Aktuella frågor och svar

För att klara dricksvattendistributionen jobbar teknikförvaltningen enligt en strategi som uppdateras löpande beroende på hur förutsättningarna förändras.

Målsättningen är att de åtgärder som görs ska ge minsta möjliga olägenhet för regionens abonnenter.

En tydlig prioritering ligger som grund för vårt agerande. Prioritering och distribution av dricksvatten sker enligt en prioriteringsordning där hushåll, sjukhus och äldrevården har högsta prioritet.

Det läggs löpande bevattningsförbud för olika områden på Gotland.

Dialog skall föras med Gotlands största förbrukare i syfte att på frivillig väg bidra till en snålare användning av dricksvatten.

Genom en väl fungerande informations- och kommunikationsinsats via olika fora och media ges det gotländska samhället en rättvisande bild av situationen.

En informationskampanj kommer att finnas på färjorna, i lokal- och sommartidningar, på Region Gotlands hemsida m.m. En riktad kampanj till barn och ungdom kommer att genomföras, bland annat planeras att göra detta tillsammans med Fenomenalen.

”Strategi för distribution av dricksvatten vid begränsad vattentillgång” samt ”Kommunikationsstrategi för vattensituationen på Gotland” har tagits fram.

Alla kommunala abonnenter - samt de som har eget vatten/egna brunnar - uppmanas till återhållsamhet med användningen av dricksvattnet.

Regionledningen, både den politiska och den tjänstemannamässiga, har diskuterat den allvarliga vattensituationen en hel del. För att på längre sikt klara dricksvattentillgången har ett bräckvattenverk byggts i Herrvik som förser ett mindre område på östra ön med dricksvatten.

• Läs mer om bräckvbattenverket i Herrvik

Beslut har tagit om att bygga ett större bräckvattenverk i Kvarnåkershamn på västra ön. Dessutom pågår en utredning om Visbys framtida dricksvattenförsörjning. Ett alternativ skulle kunna vara ett bräckvattenverk i Visby. Även andra alternativ utreds för att ta tillvara på det grund- och ytvatten vi har på ön.

Region Gotland prioritera och distribution av dricksvatten sker i ordning enligt nedan:

1. Hushåll, sjukhus och äldrevården
2. Skolor o Förskolor
3. Företag
4. Idrottsplatser
5. Bevattning, biltvätt m slang och fylla pool/spa

Regionen har tagit fram en rad olika spartips.

• Här finns spartipsen

Det kan vara på sin plats att påpeka att alla droppar räknas och vårt grundvatten är vårt gemensamma, så även de med enskilda brunnar behöver spara. Ett bra tips för alla husägare är att samla upp regnvattnet via stuprören. Eller att anlägga en mindre damm. Detta vatten är bra till trädgårdsbevattning och dessutom syrerikt.

Nederbörden, som blir vårt dricksvatten, har varit låg de senaste somrarna (då är vi ju också flest på ön). I Visby kom det under 2015 endast 495 mm regn. Det är cirka 100 mm mindre nederbörd än ett medelår. Växtsäsongen har blivit längre vilket innebär att det behövs/går åt mer vatten. Nederbörden, som kommer under vinterhalvåret, rinner snabbt av ön eftersom det är regn och inte snö.

Under tiden oktober till mars är det ofta överskott på vatten på ön. Mycket vatten rinner helt enkelt av ön och ut i Östersjön. En starkt bidragande orsak till avrinningen är den utdikning som skett. Många har ställt sig frågan varför detta vatten som rinner av ön inte tas tillvara på? Svaret på det är att vi idag inte kan ta tillvara på och lagra detta vatten tills när det behövs, det vill säga under sommartiden då mest dricksvatten går åt. Dessutom måste ledningar byggas till dessa lagringsställen och även detta vatten måste renas innan det kan skickas ut i ledningsnätet.

Detta är också en vanlig fråga. Svaret är att det ofta handlar om ganska små vattenkvantiteter och att brotten, träsken etc. ligger otillgängligt till och att det inte finns ledningar. Dessutom måste även detta vatten renas. Teknikförvaltningen har dock tittat på en del brott som ligger lägligt till, men det har visat sig att vatten varit olämpligt att nyttjas till dricksvatten och av olika skäl kostsamt att rena.

Cementa har mycket vatten under den del av året som det finns mycket vatten även på annat håll på Gotland, det vill säga under tiden oktober till mars. Nu under sommaren, då det är mest folk på ön och då det går åt mest vatten, har även Cementa lite vatten. Cementas överskottsvatten/råvatten måste alltså lagras på något sätt, och regionen för konstruktiva diskussioner med Cementa om detta och kommer även under tidig höst att inleda diskussioner med Nordkalk. Vattnet från brotten måste förstås renas. Att leda Cementas vatten till Tingstäde träsks tillrinningsområde är inte heller en lösning. För träskets högstanivå blir flertalet år maximerad under oktober till mars och man bör inte heller blanda två olika vatten.

Cirka tio procent är ett normalt läckage i ett ledningsnät. Under senaste året har arbetet intensifierats på Gotland för att leta och reparera läckor, vilket varit lyckat. Teknikförvaltningen bedömer nu att läckaget är mellan 5-8 procent. Detta läcksökningsarbete fortsätter hela tiden.

Lantbrukare runt om på Gotland vattnar sina grödor. Det vatten de använder är deras eget, oftast från bevattningsdammar som de bekostat själva.

Nej, det är inte dricksvatten. Det är processvatten (ej dricksvatten) som används. Både på fotbollsplaner och till regionens planeringar etc.