Sök

Beredskap och civilt försvar

Kris- och beredskapsarbete syftar till att stärka förmågan att verka och agera effektivt vid en samhällsstörning.

Samhällets krisberedskap kan beskrivas som förmågan att förebygga, motstå och hantera olika samhällsstörningar. Krisberedskapen bygger på att vi i vår normala, dagliga verksamhet förebygger och hanterar mindre störningar och olyckor. Vid allvarliga händelser eller kriser i samhället kan resurserna förstärkas för att hantera situationen.

En samhällsstörning är en händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser.

Region Gotlands ansvar vid en kris

Region Gotland har en central roll vid hanteringen av olika samhällsstörningar. Det primära ansvar är att den ordinarie verksamheten kan fortsätta så långt det är möjligt, utifrån förutsättningarna och det som inträffat. Målet med arbetet är att få så korta avbrott som möjligt och att samtidigt skapa förutsättningar för människor och verksamheter i regionen att hantera den uppkomna situationen.

Region Gotland är både primärkommun och sjukvårdshuvudman vilket innebär att regionen även har ansvar för den katastrofmedicinska beredskapen utifrån hälso- och sjukvårdslagen och Socialstyrelsens föreskrifter.

Exempel på samhällsstörningar som skulle kunna uppstå på Gotland är:

  • omfattande, längre störningar på el-, vatten-, teleförsörjningen
  • svåra väderstörningar (storm, snöoväder, värmebölja)
  • störningar i vattenförsörjningen (avbrott, otjänligt)
  • kommunikationsolyckor (flyg, båt, buss) med stort skadeutfall
  • omfattande bränder
  • allvarlig smitta
  • omfattande oljeutsläpp till havs

Krishanteringssystemet

Det nationella krishanteringssystemet grundas på en helhetssyn för hela hotskalan fred-krig. Förmågan att klara en samhällsstörning grundas på den ordinarie verksamhetens krav på säkerhet och uthållighet, enligt tre principer:

  • Ansvarsprincipen – den som ansvarar för en verksamhet under normala förhållanden gör det också under en krissituation.
  • Likhetsprincipen – under en kris ska samhällsfunktioner så långt som möjligt fungera på samma sätt som vid normala förhållanden.
  • Närhetsprincipen – en kris ska hanteras där den inträffar av de närmast berörda och ansvariga. Först om de lokala resurserna inte räcker till blir det aktuellt med statliga och regionala/nationella insatser.

Region Gotland ska utifrån lagen om kommuners och regioners åtgärder inför och vid en extraordinär händelse i fredstid och höjd beredskap (2006:544):

  • ha god kunskap om risker och sårbarhet
  • planera för hur risker och sårbarhet ska undanröjas eller minskas
  • ha god förmåga att hantera en allvarlig och extraordinär händelse
  • vidta de förberedelser och åtgärder som behövs för verksamheten före och under höjd beredskap
  • verka för samverkan och samordning inom geografiska området Gotland

Krisledningsorganisationen leder krisarbetet

Viktiga verksamheter inom Region Gotland ska fortsätta att fungera vid en samhällsstörning. Det kan handla om översvämning, väderstörning, en allvarlig smitta eller omfattande olycka.

För att Region Gotland ska kunna upprätthålla sin verksamhet och kunna ge en god samhällsservice även vid en samhällsstörning finns en plan för hur och när Region Gotlands krisledning ska träda in.

Tjänsteman i beredskap (TiB)

För att säkerställa Region Gotlands krisberedskap finns det en tjänsteman i beredskap (TiB) under dygnets alla timmar. TiB ska kunna ta emot och hantera larm vid en särskild händelse eller vid hot om en särskild händelse. Det är TiB som initierar och samordnar det inledande krisledningsarbetet. Vid ett larm avgör TiB om händelsen ska betecknas som en särskild händelse som allvarligt kan påverka liv, hälsa eller organisation och TiB får då fatta brådskande beslut som krävs för att klara av den aktuella händelsen.

Central krisledning

Som stöd till krisledningsnämnden (se nedan) finns en krisledningsstab. Den leds av regiondirektören och här ingår stabschef (tjänstgörande TiB), kommunikationschef, kommunikatör i beredskap (KiB) stödfunktioner samt representanter från förvaltningsledningarna utifrån händelse och behov.

Krisledningsnämnd

Om den aktuella samhällsstörningen kräver skyndsamma politiska beslut kallas krisledningsnämnden in. Regionstyrelsen bistår krisledningsnämnden med personal. Ordföranden i regionstyrelsen bedömer när en samhällsstörning medför att nämnden behöver agera. Ordföranden har även mandat att besluta i ärenden som är så brådskande att nämnden inte hinner kallas in. Sådana beslut ska därefter snarast anmälas till nämnden. Har ordföranden i krisledningsnämnden förhinder är ersättare vice ordföranden.

Samverkan

Om en samhällsstörning inträffar sak samverkan ske utifrån det behov som finns. Region Gotlands krisledning börjar snabbt arbeta tillsammans med andra aktörer för att hantera händelsen så bra som möjligt och försöka minska konsekvenserna.

Samverkan ska utifrån behov lyftas med andra myndigheter, organisationer och näringsliv samt internt inom Region Gotland.

Region Gotland har, enligt lagen 2006:544, ett geografiskt områdesansvar vilket innebär att Regionen ska verka för att

  • olika aktörer i Regionen samverkar och uppnår samordning i planerings- och förberedelsearbetet
  • de krishanteringsåtgärder som vidtas av olika aktörer under en sådan händelse samordnas
  • informationen till allmänheten under sådana förhållanden samordnas

För att kunna uppfylla detta ansvar krävs att Regionen redan före en samhällsstörning bygger upp en rad samverkanskontakter på olika nivåer både externt och internt inom Region Gotland.

Risk- och sårbarhetsanalys

Syftet med risk- och sårbarhetsanalyser är att öka medvetenheten och kunskapen om risker och sårbarhetens som kan påverka samhällsfunktioner. Analysen ska vara ett underlag för planering av åtgärder för att öka förmågan att motstå samhällsstörningar.

Analysen bidrar även till att ge en bild av de risker och sårbarheter som finns i samhället i stort. Det finns två syften som analyserna måste ta hänsyn till. Dels nyttan för den egna verksamheten. Dels att ge en samlad riskbild för hela samhället. Analyserna ger därmed ett bra beslutsunderlag för inriktningen av arbetet inom beredskapsområdet. Resultatet kan även utgöra underlag till arbetet inom säkerhetsskydd.

Övergripande mål för Risk- och sårbarhetsanalyser är att:

  • Öka medvetenheten och kunskapen hos beslutsfattare och verksamhetsansvariga.
  • Ge underlag för planering och åtgärder som minskar riskerna och sårbarheten.
  • Utveckla förmågan att hantera kriser.
  • Ge förutsättningar för den fysiska planeringen.
  • Ge underlag för information till invånare och anställda.

Kontinuitetshantering – Region Gotland

Kontinuitetshantering handlar om att planera för att regionens verksamheter ska fungera på en tolerabel nivå, oavsett vilken störning den utsätts för. Till exempel när personalen inte kommer till jobbet, lokalerna inte går att använda, leveranser av viktiga varor och tjänster inte når oss eller vi drabbas av till exempel ett strömavbrott eller vattentörning. Målsättningen för Region Gotlands verksamheter är minst 1 veckas uthållighet. Det innebär att ha en beredskap (reservrutin) för resurser som verksamheten behöver för att kunna genomföra sitt uppdrag.

Vad är en samhällsviktig verksamhet?

De flesta verksamheter inom Region Gotland är i princip samhällsviktiga i mer eller mindre utsträckning. Enligt Myndigheten för Säkerhet och Beredskap, MSB, definieras det som verksamheter som tillgodoser:

  • Grundläggande behov som behövs för att överleva, till exempel, mat, vatten, värme, vård, omsorg och kommunikation.
  • Det vi i samhälle värdesätter mest och tycker är viktigast att skydda, så som människors liv och hälsa, samhällets funktionalitet, demokrati, rättssäkerhet samt mänskliga fri- och rättigheter, miljö, ekonomiska värden samt vår nationella suveränitet.
  • Säkerhet – vår nationella säkerhet och suveränitet samt att värna om fred, vår demokrati och frihet.

Civilt försvar

Alla invånare i Sverige är en del av det civila försvaret. Detta innebär att alla har ett ansvar att försvara Sverige och bidra efter sin förmåga. Arbetet utgår från samhällets krisberedskap och syftar till att inför och under höjd beredskap samt under krig värna befolkningen, säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna samt bidra till Försvarsmaktens förmåga att möta ett väpnat angrepp.

Målet för det civila försvaret är att ha förmåga att:

  • värna civilbefolkningen,
  • säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna,
  • upprätthålla en nödvändig försörjning,
  • bidra till det militära försvarets förmåga vid väpnat angrepp eller krig i vår omvärld,
  • upprätthålla samhällets motståndskraft mot externa påtryckningar och bidra till att stärka försvarsviljan,
  • bidra till att stärka samhällets förmåga att förebygga och hantera svåra påfrestningar på samhället i fred, och
  • med tillgängliga resurser bidra till förmågan att delta i internationella fredsfrämjande och humanitära insatser.

Mer information finns på Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps webbplats. Du hittar informationen här

Krigsplacering

Alla kommuner och regioner ska ha planer för hur de ska arbeta om det blir krig eller annan allvarlig kris i Sverige. I det ingår att bestämma vilka som måste arbeta för att hålla samhällsviktiga verksamheter i gång. Krigsplacering är en planeringsåtgärd för att säkerställa att verksamheterna kan fungera vid höjd beredskap och medarbetarna är en viktig och avgförande resurs. Skyldigheten att tjänstgöra inträder först vid höjd beredskap och beslut om allmän tjänsteplikt och regleras i lagen.

Från och med hösten 2023 krigsplaceras alla med tillsvidareanställning och visstidsanställda medarbetare med särskild kompetens. Undantagna är de som redan har en annan krigspacering, övergår till timanställning, krigsplaceras i en annan organisation eller är 70 är och äldre (toförsvarsplikten upphör när man fyllt 70 år).

Kontakta Region Gotland

Vi svarar på frågor om vår service och verksamheter, hör av dig till oss på telefon eller e-post.

Öppettider idag:  07.00 – 17.00

Sidinformation

Senast uppdaterad:
20 februari 2024
Dela sidan

Sidfot

Sidfot logga

Kontakta Region Gotland

Vi svarar på frågor om vår service och verksamheter, hör av dig till oss på telefon eller e-post.

Öppettider idag:  07.00 – 17.00