Bunge

Bunge socken består till stor del av skogsbygd. Efter 1930-talet har Fårösunds samhälle expanderat främst på tidigare åkermark.

Fiske och säljakt

Fiske och säljakt har spelat en viktig roll för i stort sett alla gårdarna i socknen. På 1600-talet hade varje gård sina särskilda fiske- och jaktställen vid kusten. Gårdarna närmast stranden fick sin största förtjänst genom fiske.

Kalksten

Vid sidan av jordbruk och fiske bröt och brände man kalksten både för eget behov och för export I området finns flera stora kalkugnar bland annat vid Bunn, i Fårösund och på Bungenäs. Skogen gav produkter som tjära, byggnadsmaterial och ved, vilket gav viktiga biinkomster.

Bebyggelsen

Bebyggelsen i Bunge härstammar till största delen från 1800-talet med manbyggnader som ofta har köksbakbyggen.

Kulturhistoriskt intressanta bebyggelsemiljöer, bland annat från trakten, finns samlade i Bungemuseet.

Gaustäde är byggnadsminne och hyser många byggnader från 1600- till 1800-talet med medeltida anor. Den långa ladugården är Gotlands äldsta stenladugård, näst efter Kattlunds i Grötlingbo.

Namnet

Sockennamnet har sitt ursprung i ett gårdsnamn, där betydelsen troligen avser "förhöjning".

• Källa: Svenskt Ortnamnslexikon

Under Gotlands tidigaste historia låg området på en ö mellan dåvarande Lärbosundet och Fårösundet. Längs dåvarande kustlinjen finns spår även från brondålder.

Till största delen består området av glesa hällmarkstallskogar, med stort inslag av större trädlösa områden. Söder om bebyggelsen kring Bunge kyrka och söder om Fårösund finns ett större sammanhängande åkerlandskap.

Betesmarkerna som karterats i ängs- och hagmarksinventeringen upptar sammanlagt en stor areal. Den största delen av dessa betesmarker är alvar, öppna marker med stort inslag av hällmarker eller betespräglade skogar som är mer eller mindre glesa. 

Ett drygt 20-tal hektar strandäng ingår i området men hävden är här genomgående svag eller saknas.

Före detta slåttermark som nu betas upptar drygt 70 hektar fördelade på många små områden som till övervägande del är i god hävd. De tre slåttermarker som finns saknar eller har bristfällig hävd.

• Kontinuerligt boende sedan stenålder.
• Kända vikingatida och medeltida bebyggelselägen.
• Stor areal naturlig betesmark.
• I Bungemuseet och vid Gauståde finns kulturhistoriskt intressanta bebyggelsemiljöer med stort pedagogiskt värde.