Boge

Vid sidan av jordbruket har fisket spelat en viktig roll liksom brytning och bränning av kalk samt den senare tillkomna cementindustrin.

Dagens bebyggelse härstammar från främst 1800- och 1900-talet.  Mellan 1930-talet och 1970-talet har inga större markförändringar genomförts.

Laxarve änge i Boge är en av de mer välkända och värdefulla ängarna på Gotland.

Vid Aner finns en drygt 100 år gammal vattenhjulskvam som ännu brukas. Den är en av flera kvarnar som tidigare fanns vid Anerån mellan Othem och Bogeviken.

Namnet

Namnet Boge (1300-talet Boghi) innehåller ordet bog använt om terrängformation. Troligen Boge klint, som söder om kyrkan, som utgjort landmärke.

• Källa: Ortnamn på Gotland.

Bildsten och runstenar visar att Boge socken varit bebott med brukad mark sedan äldre järnålder.

Sedan dess har socknen brukats. Större delen av 1600-talets åkermark brukas än i dag.

• Täta fornlämningsmiljöer på kontinuerligt nyttjande sedan stenålder och brukande sedan äldre järnålder.
• Mycket av det gamla kulturlandskapet är ännu bevarat.
• De flesta 1700-talsåkrar odlas än i dag.
• Stor areal naturlig betesmark.
• Flera områden med ängsmark som hör till de mest värdefulla på Gotland.
• Spår av äldre brukande är lätt av läsbart i nuvarande terräng.
• Till övervägande del småskalig arrondering.
• Ålderdomligt vägnät.
• Kulturhistoriskt vårdefulla bebyggelsemiljöer från medeltid, 1700- och 1800-talet, oftast i ursprungligt läge och med ålderdomliga bygdetypiska drag.
• Området har stora pedagogiska värden.
• Här finns stora skönhetsvärden.
• Det är lättillgängligt och har stor betydelse för friluftsliv och turism.