Östergarn

Vid sidan av jordbruket har fisket och kalkindustrin varit viktiga näringar i Östergarn. Brytning av kalksten och kalkbränning för export har förekommit sedan 1600-talet.

Till socknen hör den 200 ha stora Östergarnsholm, belägen knappt fyra km nordost om Herrvik.

Namnet Östergarn har använts sedan 1300-talet (Nüagarn/Østergarn). Socknens äldsta namn är Nygarn (jämför Gammelgarn) Ändringen till Östergarn kan avse hamnen (jämför Västergarn på öns västkust.) 

Bebyggelsen inom Östergarn är mer skiftande än på Gotland i övrigt. Förutom bönder fanns i bygden både fiskare, kalkpatroner och arbetare. Se även Katthammarsvik

Vid 1600-talets mitt fanns 22 gårdar i socknen, varav ett kronohemman. Ungefär hälften av gårdarna var förhållandevis stora. Störst var Grogarns med 16 tunnland åker och 26 mansslätt äng. Läs mer om Östergarns historia här

Östergarn har efter gotländska förhållanden ett ovanligt kuperat landskap. Socknen präglas av två större klintsystem - Grogarnsberget och Östergarnsberget - med mellanliggande jordbruks- och betesmarker. Läs mer om odlingslandskapet här

• Kontinuerligt brukande av området kan spåras till medeltid.
• I området finns fortfarande kvar en viss småskalig arrondering och än i dag brukas huvudparten av 1700-talets åkrar.
• Även en stor del av vägnätet är intakt sedan 1700-talet.
• I området finns till stora delar välbevarade hägnader i form av stenmurar och gärdsgårdar av trä, så kallade bandtunar.
• Ett flertal kulturhistoriskt intressanta gårdsmiljöer från 1700- och 1800-tal.
• Stor areal naturlig betesmark.
• Landskapet har stora skönhetsvärden.
• Det är lättillgängligt.
• Det har stor betydelse för frilufts liv och turism.