Kontakt

Har du frågor om ekonomi för förskola och skola, skol-/programpeng, barn- och elevtal m.m, kontakta:
Jimmy Söderström, ekonomichef, utbildnings- och arbetslivsförvaltningen 
Tfn: 0498-26 95 48
E-post: jimmy.soderstrom@gotland.se

 

Region Gotland
Reception och regionupplysning
Visborgsallén 19
621 81  Visby
Telefon: 0498-26 90 00
E-post: regiongotland@gotland.se Lämna dina synpunkter

Så här finansieras förskola, förskoleklass fritidshem och grundskola

Barn- och utbildningsnämndens verksamhet finansieras med statliga och kommunala medel. Budgeten bygger till stor del på en  prognos vad gäller utveckling i flöden - det vill säga hur många barn och elever som kommer att omfattas av nämndens skolformer. Enligt Region Gotlands skolplan ska budgeten ge likvärdiga förutsättningar för barn och elevers utveckling och lärande. Budget för 2020 omsluter drygt 1,2 miljard kronor.

Budgeten till respektive verksamhetsform fördelas utifrån skolpeng (grundbeloppet) som beräknas enligt offentliga bidrag på lika villkor. Grundbeloppet innehåller medel för:

  • Undervisning
  • Läromedel och utrustning
  • Elevvård och hälsovård
  • Måltider
  • Lokalkostnader
  • Administration
  • Moms
Tilläggsbelopp ska lämnas för elever som:
  • har ett omfattande behov av särskilt stöd,
  • ska erbjudas modersmålsundervisning, eller
  • deltar i lovskola
Utöver detta finns en rad riktade statliga bidrag  att söka, men som är riktade till specifika ändamål.
 
Särskolan och kulturskolan finansieras med ramanslag.

Medflyttning av skolpengen vid studier i utlandet

Det är möjligt att få programpengen medflyttad vid studier i grundskola i utlandet. Möjligheten begränsas till att gälla heltidsstudier som omfattar minst en termin eller sex månader i svenska skolor i utlandet som erhåller statsbidrag och står under tillsyn av Skolverket samt har rätt att sätta betyg. Dessutom måste eleven ifråga och minst en vårdnadshavare vara folkbokförd på Gotland under hela studietiden.

Riktlinjer för medflyttning av programpeng för grundskola i utlandet (beslutad av barn- och utbildningsnämnden 2017-11-21).

Ansökan

Barn- och utbildningsnämndens resultat för år 2019

Barn- och utbildningsnämnden  har dragits med ett underskott under år 2019 och med anledning av det vidtagit åtgärder för att minska det ett prognosticerat underskott. Nämndens resultat för år 2019 slutade på minus 9,1 miljoner kronor. Underskottet hänger samman med att det saknats finansiering i budget motsvarande  22,7 miljoner kronor för 319 fler barn och elever i verksamheterna än befolkningsprognoserna år 2018 förutspått. Nämnden beslutade under våren om ett resultatkrav för utpekade verksamheter för att minska underskottet. För att lösa återbetalningskravet på statsbidraget för likvärdig skola och statsbidraget för asyl beslutade nämnden att utnyttja 6,5 miljoner kronor av det egna kapitalet. Besparingskravet på 15,7 miljoner kronor uppnås eftersom nämndens verksamheter gör ett positivt resultat på 6,9 miljoner kronor.

Nettokostnadsutvecklingen för nämnden ökade med 2,8 procent motsvarande med 33 miljoner kronor om man jämför med år 2018. Ökningen förklaras av fler barn och elever samt minskade externa intäkter.

Nämnden kompenseras med 40,8 miljoner kronor för ökande barn- och elevvolymer från år 2020. (För att minska osäkerheten i prognoser kommer dessa framåt att bygga på befolkningsstatistik från Statisticon AB, istället för kommuninvånarregistret, som omfattar även in- och utflyttning.)


Besparingsuppdrag 2017-2019

Barn- och utbildningsnämnden har under perioden 2017-2019 genomfört en sammanlagd besparing på 42,5 miljoner kronor. Besparingar motsvarande 16 miljoner kronor verkställdes under år 2017, under år 2018: 12,5 miljoner kronor och under år 2019: 14 miljoner kronor. 

Effektiviseringsprogram 2020-2022

Regionfullmäktige har beslutat om ett effektiviseringsprogram för nämnderna åren 2020-2022 på 200 miljoner kronor. Effektiviseringen för år 2020 är på 60 miljoner kronor. Därför har BUN:s budget sänkts med 20 miljoner kronor.  Återstående 140 miljoner kronor för år 2021 och 2022 har ännu inte fördelats ut på nämnderna. 

Kostnadsjämförelser

Vid en jämförelse av den kommunala verksamheten har Region Gotland överkostnader för varje barn och elev som är inskrivna i förskolan, grundskolan och fritidshem. Förskolans kostnadsavvikelse mot referenskostnaden var 47,2 miljoner kronor högre år 2018, vilket motsvarar 14,9 procent. Grundskolans avvikelse mot referenskostnaden var samma år 50,7 miljoner kronor - motsvarande 8,3 procent. Fritidshemsverksamheten avvikelse var 18,4 procent motsvarande 14,2 miljoner kronor.

Referenskostnaden bygger på kostnadsutjämningen och indikerar vad respektive verksamhet borde ha för kostnad enligt kostnadsutjämningssystemet. Det är den kostnad som kommunen skulle ha om man bedrev verksamhet till en genomsnittlig kostnadsnivå och med hänsyn till de egna strukturella faktorerna. Strukturella faktorer är exempelvis hur stor andel barn som finns i verksamheterna, befolkningsutveckling, bebyggelsestruktur, löneläge, merkostnader för små skolor, barn med utländsk bakgrund och skolskjuts.

Några förklaringar till de jämförelsevis höga kostnaderna för Region Gotland är bland annat högre personaltäthet i förskolan och att det finns många små skolenheter geografiskt spridda över ön samt ett mindre antal barn och elever än vad som går att driva under goda ekonomiska förutsättningar.