Bäl

Bäl socken av slättbygd och skogsbygd i öster.

Nya fastigheter tillkom genom ökad partklyvning under 1700- och 1800-talet i anslutning till äldre bebyggelse och vägar i området.

Några större förändringar tycks inte ha skett vad gäller åkerarealens storlek sedan 1930-talet.

Bebyggelsen i Bäl är tämligen välbevarad, men av oftast yngre datum.

Sudergårda änge, strax söder om Bäl kyrka, är ett kontinuerligt och mycket väl hävdat änge med stora botaniska värden.

Riksintressen

Det riksintresse för kulturmiljövård som benämns Hejnumbygden berör även Bäls sockens centrala delar, där dalgången bildar ett svagt kuperat jordbrukslandskap med lövdungar och ängsmark i öster och i väster ett öppet flackt öppet odlingslandskap mot Fole.

Bäl kyrka med kyrkbyn ingår också i detta riksintresse.

Namnet

Namnet Bäl (1300-talet Belü) innehåller en forngutnisk benämning på  ”grusås”.

• Källa: Svenskt Ortnamnslexikon.

Bäl är en historiskt gammal kulturbygd, med spår och fynd av stenåldersbosättningar.

Vid 1600-talets mitt brukades sex gårdar i Bäl. En stor del av 1700-talets åkrar är ännu i bruk.

• Täta fornlämningsmiljöer visar på kontinuerligt nyttjande sedan stenålder och brukande sedan äldre järnålder.
• Mycket av det gamla kulturlandskapet är ännu bevarat.
• De flesta 1700-talsåkrar odlas än i dag.
• Stor areal naturlig betesmark.
• Flera områden med ängsmark som hör till de mest värdefulla på Gotland.
• Spår av äldre brukande är lätt av läsbar t i nuvarande terräng.
• Till övervägande del småskalig arrondering.
• Ålderdomligt vägnät.
• Kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsemiljöer från medeltid, 1700- och 1800-talet, oftast
• i ursprungligt läge och med ålderdomliga bygdetypiska drag.
• Området har stora pedagogiska värden.
• Här finns stora skönhetsvården.
• Det är lättillgängligt och har stor betydelse för friluftsliv och turism.