Kontakt

Samhällsbyggnadsförvaltningen
Besöksadress: Visborgsallén 19, 621 81 Visby 

Maria James
Regionantikvarie
Telefon: 0498-26 90 00
E-post: maria.james@gotland.se

Region Gotland
Reception och regionupplysning
Visborgsallén 19
621 81  Visby
Telefon: 0498-26 90 00
E-post: regiongotland@gotland.se Lämna dina synpunkter

Anga, Kulturmiljöprogram Gotland

Anga är en kustsocken på östra Gotland. I söder finns skogsmark. Socknens norra del består till stor del av myrmark. I söder gränsar Anga till Kräklingbo, i väster till Ganthem och i norr till Norrlanda.

Vid sidan av jordbruket har fiske och kalkbränning spelat viktig roll i Anga. Vattendragen som rinner genom området har utnyttjats som kraftkälla för flera kvarnar och sågar, av vilka rester ännu kan spåras.

Namnet

Namnet Anga (möjligen redan från 1100-talets början Angum) kan vara en substantivering av det fornnordiska ordet anger, 'trång' med oklar tolkning.

Bebyggelsens framväxt

Anga socken är en av Gotlands mest genuina bygder vad gäller bebyggelse. Få förändringar har skett under 1900-talet. Här finns flera parstugor från 1700- och 1800-talet samt vackra snickarglädjehus från sekelskiftet.

Gårdsbebyggelsen på Fjäle och Bendes är goda representanter för socknens byggnadsstil med bland annat ladugårdar i bulteknik.

Anga sockens historia

I Anga odlas en övervägande del av 1700-talets åkrar än i dag. Från år 1700 skedde en stark befolkningsökning i socknen, vilket ledde till en omfattande partklyvning.

Vid 1800-talets skifte lades mindre åkrar ihop till större enheter, en hel del före detta ängsmark och även hagmark omvandlades till åker. Myrar dikades ut och odlades upp. Trots detta har landskapet behållit sin småskalighet.

Odlingslandskapet: Anga

Anga socken är rik på skog och hällmarker. Vid kusten finns delvis betade strandängar. Vid Baju i Anga finns Gotlands sista slagna havsstrandäng med ovanför liggande fastmarksängar.

Värdekriterier: Anga

  • Långt kontinuerligt brukande sedan bronsålder-äldrejärnålder, vilket bland annat fornåkrar och äldre järnåldersgårdar med inägomark visar.
  • Stor del av det gamla kulturlandskapet finns kvar, bland annat brukas ännu 1700-talets åkrar.
  • Spår av äldre brukande är lätt avläsbart i terrängen.
  • Stor areal naturlig betesmark.
  • Förekomst av mycket värdefull slåttermark.
  • Småskalig arrondering.
  • Få förändringar i samband med och efter laga skifte.
  • Ålderdomligt vägnät.
  • Kulturhistoriskt intressanta bebyggelsemiljöer med få förändringar under 1900-tal samt med till största delen ursprungliga bebyggelselägen.
  • Området är lättillgängligt och har stora pedagogiska värden.
  • Här finns stora skönhetsvärden.
  • Området är värdefullt för friluftsliv och turism.