Gerum, Kulturmiljöprogram Gotland

Socknen består till största delen av skogsbygd, med odling i söder. Kullands högård är en av de botaniskt sett värdefullaste ängarna på Gotland.

Vid sidan av jordbruket har tjära och skogsbruk varit viktigt. Flera gårdar har haft fiskelott i Stenbro å.

Äldre bebyggelse kan studeras längs vägen genom socknen. Likmunds, Botes och Mickelbys är en bebyggelsemiljö med tre gårdar och åtta parter längs vägen.  Miljön har kvar en del av det äldre bebyggelsemönstret trots att den glesnat och flera parter skiftats ut. Huvudgårdarna har tvåvånings manbyggnader, två med brutna tak och två med för socknen karakteristiska spegeldörrar.

Ajmunde, norr om kyrkan, är ett grannlag bestående av två parter med manbyggnader tätt intill varandra. Till en av parterna hör en bulsmedja.

Namnet

Namnet Gerum (1300-talet Gereym) innehåller geirr (spjut, spets, kil) alt forngotländskans gajrer (kil i en särk) – syftar troligen på spetsformig naturformation, möjligen en krök i den å som rinner genom socknen och ut i Maistermyr. Efterledet syftar på boplats eller gård och kan avse gård eller bygden.

• Källa: Svenskt Ortnamnslexikon/Ortnamn på Gotland.

Rikliga fynd av silverskatter söder om vägen mot Levide visar att den vikingatida bebyggelsen har legat mellan järnåldersbygden och den nuvarande bebyggelsen.

På ett ställe, strax väster om Gerums kyrka, kan kontinuitet i boendet spåras ända från äldre järnålder.

Södra delen av Gerums socken har ett öppet mestadels flackt småskaligt åkerlandskap på sydsluttningen av Lojsta hajd. I norr och söder vidtar barrskog.

Intill barrskogsbrynen finns på sina ställen magrare marker med hedbeten.

Kullands högård som är den enda naturliga fodermark som ingår i området, utgör en av de botaniskt sett värdefullaste ängarna på Gotland.

• Täta fornlämningsmiljöer visar på kontinuerligt boende och brukande från bronsålder till äldre järnålder.
• Kända vikingatida och medeltida bebyggelselägen.
• En stor del av 1700-talets åkrar odlas än.
• Bibehållen småskalig arrondering.
• Till viss del ålderdomligt vägnät.
• Kulturhistoriskt intressanta bebyggelsemiljöer med en del ålderdomliga och bygdetypiska drag, oftast i ursprungligt läge.
• Området har stora skönhetsvärden.
• Kulturlandskapet innehar stora pedagogiska värden.
• Det är lättillgängligt.
• Det är av värde för friluftsliv och turism.