+ och får ett anställnings-nummer direkt.
 

Resultat
Digitaliseringen har effektiviserat vårt arbete otroligt mycket. Vi har genom digitaliseringen kunnat få bort en del moment i processen, som tidigare stoppat upp arbetet.

Detta skapar möjlighet för oss att istället lägga mer tid på kandidaterna, så de får snabbare återkoppling och på så sätt kommer snabbare in i jobb.

Att medarbetaren kommer snabbare in i jobbet skapar trygghet för våra kunder som är enheterna inom särskilt boende, hemtjänsten och omsorgen om funktionsnedsatta.

Nominerad: Resursteamets sommarrekrytering, Socialförvaltningen

 

 

För att möta upp behovet av hälsofrämjande aktiviteter runtom på Gotland, skapade vi mobila mötesplatser för seniorer.
 
Förbättringsområde
Vi såg att vi hade svårt att nå besökare som på grund av långa resor inte hade möjlighet att ta sig till våra fasta mötesplatser. Det gjorde att vi inte nådde ut så brett som vi ville med våra hälsofrämjande aktiviteter, till exempel rörelseträning eller samtalskaféer. 
 
Genomförande
För att möta upp behovet av hälsofrämjande aktiviteter runtom på Gotland, skapade vi mobila mötesplatser för seniorer. Vi väljer ort utifrån efterfrågan och där vi ser att behovet av aktiviteter finns. Därefter erbjuds ungefär sex tillfällen med aktiviteter inom bland annat kultur eller rörelse. När aktivitetstillfällena har genomförts avslutar vi och startar sedan upp på en annan ort. Vår förhoppning är att den tillfälliga mötesplatsen kan fortsätta genom föreningsliv eller frivilliga insatser. 
 
Resultat
Våra mobila mötesplatser har bidragit till att bryta 
ensamhet och isolering genom att vi möjliggjort för fler 
personer att knyta nya bekantskaper. Besökarna har fått möjligheten att delta i rörelse- och balansträning, liksom i berättarkafé som har fokus på den existentiella hälsan. Genom att vi kunnat nå många nya besökare har fler fått nya sammanhang och kunskaper att ta med sig hem.
 
Nominerad: Seniorteamet, förebyggandeenheten, Socialförvaltningen

 

 

Förbättringsområde
Det gäller att tänka nytt för att hitta personal i den allt tuffare konkurrensen om arbetskraften på Gotland. Och vi behövde höja statusen för omvårdnadsyrket och lyfta den interna stoltheten.
 
Genomförande
Vi bestämde oss för att hitta goda ambassadörer som vi under ett års tid skulle kunna använda i olika kampanjer och uppsökande verksamhet.
 
Resultat
Ambassadörerna har redan blivit ett känt begrepp internt och en symbol för stolthet och engagemang. Vi är mitt uppe i kampanjen men märker redan att vi har gjort en stor förflyttning i arbetet med socialförvaltningens arbetsgivarvarumärke. 
 
Nominerad: Ambassadörerna och Beatrize Olsson, Marknadsförare, Socialförvaltningen 

 

 

Nu läser förtroendevalda sina möteshandlingar digitalt!  De lånar en iPad under sitt uppdrag och får snabbt och smidigt ta del av handlingarna via en mötes APP.   
 
Förbättringsområde
  • Hög pappersförbrukning för kallelser och protokoll till förtroendevalda (kan innehålla ca 600 sidor)
  • 350 000 kr var kostnaden för fullmäktiges pappershandlingar under 2018
  • Stora portoavgifter 
  • Tidspress inför utskick till tryckeri och postgång 
  • Olika arbetssätt i regionen och avsaknad av koncerngemensamt tankesätt.
Genomförande
Efter ett politiskt beslut om digital inriktning har ett stegvis införande av digital arbetsflöde genomförts. Förutom omvärldsbevakning har många inom regionen involverats såsom förtroendevalda, nämndsekreterare, IT-avd, chefer och handläggare i alla förvaltningar. Nämndsekreterarnätverket har varit en central instans för utveckling och förankring.
Digitaliseringsprocessen har krävt en ny grundstruktur i ärendehanteringssystemet W3D3. Dessutom har en omfattande förändring med teknikintegrationer, gemensamma wordmallar och rutiner gjorts samt inköp av iPads med tillhörande central administration. 
 
Resultat
  • Digital hantering av hela nämndprocessen
  • Gemensamt arbetssätt i nämnderna för både tjänstemän och förtroendevalda
  • Flexibel administration och högre kvalitetssäkring
  • Snabbare och ökad tillgänglighet till möteshandlingar
  • Praktiska förutsättningar regleras i anvisning som fastställts av Regionstyrelsen 
  • Lån av iPad under mandatperioden som teknisk utrustning
  • Digitala möteshandlingar i APP 
  • E-postadress (@gotland.se) i sin roll som förtroendevald
  • Minskade kostnader för porto och transporter
  • Säkrare leverans
  • Miljöbesparing
Utveckling framåt av processen planeras i form av digital voteringsfunktion och digital protokollsjustering samt ökad insyn och mer lättillgängligt för medborgare. 
 
Nominerad: Gunnel Johansson, Regionstyrelseförvaltningen och  nämndsekreterare Elin Gottfridsson, Helena Eskedahl och Malin Bergström
 

 

 

Satsning på ökad bemanning av arbetsterapeuter och fysioterapeuter på särskilda boenden runt om på ön.
 
Förbättringsområde
Socialförvaltningen på Gotland har tidigare haft mycket begränsade resurser av arbetsterapeut och fysioterapeut kopplade till särskilt boende. Man kunde före 2016 inte leva upp till ”Uppdrag och kvalitetskrav Särskilt boende”. 
 
Genomförande
Förbättringsarbetet startade 2016 och med hjälp av statliga stimulansmedel kunde vi anställa arbetsterapeuter och fysioterapeuter med inriktning mot de särskilda boendena. Under det första året tog vi fram och implementerade nya rutiner. 
Arbets- och fysioterapeuter har på boendena:
• Erbjudit en funktionsbedömning i samband med inflyttning. 
• Gjort en förnyad bedömning i samband med förändrat hälsotillstånd eller efter sjukhusvistelse.  
• Instruerat och givit omvårdnadspersonalen stöd i vardagsrehabilitering.
• Deltagit i teamarbete med omvårdnadspersonal och sjuksköterska samt medverkat vid olika riskbedömningar.
• Förskrivit hjälpmedel så att den enskildes behov tillgodoses. 
• Givit råd och stöd till verksamheten vid inköp av verksamhetshjälpmedel för att förbättra personalens arbetsmiljö.
 
Resultat
Antal besök av arbets- och fysioterapeut till enskilda boende har mer än fördubblats från 2014 till 2017. Satsningen av ökad närvaro av arbetsterapeut och fysioterapeut på särskilt boende har möjliggjort att insatser kan påbörjas tidigare och i vissa fall ge minskat lidande och ökad livskvalitet för brukarna. Med ökad bemanning och nya arbetssätt kan vi nu leva upp till de uppdrag och kvalitetskrav som finns.
 
Nominerad: Rehabteamet inom hemsjukvården bestående av 13 personer, Socialförvaltningen

 

 

Problem
Det regn som faller ned på Gotland rinner oftast snabbt ut i Östersjön via diken och kanaler. En del av regnet blir dock grundvatten eftersom det har samlats upp av jorden för vidare transport nedåt mot berggrunden. Finns det ett stort jordlager ovanför berggrunden blir grundvattenbildningen större. Jordlagret på Sudret är tunt vilket medför att grundvattenbildningen blir låg. En annan aspekt är att Sudret ligger långt ifrån platser där det finns grundvatten på Gotland och att bygga överföringsledningar mellan dessa platser är kostsamt. Boende på Sudret har även problem med att deras brunnar är saltpåverkade av vatten från Östersjön. Projektet vill fördröja regnvattnet på Gotland en längre tid innan det når Östersjön så att grundvattenbildningen blir större. 
 
Lösning
Data samlas in och består av bland annat mätningar av vattenflöden i diken och kanaler, provborrningar i jord och berg samt geotekniska analyser av borrkärnorna , historiska data och grundvattenmätningar mm. Dessa data analyseras av deltagarna i projektet för att gemensamt och med ett tvärvetenskapligt synsätt hitta de bästa platserna och lösningarna på problemen som nämns ovan. Data som samlas in är också underlag för simuleringar av vattenflöden och lagringsförmåga av vatten i mark mm. I projektet ingår förutom Region Gotland, IVL Svenska Miljöinstitutet, Forum Östersjön, InSitu Instrument AB, Enwa Water, Technology, Kungliga Tekniska Högskolan, Monsson Energy, Sveriges Geoglogiska Undersökning och Uppsala Universitet. Projektet ingår även i ett internationellt samarbete (EU).
 
Resultat
Nyttan med projektet är dels att Storsudret blir självförsörjande på kommunalt vatten samt att boende på Sudret som ej är kopplade till det kommunala vattnet får förbättrad vattenkvalitet i sina egna brunnar. En säkrad vattenförsörjning medför att boende och företag kan etableras och utveckla sig i större omfattning på Storsudret. Regionen får samtidigt på nära håll följa innovativa lösningar som kan appliceras på andra platser på Gotland med liknande vattenproblem som finns på Sudret. Detta medför besparingar för Regionen som därmed inte behöver investera i felaktiga lösningar på grund av bristande kunskaper och/eller erfarenheter.
Region Gotlands varumärke som en innovativ och forskningsinriktad region kommer stärkas med projektet i och med att det redan i projektet finns en internationell del för kunskapsutbyte.
 
Kommande steg
Reningsverket i Burgsvik kommer byggas om till ett internationellt nav (så kallad testbädd) där universitet, företag och organisationer kan prova och visa hur deras anläggningar fungerar i större skala.
Vidare kommer ett besökscentrum växa fram i Vamlingbo där allmänhet och skolklasser i realtid kan se hur mycket vatten som finns i berggrunden och vattendrag. Detta ger en medvetenhet både till barn och vuxna om vattnets kretslopp och ökar förståelsen av vårt viktigaste livsmedel.
Infrastruktur med bland annat underjordiska våtmarker, förstärkt grundvatteninfiltration, grundvattendammar kommer att börja byggas under 2019. Denna infrastruktur kommer styras av ett övervakningssystem som medför att tex jordbruksmark inte blir översvämmad vid kraftiga regn.
Efter projektets slut kan erfarenheter och lösningar tillämpas på andra ställen på Gotland som har liknande problem som Sudret.
 
Nominerad: Mikael Tiouls och Shadi el Habash, VA-utvecklare, Teknikförvaltningen

 

 

Tanken blev en verklighet, nu har fler fått en meningsfullare helg.
Succén är ett faktum, när vi får höra vad det betyder för våra besökare.
 
Förbättringsområde
Vi på Puma ungdomsgård bedriver verksamhet för ungdomar 13–19 år. Vi är en trygg mötesplats för unga att växa och få bli sedda på deras fritid. Vi såg behov och saknaden hos både familjer, unga, äldre och nyinflyttade besökare att ha en plats att mötas på under helgen. Ett ställe som är tillgängligt och inkluderande oavsett pengar i plånboken.
 
Genomförande
Vi på Puma med andra fritidsledare från enheten planerade och kollade möjligheten att öppna söndagar. Vi har även haft andra aktörer som vi samarbetat med och som haft olika kulturarrangemang hos oss.Våra ungdomar engagerades och har inför varje söndag bakat och tagit ansvar för kiosken. Vi ville ha en så tillgänglig och inkluderande verksamhet som möjligt därför var det en självklarhet att ha alla aktiviteter gratis. Vi ville ha så stor mångfald som möjligt därför valde vi att ha öppet för alla åldrar, 0-100+.
 
Resultat
Vilken succé! Vi har fått så mycket positiv respons av besökare, familjer som har varit och besökt oss på söndagarna. Flera har beskrivit att det har blivit höjdpunkten på helgen! Vi har verkligen haft stor spridning på ålder av besökarna, alltifrån den nyfödda med förälder till pensionären. Vi tror att söndagarna har bidragit till integration mellan människor och till mellanmänskliga möten. Vi har sett ett leende på läpparna från barn, vuxna och ungdomar som lämnat Puma vid stängning ännu en söndag. Vi tror att flera har fått prova på aktiviteter de annars inte skulle fått chansen till, att familjer har kommit ifrån hemmet och fått göra mer saker tillsammans.
Söndagsöppet på Puma har bidragit till att flera fått en mer meningsfull helg.
 
Nominerad: Puma ungdomsgård, Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen

 

 

På seniorernas mötesplats skapas möten över generationsgränserna när elever från Wisbygymnasiet lär ut ny teknik.
 
Förbättringsområde
Många personer över 65 år runtom i Sverige, upplever vad man kallar för ett digitalt utanförskap. Vi ville ge besökarna på våra mötesplatser för seniorer möjlighet att ta del av dagens teknik och också skapa möten över generationsgränserna.
 
Genomförande
Vi bjöd in till flera träffar av Surfsupport, där gymnasielever från data- och kommunikationslinjen på Wisbygymnasiet besökte mötesplatsen för seniorer i Visby. Seniorerna hade med sig smartphones, plattor eller laptops och fick av eleverna hjälp med allt ifrån appar till sociala medier och videosamtal med barnbarnen via mobilen.
 
Resultat
Surfsupporten blev mycket uppskattad av både seniorer och elever. Besökarna tyckte det var givande både med den tekniska supporten och med mötet över generationsgränserna. Surfsupporten bidrog även till att eleverna fick träna sig i att lära ut teknik på ett enkelt och pedagogiskt sätt samtidigt som de kände sig uppskattade vilket varit bra för självförtroendet. Det finns stor efterfrågan på fortsättning, och planering för året är i full gång!
 
Nominerad:Seniorteamet, Socialförvaltningen och Anders Björkqvist, Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen

 

 

Lotsen samlar personal med kompetens och erfarenhet från att arbeta med flerspråkiga nyanlända elever som skapar trygghet för elever och vårdnadshavare.
 
Förbättringsområde
2015-2016 tog Gotlands skolor emot över 1 000 nyanlända elever. Skolorna var inte förberedda, kompetens och erfarenhet saknades. Resurser och kompetens behövde
samlas på ett ställe för att därifrån kunna stödja samtliga skolor för att mottagandet skulle bli kvalitativt och likvärdigt.
 
Genomförande
Lotsen, en central mottagning etablerades i aug 2017. Där samlade vi personal med kompetens och erfarenhet från att arbeta med flerspråkiga nyanlända elever. Alla nyanlända elever som kommer till Gotland passerar Lotsen. Där stannar eleven i 1-8 veckor beroende på behov. I Lotsen ges en skol– och samhällsintroduktion som
förbereder eleven (och föräldrarna) på vad det innebär att gå i svensk skola och att bo på Gotland (Sverige). Personalen i Lotsen gör kartläggningar av elevernas tidigare
kunskaper och erfarenheter (lagkrav sedan 2016) som de sedan överlämnar till mottagande skola för att de i sin tur ska ha så goda förutsättningar som möjligt att ge eleverna undervisning utifrån reella behov.
 
Resultat
From 1 januari 2019 är Lotsen permanentad och återfinns i modersmålsenheten hos utbildning– och arbetslivsförvaltningen. Lotsen har blivit en trygg plats för elever att landa i under några veckor innan skolstart. Att vid ankomst få träffa någon som känner till min kultur och som kan prata mitt språk och förklara allt det nya och ibland svåra är viktigt. Trygga barn ger också trygga vårdnadshavare. Lotsen har blivit en plats dit vårdnadshavare återkommer för att få hjälp och stöd. Att få hjälp att förstå det svenska skolsystemet och vad vår värdegrund baseras på hjälper vårdnadshavarna att hjälpa sina barn. Allt detta är en bra grund för god integration.
Lotsen är en plats där rektorer och pedagoger kan få stöd i sitt arbete att ta emot nyanlända elever. Lotsen är en naturlig mötesplats för flerspråkighet!
 
Nominerad: Personalgruppen på Lotsen, Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen

 

 

Inga fler utskrifter, underskrifter eller stämplar. Med hjälp av EU-finansieringen skapar vi en helt digital arbetsprocess.
 
Förbättringsområde
Vi ville digitalisera våra analoga processer från grunden, öka delaktigheten, underlätta handläggningen och bli mer tillgängliga och transparenta. Men i verksamheten fanns varken tid eller resurser att avsätta för ett så genomgripande förändringsarbete.
Vi ville göra det enklare för såväl företagare som boende och besökare att få svar på sina frågor, lämna in sin ansökan och följa sitt ärende. Så vi såg oss om efter alternativ.
 
Genomförande
Lösningen blev att skapa ett projekt och ansöka om EU-finansiering.
Kundnyttan stod i centrum, tillsammans med hållbarhetsaspekter och tillgänglighet. Vi ville använda Region Gotlands projektmodell och arbeta med agila metoder, vara modiga och skapa en projektkultur där det är okej att göra fel. Ansökan skickades till Tillväxtverket och Region Gotland, för finansiering från EU:s regionala utvecklingsfond. 
 
Resultat
Resultatet blev 26 miljoner i beviljad projektfinansiering. Det gör det möjligt för oss att under tre år genomföra projektet DiSa, Digital samhällsbyggnad. Att vi fått pengar till projektet har gjort att vi nu med full kraft satt igång vårt digitaliseringsarbete. 
Med finansieringen har vi rekryterat ett tiotal personer och upphandlat de system som behövs. Vi kompetensutvecklar och förbättrar våra processer. I medborgardialoger och samarbeten med myndigheter och andra kommuner utvecklar vi de lösningar som ger störst värde, externt och internt. Genom att inte acceptera ett nej och genom att tänka kreativt kring alternativa finansieringslösningar har vi satt Gotland på den digitala kartan!
 
Nominerad: Märta Syrén, verksamhetsutvecklare samt projektledare i DiSA-projektet, Samhällsbyggnadsförvaltningen
 
 
Den världsomspännande rörelsen—som finns i drygt 30 svenska kommuner—finns nu också på Gotland. Kulturskolan Gotland utvecklar en gotländsk variant där elever får fördjupad musikundervisning.
 
Förbättringsområde
Merparten av elever som går i kulturskolan kommer från hem där föräldrarna ofta är akademiker och på något sätt själva sysslar med kultur. I socioekonomiskt mer utsatta områden är det tyvärr en mycket låg andel barn som går i kulturskola. Statens kulturråd och Region Gotland har därför önskat att vi skall prioritera insatser i sådana områden. Det har också funnits en stark drivkraft för det hos våra pedagoger.
 
Genomförande
Vi intresserade oss för El Sistema, som föddes i slummens Venezuela. Syftet var att genom musiken ge barnen där en meningsfull sysselsättning - för ett meningsfullt liv. Rörelsen har sedan spridits till ett 90-tal länder, och i Sverige finns El Sistema nu i cirka 30 kommuner. Sex pedagoger har delar av sina tjänster avsatta för detta
arbete. Ett av kriterierna när vi valt ut klasser, har varit att det skall finnas nyanlända elever i klassen. Varje skolklass som ingår har dessutom fått en ”fadderensemble” från
Gotlandsmusiken. Föräldrar involveras mer i den här arbetsformen än vad som annars är vanligt i kulturskolan. Till exempel bjuds de in till ”familje-fika” tillsammans med elever och lärare två gånger per termin.
 
Resultat
Fyra klasser – två på Gråboskolan och två på Högbyskolan – har nu fått möjlighet att spela instrument och sjunga i kör. Många elever och föräldrar har uttryckt stor uppskattning för detta arbete. Att musicera tillsammans stärker också koncentrationsförmågan hos eleverna. Det är dock för tidigt att säga om det här arbetet senare till exempel resulterar i att dessa barn fortsätter i Kulturskolan.
Att de just nu är engagerade och skulle kunna utveckla sitt musicerande till en meningsfull fritidssysselsättning, råder det i alla fall inget tvivel om.
 
Nominerad: Lärarlaget runt El Sistema, Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen

 

 

Våra elever är nu i framkant inom programmering och det är många flickor som nu är
mer intresserade av att arbeta med programmering.
 
Förbättringsområde
Vi har varit igång med ett stadieöverskridande arbete från läsåret 2017/2018 och arbetade med programmering i framför allt Scratch. Från 1 juli 2018 blev programmering ett krav från Skolverket. Arbetet blev också en del i implementering av vårt PRIOarbete som Gunnel och Mia var nyckelpersoner i.
 
Genomförande
Under ett års tid — 16/ 17 har vi på Solklintsskolan arbetat stadieövergripande med programmering. Först ut var dåvarande årskurs 6 och 7. Vi arbetade varje måndag under en lektions tid med matematik och programmering i synnerhet. Tidigt fick vi implementera programmering i klassrummet och hade god nytta av våra olika kompetenser som Gunnel Molin, Mia Åhnström och Sandra Othberg har.
 
Resultat
Mia som arbetar som matematiklärare på högstadiet fick lära känna sina blivande elever redan ett år innan de kom upp på högstadiet. Starten för dessa elever i årskurs 7 blev i och med det mer avdramatiserat. Vi kan nu se att vårt arbete givit ringar på vattnet och att flera flickor vill och kan använda Scratch i årskurs 7. Vi har lyckats att få programmeringen att inte vara genusorienterad på pojkar. Detta ser vi med stor glädje. Våra elever är nu i framkant inom programmering och fler flickor visar intresse för teknik, matematik och programmering.
 
Nominerad: Gunnel Molin, Mia Åhnström och Sandra Othberg, Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen

 

 

Förbättringsområde
Inom den svenska hälso- och sjukvården finns det tre etiska principer som ska gälla som riktlinjer för vårdpersonal: människovärdeprincipen, behovs- och solidaritetsprincipen samt kostnadseffektivitetsprincipen. Etiska konflikter uppstår när de olika principerna ställs mot varandra, vilket i sin tur skapar frustration hos den enskilda vårdgivaren. Vi som arbetar inom vården måste möta etiskt svåra situationer och behöver kunna hantera dem. För att kunna utvecklas professionellt i vår roll som vårdgivare behöver vi reflektera, se möjligheter och tillsammans erövra nya kunskaper. Professionalitet inom vårdyrken innebär förutom kompetens, att få patientens förtroende, vidmakthålla lämpliga relationer med patientens anhöriga, förbättra vårdens kvalitet och fördela resurserna rättvist. Sedan 2015 arbetar jag inom Region Gotland som överläkare på Onkologiska Enheten på Visby Lasarett. Inte bara för min egen professionella utveckling men också för organisationen jag befann mig i som helhet har jag sett ett behov av en etikrond och fick möjlighet att vara med och starta upp en sådan från och med våren 2017.
 
Genomförande
Med avsikt att erbjuda våra medarbetare möjlighet att utvecklas i sina professionella roller bildade jag en tvärprofessionell grupp från olika personalkategorier som träffas regelbundet och håller i etikronder. Syftet med dessa möten är att:
  • Lyfta fram tyst kunskap
  • Få lyssna på andras erfarenheter för att lära
  • Få diskutera olika uppfattningar om situationen
  • Ta vara på olika personalkategoriers kompetens att uppfatta relevanta faktorer som andra kan ha svårt att få syn på
  • Lära sig känna igen värdekonflikter
  • Förbereda sig för kommande situationer och därmed minska stressen
  • Vara stöd till andra i organisationen som behöver vägledning i etiskt svårlösta situationer
  • Stimulera etisk reflektion
Gruppen träffas en gång i månaden och analyserar fall där det upplevs finnas ett etiskt dilemma. Vid fall-genomgång definieras den aktuella konflikten sedan identifieras vilka etiska principer som berör situationen. Slutligen diskuteras olika åtgärdsalternativen som kan tillämpas i den aktuella situationen. Ett annat syfte med våra träffar är att utbilda deltagarna i etisk analys och därmed att skapa en gemensam värdegrund.
 
Resultat
Vår grupp från olika yrkeskategorier har blivit större i takt med vårt arbete har blivit känt. Vi har kunnat organisera båda slutna och öppna etikronder ibland med kort varsel när behov uppstått. Jag har representerat Region Gotland vid två nationella etiknätverksmöten och har fått uppdrag att organisera nästa Nationella
etiknätverksmötet i september 2019 i Visby. Sjukvårdspersonal som får större beredskap för att hantera etiska utmaningar känner större tillfredställelse med sina insatser i vardagen. Arbetsmiljön förbättras och risken för utbrändhet på grund av upplevd moralisk stress minskar vilket i sin tur ger de bästa förutsättningarna för att få patienters förtroende, höja patientsäkerheten och förbättra vårdkvalitén. Vår förhoppning är att vi är på god väg att nå dessa resultat.
 
Fortsättning
Vår avsikt är att gruppen utvecklas, framförallt i sin teoretiska färdighet i etisk analys. Etisk kunskap får man genom att nalkas ett ställningstagande steg för steg i dialog med sig själv och andra människor. En förutsättning för att medlemmarna i det etiska rådet ska utvecklas och kunna genomföra etiska analyser är att de ges tid och möjligheter till teoretisk utbildning inom detta område. Vår målsättning är att alla medarbetar inom sjukvården få möjlighet att analysera etiska dilemman som de stöter på i sitt arbete. Vår grupp uppfyller en viktig funktion i detta sammanhang. För att gruppen ska utvecklas krävs tid för utbildning, avsatt på regelbunden basis, som
handleds av personer med spetskunskap inom området.
 
Nominerad: Meltem Düzakin, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

 

 

Problem
Exploatering på södra Gotland och bygglov har i viss mån försenats pga brist på vatten- och avlopps tillgång. VA-avdelningen har fått uppdraget och prioriterat att lösa frågan med projekten Kvarnåkershamn, Södra linan och Alva vatten torn samt grundvatten inblandning från Stånga i Kvarnåkershamn.
 
Lösning
För att bygga och modernisera ett sån komplext vattenförsörjningssystem, så krävs medarbetare som har en stor och djup detaljkunskapskompetens samtidigt som man kan kommunicera en helhet till olika inblandade aktörer.
Peter har med sin yrkesskicklighet och helhetssyn bidragit till att kvalitetsmässigt säkra södra Gotlands vattenförsörjning. Han har aktivt utarbetat tekniska lösningar i de olika projekten genom sin kunskap, energi och otroliga engagemang.
 
Resultat
Under våren 2019 startar testkörningarna i Kvarnåkershamn och under sommaren planeras driften vara igång vilket skapar helt nya förutsättningar för dricksvattenförsörjning på södra delarna av Gotland samt i nästa steg även avlastning norr över upp mot Klintehamn. VA-avdelningen inom Teknikförvaltningen, Region Gotland kommer även i fortsättningen att projektera och bygga ut ledningsnätet och Peter kommer fortsättningsvis ha en viktig roll i detta arbete.
 
Nominerad: Teknikförvaltningen Vatten Söder

 

 

Regeringen beslutade att klagomålshanteringen i hälso– och sjukvården och tandvården ska effektiviseras. Förbättringsarbetet har lett till en förbättrad process för hantering av klagomål som kommer in direkt till oss från patienter och närstående.
 

Att öka patientsäkerheten genom en förbättrad process inom HSF för hantering av klagomål.

Genomförande
En fokusgrupp med patient- och anhörigrepresentanter tillsattes för att ta reda på vilka behov och önskemål som finns hos patienter och anhöriga avseende klagomål.
Fokusgruppen lämnade synpunkter på förvaltningen och 1177.se sidor på internet.
Önskemål från fokusgruppen:

  •  Kunna klaga på flera sätt: Skriftligt, muntligt.
  •  Viktigt att informationen är anpassad till patienter och anhörigas behov- alla har inte dator!
  •  Information före och efter vårdinsats är viktig.
  • En ny rutin har införts för att möjliggöra en mer ändamålsenlig klagomålshantering inom hälso- och sjukvården, i enlighet med ett regeringsuppdrag till samtliga regioner.

Resultat

Alla medarbetare kan och får ta emot klagomål eller synpunkter,. Den nya rutinen tydliggör hur klagomål ska tas om hand och möjliggör analys. Det är mycket värdefullt
att patienter eller närstående berättar om man varit med om något inom vården som man inte är nöjd med. Den informationen bidrar till att vården blir bättre och säkrare.

Nominerad: Förvaltningsledningen, Hälso- och Sjukvårdsförvaltningen

 

 

 

Förbättringsområde
  • Handläggningsprocess
  • Arbetsmiljö 
  • Minska ärendebalans 
 
Genomförande
  • Öppenhet 
  • Förändring och förbättring
  • Nytänkande 
 
Resultat
  • Effektiv handläggningsprocess
  • Engagemang och delaktighet
  • Positiv bild av bygglovsenheten 
  • Stor förändring i ärendebalans

Nominerad: Bo Eriksson och enheten Bygg, Samhällsbyggnadsförvaltningen

 

 

De senaste åren har elevantalet på sfi ökat från 100 elever till drygt 300 och uppdraget är att etablera dessa i det gotländska samhället så snabbt som möjligt. Hur gör vi det?
 
Förbättringsområde
Sedan 2015 har elevantalet på sfi ökat kraftigt. Ett nytt och flexibelt tänk har varit nödvändigt för att kunna ta emot nyanlända och ge dem en bra grund för etablering i
det gotländska samhället. Med ett flöde på ca 40 nya elever varje månad krävdes en ny struktur.
 
Genomförande
Vi ville förbättra kvalitén och snabba på vägen till ett jobb för nyanlända på Gotland. Utgångspunkten var att ge ökad motivation att lära sig svenska, att informera om var
jobben finns på Gotland och vilka möjligheter till vidare studier som finns. Studiehandledare är behjälpliga med språkstöd.
Vi arbetat med följande insatser:
• Introduktionskurs med grundlig kartläggning, vägledning och kunskap om utbildningsutbud och arbetsliv på Gotland.
• Utveckla modeller för individanpassad undervisning.
• Möjlighet att läsa in grundläggande kurser; matematik, samhällsorientering, naturorientering parallellt med sfi.
• Rekrytering av studiehandledare och en IT-pedagog med sfi-kompetens.
• Varje elev lånar en ”egen” iPad, genomgår en digital grundkurs på dator och lär sig digitala verktyg.
• Yrkesinriktade introduktionskurser och lärlingsutbildningar i kombination med sfi där möjlighet finns att fortsätta på en yrkesutbildning.
 
Resultat
Genom kartläggning och information har eleverna fått en tydligare bild vilka möjligheter som finns till vidare studier och jobb. Introduktionskursen har även inneburit att eleverna snabbare och lättare kommit igång med sina svenskstudier
samt gett en grund i hanterandet av iPad, lärplattform och andra digitala verktyg. Sedan införandet av Ipad till alla, så har den digitala kompetensen bland eleverna ökat enormt.
 
Nominerad: Personalen på SFI, Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen

 

 

En rast fylld med glädje, lek och rörelse!
 
Förbättringsområde
Eleverna var inte rädda om utematerialet, det hanterades vårdslöst och ingen tog ansvar. Det ledde till att det inte fanns så mycket att leka med, en del gick sysslolösa och inte fick behovet av lek, rörelse och fysisk aktivitet tillfredsställt på rasten.
 
Genomförande
Vi utsåg personal (lekvärdar) för verksamheten som fick tid för att planera och styra upp hur rasterna skulle se ut. Vi skapade ett lånesystem, köpte nytt fräscht material och en skylt med vad som finns att låna. Ett schema sattes upp för vilka klasser som ansvarar i boden. Personal och elever som har ansvar för rastverksamheten och ”Rasturangen” har rosa västar för att markera sin roll. Det finns en tavla som hänger på utansidan av boden där det står vad som händer under veckan som till exempel
dans, staffetter, dragkamp och andra styrda lekar.
 
Resultat
Eleverna har lärt sig att ta ansvar, blivit mer delaktiga och vi kan ta vara på deras intressen, idéer, initiativ och de kan ha inflytande på den verksamhet vi har genom egna förslag. Det är fint och upplockat på skolgården, ordning i boden och vi vårdar vårt material och utemiljö. Fler vuxna är ute och har tydligare och kända roller. Vi har förebyggt konflikter som eventuellt skulle kunna uppstå när man är utan meningsfull sysselsättning. Barnen får kontakt mellan klassgränser och åldrar, får röra sig med glädje på rasten vilket skapar ny energi att orka koncentrera sig på lektionerna. Vi stimulerar eleverna med dans, lek och rörelse, tränar social samvaro, men framför allt så har vi roligt och lär för livet!
 
Nominerad: Rast- och lekvärdsteamet; Linn, Cecilia, Susanne och Helen, Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen

 

 

För att familjer och barn på Gotland skall få tidigt stöd när dom har bekymmer så har Familjefokus och skolan tagit fram en samarbetsform där vi har ett mer uppsökande förhållningssätt än tidigare gentemot skolan. Vi besökte under 6 månader skolornas  elevhälsoteam, för att erbjuda stöd i form av familjeorienterat skolstöd. Vår närvaro bestod av två delar:
  • Direkt konsultativt samtal i elevhälsoteam.
  • Erbjudande om kontakt med samtycke för de familjer som skolan är bekymrade över.
Vi kallade projektet för FOSS. Där kan familjer genom eget samtycke få kontakt med socialtjänstens råd och stödverksamhet. Man kommer som förälder och barn till Familjefokus och formulera vad man är bekymrad över i sitt föräldraskap eller direkt bekymrad över utifrån sitt barns mående.
 
Nominerad: Familjestödsenheten, Socialförvaltningen
 

 

 

Socialpsykiatriska teamet - SPT använder mätinstrument som stöd i behandling och utvärdering.
 
Förbättringsområde
Vi, socialpsykiatriska teamet, SPT är en insats mellan barn- och ungdomspsykiatrin och socialtjänsten. SPT möter familjer som under längre tid haft svåra konflikter, är akut kris när ungdomarna t.ex. självskadar, gjort suicidförsök och som behöver förnyade hjälpinsatser för att komma ur sina svårigheter.  Varje familjs får en familjebehandlare och en individualbehandlare som arbetar intensivt tillsammans med familjen under ca fyra månader. 
 
Genomförande
Familjer får skatta eget mående, ungdomens inre och yttre beteenden, klimatet i familjen, relationerna mellan familjemedlemmar, känslan av sammanhang och framtidstro. Detta sker i början av behandlingen och i avslutningsskedet. Genom skattningar har vi kunnat mäta familjens mående över tid för att se om det blivit någon skillnad i relationerna, om familjemedlemmarna mår bättre osv. och om/vad det finns behov av fortsatt stöd. 
 
Resultat
Det är ca 70 familjer som har skattat in och ut. Skattningar visar att relationerna mellan familjemedlemmarna har förbättrats, kritiken har minskat mellan familjemedlemmarna och närheten har ökat. Familjen upplever ungdomens beteendeproblem mer som ett familjeproblem än ungdomens eget problem. Föräldrarna känner sig stärkta i sin föräldraroll och ungdomarna upplever mer närvarande föräldrar. Fäderna känner sig oftast mer närvarande och delaktiga i familjen efter behandling. Där föräldrarna skattar sitt egna mående framkommer att mödrarnas depressionssymtom minskat.
 
Nominerad: Jenny Apoy Söderdahl, teamsamordnare, Ulrika Sommestad familjebehandlare, Ewa Höglund familjebehandlare, Erika Melin individualbehandlare, Agneta Högstedt, individualbehandlare, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

 

 

Rätt person i rätt bostad. 
Frigöra bostäder till unga och öka tryggheten för våra hyresgäster. Det är en viktig del i vårt arbete på GotlandsHems bostadsförmedling.
 
Förbättringsområde
Vi på GotlandsHems bostadsförmedling arbetar ständigt med förbättringar för våra kunder utifrån de behov vi ser idag. Ett viktigt mål är att rätt hyresgäst ska bo i rätt bostad.
 
Genomförande
Nu har en person anställts som ska arbeta med oriktiga hyresförhållanden, som till exempel olovlig andrahandsuthyrning. Med det vill vi öka tryggheten för våra hyresgäster och samtidigt frigöra bostäder till dig som söker bostad.
 
Resultat 
Vi förenklar också för dig som flyttar till våra olika kategoribostäder. Till exempel får den som flyttar till en ungdomslägenhet behålla sina ködagar. När hyresgästens behov ändras blir det enklare att flytta vidare och bostaden frigörs till andra ungdomar.
 
Nominerad: Lena Stengård, Jenny Adman och Andrei Liljegren, GotlandsHem

 

 

 

 

Förbättringsområde
Behovet av personal inom främst våra bristyrken är otroligt stort. För att möte upp behovet är det viktigt att marknadsföra våra yrken och oss som arbetsgivare. Vi saknade en sida för detta på webben, vilket är ett viktigt verktyg i arbetet med att vara attraktiv. Vi saknade även en sida för att visualisera vilka karriär- och utvecklingsvägar vi har på förvaltningen, för både nya och befintliga medarbetare.
 
Genomförande
När vi såg behovet började vi skissa på en sida där vi ville lyfta fram våra medarbetares berättelser, våra yrken och arbetsplatser samt våra karriär- och utvecklingsvägar. Sidan skulle rikta sig både inom och utanför organisationen och den skulle vara attraktiv och inspirerande.
 
Resultat
Vi har nu skapat en sida där vi på ett tydligt och attraktivt sätt visar upp vad vi kan erbjuda för karriär- och utvecklingsmöjlighet, vi släpper fram våra medarbetares historier och våra olika arbetsplatser. Vi har fått en fin respons och våra medarbetare är stolta att få vara med och berätta om sina jobb. Välkommen in och titta på gotland.se/socialomsorg
 
Nominerad: Beatrize Olsson, Magnus Björk, Roger Nilsson, Anna Sofia Hakeberg, Socialförvaltningen

 

En aktivitet där eleverna på fritidshemmet i Sanda får lära sig entreprenörskap, demokrati, samhällskunskap, ekonomi och mycket annat
 
Förbättringsområde
Vi som arbetade på fritids i Sanda insåg att vi behövde en aktivitet där alla elever kan känna sig delaktiga och där de får lära sig hur samhället fungerar på ett roligt och pedagogiskt sätt.
 
Genomförande
Hur fick vi då till en sådan aktivitet som kunde få alla elever som vill att få lära sig mer om hur vårt samhälle fungerar?
  • Vi hade väldigt mycket Lego på vårt fritids, perfekt för att kunna bygga upp en mindre stad.
  • Vi skapade en fiktiv valuta som vi kallade för legodollar. Denna valuta använde eleverna i legostaden.
  • Vi införde skatt, bygglov för hus och affärsverksamhet, viktiga samhällsfunktioner som räddningstjänst, sjukvård, polis, renhållning, underhållning i staden och mycket annat.
  • Vi involverade vårdnadshavare i legostaden. De fick gärna komma till fritids och berätta om deras yrken.
Resultat
Vi upplever att vi har fått ett positivt resultat av arbetet med eleverna runt Legostaden. Eleverna berättade om att de hade suttit hemma vid frukostbordet och berättat om sina planer om vad de skulle göra i Legostaden. De pratade med varandra på rasterna och andra lediga stunder om hur deras företag skulle få in
mer pengar eller om de hade missat att betala in skatten en vecka. De samarbetade för att kunna spara ihop tillräckligt med legodollar för att investera i bilar, hustomter, affärsverksamheter, rymdresor och mycket annat.
 
Vårdnadshavare kom och berättade om sina jobb. Räddningstjänsten från Klintehamn besökte skolan och berättade om sitt jobb som deltidsbrandman. Eleverna lärde sig ekonomi, entreprenörskap, samhällskunskap, forskning/ vetenskap och vikten av samarbete och god gemenskap.
 
Nominerade: Sanda Fritidshem

 

 

Det ska vara lätt att köra miljösnällt. Vi ökar hyresgästernas möjlighet att köra klimatvänligt.
 
Förbättringsområde
Sedan slutet av 2015 har GotlandsHem laddplatser i nyproduktionsområden. Vi vill att fler ska kunna köra elbil och har därför planerat för införandet av laddplatser även i andra bostadsområden inom GotlandsHem.
 
Genomförande
Vi började med att ansöka om bidrag, via Klimatklivet, för installation av tio stycken laddplatser med två uttag vardera. För att välja lokalisering av dessa inledde vi under våren ett boinflytandeprojekt, för att i dialog med hyresgästerna kunna prioritera områden efter önskemål och behov. Utgångspunkten var att stationerna skulle komma till maximal nytta. Hänsyn skulle också tas för geografisk spridning. För den som pendlar och vill köra elbil kan tillgång till en laddplats vara avgörande.
 
Resultat
Under våren 2019 installerar vi laddplatser på fem fastigheter i Visby och ytterligare fem fastigheter i andra orter på övriga Gotland. När de är driftsatta kommer hyresgästerna kunna ladda elbilar med förnyelsebar el till ett förmånligt pris. Den beräknade utsläppsreduktioner enligt NVV beräkningar uppgår till nästan 500 ton sett över 15 år.
 
Fortsättning
Vid dialogen framgick det att det fanns en efterfrågan och behov av att hyra egna laddplatser. Vi arbetar nu med att ta fram ett koncept som gör det möjligt.
 

Nominerad: Jon Rytterbro, Gotlandshem

 

Hög skolnärvaro ger möjlighet att skapa goda relationer så att eleverna kan utveckla sina förmågor.

 

Förbättringsområde
Solklintsskolans elever hade en hög skolfrånvaro/lektionsfrånvaro och därmed så blev resultaten låga, underlag saknades för att göra bedömningar. Eleverna behöver vara i skolan för att goda relationer ska kunna skapas och då utvecklas också deras förmågor och de kommer att lyckas i skolan.
 
Genomförande
Vi hade en aktiv frivillig grupp som träffades kvällstid varje månad med syftet att få en högre närvaro bland eleverna. Det var bland annat fritidsgården, polisen, kurator, skolsköterska, specialpedagog, skolassistent, bibliotekspersonal, personal från ICA och Konsum, IK GRAIP, personal från benstationen m.fl. som tillsammans med skolledningen arbetade fram olika strategier för att öka skolnärvaron. Till exempel ringde näringsidkare till skolan och meddelade när de såg elever på annan plats under skoltid och skolpersonal gick för att hämtade eleverna.
Polisen var aktiva med spontana besök i samhället och gjorde många besök på skolan. Fritidsgården hade goda samtal gällande vikten av studier. Idrottsföreningar hade aktiv personal under skoltid och hockey och fotboll fanns för eleverna under skoltid. Idag finns även innebandy, golf och konståkning.
Pensionärer, Röda Korset och Slite utveckling erbjuder och ”rycker in” med sina krafter när vi önskar, som till exempel läsmormor. Skolledningen genomförde ca 300 möten/läsår med enskilda familjer 3 år i rad, syftet var att öka motivationen att delta i lektionerna.
 
Resultat
Med ökad lektionsnärvaro så ökar resultaten. Solklintsskolan har långsamt ökat i elevantalet och långsam ökning i resultat och måluppfyllelse.
 
Nominerad: Solklintsskolan

 

 

 

Samverkan mellan SOF, AF och UAF för att stärka, motivera och vägleda personer som
beviljats ekonomiskt bistånd, till arbete eller studier
 
Förbättringsområde
Personer som blivit beviljade ekonomiskt bistånd har ofta hamnat i en väntan och det har saknats en planering för hur de ska få en egen försörjning. Det har också varit otydligt vilka möjliga vägar och stöd som funnits.
Behov fanns att ta fram ett arbetssätt för att stärka, motivera och vägleda dessa personer till arbete eller studier.
Det fanns också behov att minska försörjningsstödet, motverka bidragsberoende, samnyttja resurser effektivare, förkorta handläggningstider samt minska onödig och kostsam väntan.
 
Genomförande
En styrgrupp bildades med representanter från SOF, Arbetsförmedlingen och arbetsmarknadsenheten inom UAF. En verksamhetsutvecklare tillsattes som fick i uppdrag att jobba för att VuxKomp kunde starta. En arbetsgrupp bildades som fick i uppdrag att ta fram två eller flera möjliga modeller för hur samarbetet skulle
kunna utvecklas. Syftet var att göra det bättre för individen för att snabbt kunna komma i sysselsättning och på så vis minska risken för bidragsberoende och det som följer med det, till exempel psykisk ohälsa Efter hand som arbetet utvecklades bekräftades behovet
av en mellanverksamhet som kunde fungera som förberedande/kompetenshöjande steg tills en insats/studie/arbete för individen kunde starta. Mellanverksamheten kom att heta Programutbud.
 
Resultat
Efter ett intensivt processande där alla hade samma mål, individerna ska bli självförsörjande, startade VuxKomp hösten 2018 och blev snabbt en del i den ordinarie verksamheten och ett arbetssätt på Gotland.
Arbetet med de individer som ansökt om ekonomiskt bistånd har förbättrats avsevärt. Många säger "äntligen!".
Att det känns tryggt och tydligt. Att man inte känner sig ensam längre.
Trots att VuxKomp inte funnits så länge har vi hittat ett naturligt arbetssätt mellan samverkanspartnerna och vi är en arbetsgrupp som ser varandra som kollegor och det finns en stor trygghet och tillit i gruppen.
 
Nominerade: Vuxkomp

 

 

Nu kan ärenden betalas direkt med kort eller swish om det skickas in via e-tjänst.  Administrationen minskar och vi får betalt snabbare.
 
Förbättringsområde
Inom samhällsbyggnadsförvaltningen hanteras många ärenden från medborgare och företag, där en avgift tas ut från den som söker. Avgifterna hanteras via fakturautskick på papper. Vi ville erbjuda sökanden fler betalsätt, både för att underlätta för den som söker och för att snabbare och billigare få avgifterna inbetalda.
 
Genomförande
I Region Gotlands e-tjänsteplattform undersökte vi möjligheten att bygga ut systemet med en betalningsfunktion, där kunden kan välja mellan kortbetalning och swishbetalning. I samarbete med ekonomichef såg vi vilken lösning som kunde vara lämplig. Valet blev att teckna avtal med PayEx Finans. Efter utveckling hos leverantören av e-tjänsteplattformen kunde betalningslösningen sättas i drift. Nu kan sökande som lämnar in sitt ärende via e-tjänst välja att betala direkt eller att få faktura hem liksom tidigare.
 
Resultat
Nu har en e-tjänst med betalningslösning varit igång i drygt ett halvår. Resultatet är överraskande god eftersom hälften av ärendena nu betalas direkt. Detta sparar administration gällande fakturering och sparar pengar i alla led i form av mindre utskick och påminnelser.
Upplevelsen hos kunden har bara varit positiv. De tycker det är ett bra sätt att hantera sitt ärende på ett snabbt och enkelt sätt. Flera andra förvaltningar har redan visat intresse och sedan några månader har även en annan förvaltning använt betalningslösningen på en av sina e-tjänster. Den framtagna betalfunktionen kan användas i alla e-tjänster. Det är ett lyft för Region Gotland att kunna erbjuda digitala betalningslösningar, något medborgare snarast ser som en självklarhet idag. En förhållandevis liten förbättring har gett stora positiva effekter på kort tid både för våra kunder och för Region Gotland.
 
Nominerad: Jenny Martell, Samhällsbyggnadsförvaltningen