Socknen är till stor del odlad slättbygd, delvis på utdikad mark efter Mästermyr. Det är ett lövrikt landskap med åker, betad hagmark och slingrande vägar kantade av ask.

I Fardhem finns flera gårdar med tvåvånings manbyggnader.

Vid Brogards, med byggnader från 1800-talets slut, står en mäktig gårdsmur med tre huggna portar mot vägen.

Gardarve har en stor levande gårdsmiljö med många byggnader och en stor tvåvånings manbyggnad med årtalet 1645 över dörren.

Namnet

Namnet Fardhem (1300-talet Farþhaim) återfinns i Gutasagan. Förledet innehåller forngutniskans fardh – ställe där man kan färdas – och kan syfta på strandvallen som utgjort en god färdväg. Efterledet hem, boplats eller gård.

• Källa: Svenskt Ortnamnslexikon/Ortnamn på Gotland.

Fardhem var en känd plats redan under vikingatid. Namnet nämns i Gutasagan och en silverskatt har hittats i socken.

Området innefattar den centrala delen av Fardhems socken norr om vägen mot Hemse. Det utgörs av ett skiftande mosaikartat lövrikt landskap med åker, betad hagmark och slingrande vägar kantade av ask.

Mitt i området ligger den skogsklädda Sandarve kulle.

Vid kyrkan i Fardhem ligger det välhävdade Fardhems prästänge som tillsammans med en liten betad hagmark utgör de enda naturliga fodermarkerna inom området.

• Den relativt täta fornlämningsmiljön visar på kontinuerligt brukande sedan övergången bronsålder-järnålder.
• Här finns järnåldersgårdar med husgrunder och bevarade stenhägnader, kända vikingatida och medeltida bebyggelselägen.
• Bebyggelselägena är ännu i dag i stort sett intakta, något som också gäller vägnätet i området.
• En stor del av 1700-talets åkrar odlas ån.
• Kulturhistoriskt intressanta bebyggelsemiljöer från medeltid, 1700- och 1800-tal.
• Området innehar både skönhetsvärden och pedagogiska vården.
• Det är lättillgängligt och av värde för friluftsliv och turism.