Bygglov A-Ö

Varje entré, det vill säga ingång till en byggnad där det finns en bostad, ska ha en belägenhetsadress. Belägenhetsadressen är en unik och enhetlig adress som används av exempelvis räddningstjänsten, sophämtning, taxi, hemtjänst och varutransporter. Detta skiljer sig från en postadress, som anger vart posten ska skickas.

En fullständig belägenhetsadress består av namnen på:

• kommunen
• kommundelen
• adressområdet (gatan, vägen, byn eller byn samt gården)
• adressplatsen (numret och eventuella bokstäver)

Kommundelsnamnet kan hoppas över om adressområdet bara finns på ett ställe inom kommunen.

Det finns mer information om belägenhetsadresser på en annan plats på vår hemsida.

Alla utrymmen i en bostad kan inte utnyttjas lika bra. Arean delas därför upp i boarea och biarea, där biarea oftast utgörs av exempelvis garage, pannrum, soprum, veranda eller balkong. 

Se Area

Det finns även en broschyr om hur du mäter din bostad.

De flesta byggnader, förutom mindre komplementbyggnader, ska när de byggs (eller byggs om) ha en brandskyddsdokumentation som visar hur det har säkerställts att brandskyddskraven uppfyllts. Kravet på brandskyddsdokumentation regleras i Boverkets byggregler, BBR, och gäller för den färdiga byggnaden. 

Oftast tas en så kallad brandskyddsbeskrivning fram tidigt i ett byggprojekt för att säkerställa att brandskyddskraven kommer att kunna uppfyllas. 

En brandskyddsbeskrivning beskriver hur byggnaden är planerad för att skyddas mot brand och spridning av brand. Det är byggherren som är ansvarig och ska beskriva brandskyddet.

Vi begär in beskrivningen som stöd för vår bedömning av om byggnaden är lämplig ur brandskyddssynpunkt.

Brandskyddsbeskrivningen anpassas till byggnaden eller projektet och innehåller ofta en beskrivning av följande:

• utrymningsvägar
• brandceller
• ventilation
• konstruktionens bärförmåga
• förutsättningar för släckningsarbete
• brandtekniska installationer
• planer för drift och underhåll

Se Brandskydd

I detaljplanen för en fastighet finns bestämmelser om byggnadshöjd. Det kan vara relevant att ta reda på dessa bestämmelser vid exempelvis nybyggnation, påbyggnad eller andra ändringar av den befintliga byggnaden som kan påverka byggnadshöjden.

Byggnadshöjden beräknas upp till skärningspunkten mellan fasadplanet och ett plan som med 45 graders lutning inåt byggnaden berör byggnadens tak.

Byggnadshöjden ska räknas från den medelnivå som marken har invid byggnaden. Om byggnaden ligger mindre än 6 meter från allmän plats (exempelvis gata) ska beräkningen utgå från den allmänna platsens medelnivå invid tomten.

Beräkningen av byggnadshöjd görs också separat för gatusida och gårdssida. Det betyder i praktiken att takkupor och andra byggnadsdelar kan påverka byggnadshöjden på båda sidorna av huset.

Om din fastighet ligger inom detaljplan så reglerar detaljplanen byggrätten. I detaljplanen regleras även vad marken/byggnaden får användas till (exempelvis bostadsändamål), högsta våningsantal, byggnadshöjd samt minsta avstånd till tomtgräns och mellan byggnader.

En byggrätt är den rättighet som fastighetsägare har att bygga på en fastighet. Att ta reda på byggrätten för just din fastighet är relevant om du exempelvis planerar att göra en tillbyggnad, bygga ett garage eller liknande.

När du har fått reda på byggrätten så vet du hur många antal kvadratmeter som du kan bebygga.

Vi har samlat Gotlands detaljplaner på en annan plats på vår hemsida.

Varje fastighet som behöver el ska ha en egen framdragen serviskabel för abonnemanget. Kabeln ska vara dimensionerad efter elförbrukningen.

Tänk på att vara ute i god tid när du ansöker om elanslutning. Räkna med att det kan ta minst tolv veckor och upp till ett år från godkänd och påskriven offert till anslutningen är helt klar. Beroende på olika förutsättningar, till exempel långa avstånd, kan det ta längre tid.

Gotlands Elnät AB (GEAB) är den enda elnätsägaren på Gotland, som har tillstånd att ansluta kunder till elnätet. Kontakta GEAB för mer information.

En byggnad ska uppföras på ett sådant sätt att det blir en god energihushållning. Byggnaden ska ha en bra värmeisolering. Elenergi ska hushållas med. Kraven på energihushållning specificeras i Boverkets byggregler, BBR. I BBR uttrycks kravet för hur mycket energi en byggnad får förbruka. 

Reglerna om energihushållning hittar du i avsnitt 9 i BBR. Byggnaden ska ha god energihushållning, begränsad elanvändning och tillräcklig värmeisolering. 

Kraven på energihushållning gäller när du ska bygga ett nytt hus. Det finns också krav om du ska renovera, bygga om eller bygga till.

I samband med bygglovsansökan ska en energibehovsberäkning göras om du ska bygga ett bostadshus. Beräkningen presenteras vid det tekniska samrådet. Beräkningen ska visa oss att byggnaden klarar uppställda energikrav, samt vilken typ av uppvärmning och ventilationssystem som kommer att användas. För fritidshus behövs ingen beräkning.

En fasadritning är en ritning som visar byggnaden rakt framifrån. Det är oftast 4 fasader som visas, men det kan även vara fler beroende på byggnadens utformning.

Utifrån ritningarna ska vi kunna bedöma om husets utformning är lämplig och vi behöver ritningarna för att få en korrekt bild av hur byggnaden kommer att se ut. Ritningarna ska även arkiveras, vilket kräver att ritningarna är tydliga och läsbara.

Glöm inte redovisa väderstrecken på ritningarna och att ritningarna ska vara fackmannamässigt utförda.

Se gärna våra ritningsexempel.

Många fiskelägen har ett högt kulturhistoriskt värde och det är viktigt att värna dessa värden och bevara fiskelägena för kommande generationer.

En fiskebod räknas som ett förråd, där enstaka övernattningar kan tillåtas. Byggnaden får inte användas som bostad. Nya fiskebodar får bara uppföras i undantagsfall och är bygglovspliktiga i de flesta fall. Undantaget från bygglovsplikten gäller om byggnaden ska uppföras för fiskerinäringens behov.

De flesta åtgärderna som gäller fiskebodar och fiskelägen kräver strandskyddsdispens från länsstyrelsen. Kontakta länsstyrelsen för mer information om strandskyddet.

Region Gotland har tagit fram riktlinjer för fiskelägen.

Du kan läsa mer om fiskelägen i kulturmiljöprogrammet för Gotland.

Friggeboden är en komplementbyggnad som varken kräver bygglov eller anmälan.

Det kan vara en eller flera bodar, växthus eller liknande. Byggnadernas sammanlagda yta får vara högst 15,0 kvadratmeter och den högsta tillåtna höjden (taknockshöjd) är 3,0 meter. Avståndet till tomtgräns ska alltid vara minst 4,5 meter mot allmän plats. Avståndet till grannes tomtgräns kan vara mindre om berörd granne har godkänt detta. Skriftligt godkännande rekommenderas.  

I Visby innerstad gäller särskilda regler.

Du är alltid ansvarig för att ta reda på vad som gäller för din fastighet.

Ett förhandsbesked är ett formellt beslut från miljö- och byggnämnden om en viss åtgärd eller projekt är lämplig på en viss plats.

Syftet med förhandsbesked är att du som planerar ett bygge ska kunna få ett första besked innan du söker bygglov, så att du med större trygghet ska kunna fortsätta din projektering och ta fram ritningar och dokument.

Ansök om förhandsbesked genom vår e-tjänst.

Använd gärna vår checklista för ansökan om förhandsbesked.

En detaljplan ska alltid ha en bestämd genomförandetid, som ska vara minst fem år och högst femton år. Det är den tid inom vilken planen är tänkt att genomföras.

Detaljplanen är bindande för både fastighetsägare och kommun. Under detaljplanens genomförandetid är fastighetsägaren garanterad att få bygga i enlighet med vad detaljplanen tillåter. Under genomförandetiden kan kommunen endast i undantagsfall ändra planen. Det krävs då att berörda fastighetsägare godkänner detta. En fastighetsägare har rätt till ersättning eller kan kräva att hans fastighet löses in om detaljplanen ändras eller upphävs före genomförandetidens utgång och skada uppstår till följd av detta.

Efter genomförandetidens utgång fortsätter detaljplanen att gälla tills den ändras eller upphävas.

Ett lov (bygglov, rivningslov eller marklov) gäller i fem år. Själva åtgärderna, som byggande, rivning eller markarbete, ska ha påbörjats inom två år.

Om du under byggets gång vill ändra något som du redan har fått bygglov för måste du kontakta din handläggare och sedan skicka in nya ritningar eller beskrivningar så att ett nytt beslut kan tas.

Hur en fastighet är klassificerad vid taxeringen har inte en självklar koppling till om man får exploatera på fastigheten eller inte.

För att ta en jordbruksmark ur produktion krävs det tillstånd från länsstyrelsen, enligt miljöbalken 12 kap 9 §, för frågor kring detta vänligen kontakta länsstyrelsen.

Vid frågor om fastighetstaxering, vänligen kontakta Skatteverket.

Miljö- och byggnämndens prövning av bygglov och förhandsbesked görs utifrån plan- och bygglagen. Enligt plan- och bygglagens andra kapitel ska nämnden se till att det finns en långsiktigt god hushållning bland annat av mark och vatten. Där hänvisar lagstiftaren även till att miljöbalken ska följas. I miljöbalken 3 kap 4 § står det att jord- och skogsbruk är av nationell betydelse. Vidare står det att ”brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen…”

Tolkningar:

• Hushållningsbestämmelsen avser att säkerställa en långsiktig hushållning med brukningsvärd jordbruksmark och därmed har det ingen betydelse om den aktuella jordbruksmarken för närvarande inte behövs för jordbrukets behov.
• Även jordbruksmark som har tagits ur produktion ska betraktas som brukningsvärd. Detta gäller oavsett om marken ännu används som jordbruksmark eller inte eller om markens klassning gör den kommersiellt ointressant som jordbruksmark.

Tolkningarna är baserade på domar från mark- och miljööverdomstolen (MÖD P 4087-15, 2016-04-01 och MÖD P 4848-16 2017-02-03) rörande brukningsvärd jordbruksmark.

Miljö- och byggnämnden gör vid prövning om bygglov och förhandsbesked bland annat en bedömning av hur marken används idag, hur den har använts tidigare och hur den kan komma att användas i framtiden.

Region Gotland använder koordinatssystemet SWEREF 99 1845.

Konstruktionsritningar (k-ritningar) är de ritningar som tas fram inför byggnation och som visar hur byggnaden är konstruerad. Dimensioner och materialval bygger på beräkningar för bland annat snö- och vindlaster.

En kontrollansvarig, KA, arbetar på uppdrag av byggherren och ska bland annat hjälpa byggherren med att upprätta en kontrollplan. Den kontrollansvariga har en viktig roll som sakkunnig under projektet och ser till att bygget utförs enligt bygglovet, gällande lagar och regler. Den kontrollansvariga måste vara certifierad av Boverket. 

Du hittar certifierade kontrollansvariga på Boverkets hemsida

Det är bygglovshandläggaren som beslutar om en kontrollansvarig krävs eller inte. Vi kontrollerar att den kontrollansvarige är certifierad och behöver därför en anmäld kontrollansvarig i de ärenden som kräver det. Vi behöver även veta vem det är för att kunna kommunicera med personen i ärendet.

Den som är kontrollansvarig gör följande:

• Ser till att kontrollplanen och bestämmelser och villkor följs
• Informerar byggherren om avvikelser och informerar Region Gotland vid behov
• Deltar i tekniska samråd, besiktningar och andra kontroller. Deltar även vid miljö- och byggnämndens platsbesök samt dokumenterar sina besök och iakttagelser
• Skriver ett utlåtande till byggherren och miljö- och byggnämnden som underlag för slutbesked

På Boverkets hemsida finns mer information om kontrollansvariga.

Läs gärna vår broschyr om vad det innebär att vara kontrollansvarig.

På Gotland finns många byggnader och miljöer med ett högt kulturhistoriskt värde. Det är fastighetsägarens ansvar att dessa bevaras och förändras varsamt. Ska du bygga nytt, bygga om eller förändra är det viktigt att du tar reda på vad som gäller för just din fastighet.

För Visby innerstad finns speciella bestämmelser.

Läs gärna mer i kulturmiljöprogrammet för Gotland.

Kulturmiljöprogrammet för Gotland är en kunskapsbank, som finns tillgänglig för alla. Kopplat till denna finns en kulturvärdeskarta med utpekade intressanta miljöer. Här finns också fornminnen, riksintressen och kulturlandskap med mera.

Byggnadsnämnden antog kulturmiljöprogrammet i oktober 2014 med tillhörande riktlinjer för användning och strategi med prioriterade områden.

Så här används kulturmiljöprogrammet:

• Kulturmiljöprogrammet och kartan med byggnader, bebyggelsemiljöer och landskap ska gälla som underlag vid regionens bedömning av åtgärder som prövas enligt plan- och bygglagen, PBL (2010:900). Underlaget ska ingå i översiktsplanen.
• För utpekade byggnader är det vid bygglovspliktiga ändringar lämpligt att sökanden tar kontakt med en antikvarie och beställer en antikvarisk förundersökning (Boverkets Byggregler, BBR 2:311). Den antikvariska förundersökningen ska bifogas bygglovsansökan och möjliggör för byggnadsnämnden att bedöma om byggnaden behandlas varsamt (PBL 8 kap. 17 §) och om den förvanskas (PBL 8 kap. 13 §) eller inte.
• Vid nyetablering i värdefulla kulturlandskap kan det behövas en landskapsanalys som reder ut om och på vilket sätt kulturvärdena påverkas. Analysen ska ge en bild av hur landskapet och användningen sett ut över tid och beskriva spår av äldre brukningssätt. Läsbarheten ska finnas kvar och bebyggelsemönstret respekteras.

Läs gärna mer i kulturmiljöprogrammet för Gotland.

Kommunen fastställer ett lägenhetsnummer för varje lägenhet, om det finns mer än en bostadslägenhet med samma belägenhetsadress.

Om lägenhetsnummer ska fastställas ska fastighetsägaren lämna förslag till sådant nummer. Uppgifterna lämnas enligt formulär som skickas till kommunen.

De uppgifter som ska lämnas är lägenhetsnummer, antal rum, kökstyp, bostadsarea och lägenhetskategori.

Därefter fastställer kommunen lägenhetsnumren och skickar ett beslut till fastighetsägaren.

När fastighetsägaren har fått del av beslutet om fastställda lägenhetsnummer, ska fastighetsägaren inom en månad skriftligen informera de boende samt inom tre månader anslå lägenhetsnumren på väl synlig plats i byggnaden.

Obligatorisk ventilationskontroll (OVK) ska göras i alla byggnader regelbundet.

Syftet är att visa att inomhusklimatet är bra och ventilationssystemen fungerar. Denna kontroll ska göras av en certifierad kontrollant. Det är byggnadens ägare som ska se till att en kontrollen utförs. På Boverkets hemsida kan man hitta certifierade kontrollanter.

Kontrollen sker med olika intervall beroende på vilken typ av ventilation en byggnad har samt vilken typ av byggnad det gäller. Kraven på obligatorisk ventilationskontroll omfattar inte industribyggnader. En- och tvåbostadshus med självdrag eller fläktstyrd frånluft utan värmeåtervinning är undantagna från obligatorisk ventilationskontroll.

Vid en obligatorisk ventilationskontroll kontrolleras att:

• ventilationssystemet inte innehåller föroreningar som kan spridas i byggnaden
• instruktioner och skötselanvisningar finns lätt tillgängliga
• ventilationssystemet i övrigt fungerar på det sätt som är avsett

Vid den första besiktningen ska det dessutom kontrolleras att funktionen och egenskaperna hos ventilationssystemet stämmer överens med gällande föreskrifter.

Besiktningsintervall 3 år

• Förskolor, skolor, vårdlokaler och liknande oavsett typ av ventilation. Flerbostadshus, kontorsbyggnader och liknande med fläktstyrd till- och frånluft och fläktstyrd till- och frånluft med värmeåtervinning.

Besiktningsintervall 6 år

• Flerbostadshus, kontorsbyggnader och liknande med fläktstyrd och frånluft, fläktstyrd till- och frånluft med värmeåtervinning och självdrag.

Endast kontroll för nybyggnad

• En- och tvåbostadhus med fläktstyrd till- och frånluft, fläktstyrd frånluft med värmeåtervinning och fläktstyrd till- och frånluft med värmeåtervinning

Områdesbestämmelser är en precisering av markanvändningen i ett område och de hanterar ett begränsat antal frågeställningar. Syftet med områdesbestämmelser är exempelvis att säkerställa översiktsplanens syfte, eller att skydda ett eller flera riksintressen.

Områdesbestämmelser är bindande och gäller ett avgränsat område inom kommunen. De ger ingen rätt att förvärva mark och inte heller någon rättighet att använda marken för ett bestämt ändamål.

Anläggandet av padelbanor kräver ofta bygglov. 

Padelspel på utomhusbanor kan medföra störande ljud för närboende. Du som ansvarar för en padelbana ska säkerställa att ljudet inte medför en olägenhet för hälsan enligt miljöbalken.

Naturvårdsverkets vägledning om buller från idrottsplatser ger information om vad som bör ingå i egenkontrollen.

Det är alltid bäst att förebygga problem innan de uppstår. Tänk därför på att välja en lämplig plats med avstånd till bostäder. Tänk även igenom hur du genom materialval, information och speltider kan förebygga störningar. Vid klagomål utreder enhet miljö- och hälsoskydd om ljudet innebär en olägenhet enligt miljöbalken, vilket kan leda till krav och kostnader för din verksamhet. Kontakta gärna enhet miljö- och hälsoskydd på 0498-269000 om du har frågor om miljöbalken. 

Läs gärna mer om padelbanor på Boverkets hemsida.

Bygglov krävs för parkeringsplatser som anordnas utomhus. Lovplikten gäller oavsett om området är detaljplanerat eller inte. Bygglovsplikten för parkeringsplatser gäller vid fysiska förändringar av marken, som vid asfaltering, grusning och anordnande av räcken och markeringar. Bygglovsplikten gäller även vid ianspråktagande av mark till parkering, även om ingen fysisk förändring av marken görs.

Det finns dock undantag från lovplikten. På en fastighet där det endast finns ett eller två enbostadshus eller ett tvåbostadshus krävs det till exempel inte bygglov för en parkeringsplats som uteslutande är avsedd för fastighetens behov. Övriga undantag handlar om parkeringar avsedda för totalförsvaret, parkeringar som anläggs med stöd av väglagen eller om marken är detaljplanerad för gata eller väg. 

Läs gärna mer om parkering i Region Gotlands parkeringsstrategi.

I Region Gotlands parkeringsnorm finns information om hur många parkeringsplatser som krävs.

Ett planbesked behövs om en markägare eller exploatör vill bygga nya bostäder, verksamheter eller något annat som kräver en ny detaljplan. Det kan exempelvis vara om man vill bygga i känsliga miljöer eller där flera intressen kolliderar, eller om åtgärderna medför stor miljöpåverkan. Ett planbesked behövs om man vill upphäva eller ändra en befintlig detaljplan. Tanken med ett planbesked är att den som söker ska få ett snabbt och tydligt besked om åtgärderna är lämpliga utifrån översiktsplanen och allmänna intressen.

Planbeskedet blir antingen positivt eller negativt och anger om Region Gotland kommer gå vidare i en detaljplaneprocess eller inte. Region Gotland ska inom fyra månader efter att en skriftlig och fullständig ansökan inkommit, meddela ett positivt eller negativt planbesked. Beslutet kan inte överklagas. Ett positivt planbesked är inte en garanti för att en detaljplan slutligen kommer att antas.

Ansök gärna om planbesked i vår e-tjänst.

Om du inte har möjlighet att använda e-tjänsten, vänligen kontakta vår kundtjänst för utskick av blankett. Aktuella kontaktuppgifter hittar du under kontakta oss.

En planritning visar byggnaden från ovan med rumsindelning, fast inredning, dörrar, fönster, skorsten, trappor, altaner med mera. Varje våning redovisas separat, till exempel entréplan, övre plan och källarplan. Om byggnaden är ett bostadshus behöver du även redovisa tänkt möblering, för att visa att kraven på tillgänglighet uppfylls.

Utifrån ritningarna ska vi kunna bedöma om husets utformning är lämplig och vi behöver ritningarna för att få en korrekt bild av hur byggnaden kommer att se ut. Ritningarna ska även arkiveras, vilket kräver att ritningarna är tydliga och läsbara.

Glöm inte redovisa väderstrecken på ritningarna och att ritningarna ska vara fackmannamässigt utförda.

Se gärna våra ritningsexempel.

I översiktsplanen för Gotland finns riktlinjer för plushöjder vid nylokalisering av bebyggelse.

Plushöjden anger den höjd över medelvattenståndet som en byggnad bör placeras för att minska risken för skador vid översvämning.

- Lägsta plushöjd för befintlig marknivå vid nyetablering av bostäder utmed kusten ska vara +2.0 meter, i avvaktan på statliga direktiv.
- Lokalt kan högre plushöjder krävas beroende på exempelvis dämningshöjder i det aktuella området.
- Lägre plushöjder kan godkännas för mindre känsliga byggnader och anläggningar, exempelvis camping, sjöbodar och ekonomibyggnader.
- I riskområden ska höjdinmätning av befintliga nivåer på tomtplatsen utgöra underlag i bygglovsansökan.

På detaljplanens karta finns ofta områden som är markerade med prickar. Detta kallas prickad mark, eller prickmark. Vanligtvis betyder det att marken inte får bebyggas. Det kan till exempel bero på att det är mark avsedd för ledningar eller något annat. I varje detaljplan beskriver planbestämmelserna vad den prickade marken i just den planen innebär.

Planbestämmelsen prickad mark

Den prickade markens olika betydelser

Radon är den osynliga och luktfria gas som bildas när det radioaktiva grundämnet radium sönderfaller. När gasen faller sönder bildas så kallade radondöttrar, som är radioaktiva metallatomer. Radondöttrarna fastnar på damm som vi andas in och kommer på så sätt ner i luftrör och lungor. Radon kan orsaka lungcancer.

Mätning är det enda sättet att säkerställa att det finns radon.

Mät radonhalten vid följande tillfällen:

• Om det inte gjorts någon mätning tidigare eller om det var många år sedan en mätning gjordes
• Vid husköp
• Vid ny-, om- och tillbyggnad av småhus (vid nybyggnad och ändrad användning är redovisning av radon ett krav för slutbesked)
• Om du vet eller misstänker att huset ligger i ett område med höga halter av markradon eller är byggt med blåbetong
• Vid förändring av ventilation eller uppvärmningssystem

Folkhälsomyndighetens riktvärde i inomhusluft för högsta halt av radon är 200 Becquerel per kubikmeter luft (Bq/m3). Riktvärdet gäller för bostäder och allmänna lokaler som skolor och förskolor.

Vid nybyggnad och ändrad användning finns följande alternativ:

1. Mäta förekomst i mark innan bygget startar och låta mätresultatet visa om grunden behöver radonskyddas eller radonsäkras.
2. Utföra grunden radonskyddad eller radonsäker. Markkartor från Sveriges Geotekniska Institut (SGI) visar översiktligt var det finns radon. Är det ett ”högriskområde” så krävs radonsäker grund. Är det ett ”lågriskområde" så räcker det med en radonskyddad grund. Det som skiljer radonskyddad från radonsäker är materialet som läggs i grunden innan gjutning.
3. Mäta inomhusluften efter att byggnaden har tagits i bruk via interimistiskt slutbesked. Om förhöjda värden visas är det svårt att åtgärda/täta en grundläggning i efterhand, vilket kan leda till uteblivet slutbesked. Detta alternativ är inte att rekommendera på grund av osäkert utfall.

Byggherren ska före slutbesked kunna visa att byggnaden inte har, eller riskerar att ha, för höga värden av radon i inomhusluften.

Du kan läsa mer om inomhusmiljö på en annan plats på vår hemsida.

Det finns även mer information om radon på Boverkets hemsida.

Du måste ha rivningslov för att riva en hel byggnad eller delar av en byggnad inom detaljplan. Det gäller även utanför detaljplan, om det finns bestämmelser om detta i områdesbestämmelser. Du kan ansöka om rivningslov via vår e-tjänst.

Utanför detaljplan kan du behöva göra en anmälan när du ska riva en byggnad. Du kan ansöka om rivningsanmälan genom vår e-tjänst.

Om du ska riva ett hus för att bygga ett nytt behöver du inte söka ett separat rivningslov eller göra en anmälan, utan kan ta med rivning i bygglovsansökan.

Riktlinjer för rivningslov och rivningsanmälan

• Du måste ansöka om rivningslov om du vill riva en byggnad inom detaljplanerat område.
• Det kan även krävas rivningslov inom ett område med områdesbestämmelser.
• En anmälan om rivning ska göras för alla byggnader utom för komplementbyggnader till småhus, ekonomibyggnader till småhus och ekonomibyggnader för jordbrukets behov.

Planering

För att rivningsavfallet ska hanteras på rätt sätt måste du planera rivningen. Genom att göra en materialinventering som kopplas till en kontrollplan fås information om vilka material, ämnen, skadedjur med mera som finns i byggnaden samt hur dessa delar ska tas om hand.

Rivningsmaterialinventering, rivningsplan

En materialinventering identifierar vilka material och ämnen som finns inbyggda, så att man kan ange hur avfallet ska hanteras och omhändertas.

Se Rivningsmaterialinventering, rivningsplan

Rivningsavfall

Återanvändning av material ska eftersträvas och deponering ska vara det sista alternativet enligt avfallshierarkin:

1. återanvändning

2. materialåtervinning

3. energiåtervinning

4. deponering

Hantering av avfall regleras i miljöbalken (SFS 1998:808) och dess bestämmelser, främst avfallsförordningen (SFS 2020:614).

Farligt avfall

Exempel på farligt avfall är lysrör, avfall som innehåller till exempel PCB eller kvicksilver och asfalt som innehåller stenkolstjära.

Olika typer av farligt avfall får inte blandas med varandra eller med andra avfallsslag. Farligt avfall ska förvaras på ett säkert sätt på rivningsplatsen i kärl med tydlig märkning.

Vid förekomst av virkesförstörande insekter, annan ohyra eller hussvamp krävs oftast att materialet förstörs på plats, till exempel genom eldning.

Brännbart avfall

Brännbart avfall ska sorteras ut från icke brännbart avfall redan på rivningsplatsen. Undantag kan göras i vissa fall, till exempel av utrymmesskäl.

Sanering

Innehåller byggnaden till exempel kvicksilverförorenade avloppsrör eller PCB-haltiga fogmassor/golv, betraktas den som ett förorenat område. En anmälan om sanering ska göras till miljö- och hälsoskydd. Kontakta alltid miljö- och hälsoskydd om du är osäker på om byggnaden är förorenad.

Upptäcker du en förorening under arbetets gång har du en upplysningsskyldighet och miljö- och hälsoskydd ska kontaktas omgående.

Avfallstransporter

Yrkesmässig transport av avfall eller transport av avfall som uppkommit i yrkesmässig verksamhet kräver anmälan eller tillstånd från länsstyrelsen. Den som lämnar avfall som uppkommit i yrkesmässig verksamhet till någon annan för transport har en skyldighet att kontrollera att tillstånd finns alternativt att anmälan gjorts.

Lämnas farligt avfall till någon annan för transport ska ett transportdokument upprättas. Transportdokumentet ska innehålla uppgifter om lämnare, mottagare, avfallsslag och avfallsmängd.

En sektionsritning utgår från ett vertikalt snitt genom byggnaden och visar konstruktionen i genomskärning med golv, bjälklag, väggar, tak, skorsten med mera.

När du ansöker om bygglov ska du skicka med ritningar som beskriver det som ska byggas. Utifrån ritningarna ska vi kunna bedöma om husets utformning är lämplig och vi behöver ritningarna för att få en korrekt bild av hur byggnaden kommer att se ut. Ritningarna ska även arkiveras, vilket kräver att ritningarna är tydliga och läsbara. 

Skalan 1:100 är ofta en bra skala för sektionsritningar.

Se gärna våra ritningsexempel.

En situationsplan är en karta som visar fastigheten, byggnader och placeringen av det du vill bygga. Man kan säga att en karta blir en situationsplan när man ritar in tilltänkta byggnader eller åtgärder på den.

Det är viktigt att situationsplanen är tydlig med alla byggnader korrekt inritade för att vi ska kunna göra en bedömning av om den exakta platsen är lämplig för uppförande av byggnad eller annan åtgärd.

Som underlag till situationsplanen behövs en nybyggnadskarta, en förrättningskarta eller en kopia på fastighetskartan. Vilket underlag du behöver beror på vad och var du ska bygga. Det är viktigt att säkerställa att byggnaden hamnar på rätt plats och inte för nära fastighetsgräns eller ledningar. Vi behöver ett tydligt underlag för att kunna bedöma om den tänkta placeringen är lämplig.

Vi har mer information om nybyggnadskartor på en annan plats på vår hemsida.

Situationsplanen ska visa alla existerande byggnader, hur marken används och var nya byggnader ska placeras. Markera också om något ska rivas. Situationsplanen ska vara i skala 1:400 eller 1:500.

Alla ny- och tillbyggnader ska vara mått- och lägesbestämda. Det betyder att mått för byggnadens sidor samt markhöjder ska anges. Situationsplanen ska vara fackmannamässigt gjord så att alla kan förstå vad du vill göra.

Se gärna våra ritningsexempel.

Så ritar du in en ny byggnad som är parallell med fastighetsgränsen
För att bestämma en byggnads läge mäts en längd (a) från en gränspunkt till en punkt som ligger på gränslinjen rätvinkligt mot byggnadens hörn. Två vinkelräta längder mäts sedan mellan byggnadens hörn och fastighetsgränsen (b och c).
 

Så ritar du in en ny byggnad som inte är parallell med fastighetsgränsen
För att bestämma byggnadens läge och vridning mäts en längd (a) från en gränspunkt som ligger på gränslinjen rätvinkligt mot byggnadens hörn. En vinkelrät längd mäts sedan mellan byggnadens hörn och fastighetsgränsen (b). På samma sätt mäts sedan två längder mot ytterligare ett av byggnadens hörn för att ange byggnadens vridning (c och d).

Strandskyddet är en del av reglerna i miljöbalken (7 kapitlet 15 §) och syftar till att långsiktigt skydda allemansrätten i strandområden.

Tanken med strandskyddet är också att det ska bevara en god miljö för djur- och växtlivet på land och i vatten. Strandskydd gäller dels vid havet och dels vid insjöar och vattendrag.

Vill du göra åtgärder och byggen nära strand, sjö eller vattendrag ska du alltid kontrollera om du behöver söka dispens.

Länsstyrelsen i Gotlands län beslutar om strandskyddet runt Gotlands kust. Du kan läsa mer om strandskyddsdispens på länsstyrelsens hemsida.

Region Gotland beslutar om strandskyddet vid vattendrag och insjöar.

Strandskyddet sträcker sig generellt 100 meter in på land, men det kan även vara upp till 300 meter på en del platser.

Observera att åtgärder och byggen som inte behöver bygglov, men som ska uppföras nära vatten, ändå kan kräva strandskyddsdispens.

När en transformatorstation eller liknande ska byggas behöver ett strålningsdiagram lämnas in för att visa strålningens utbredning i förhållande till omkringliggande bebyggelse.

Informationen från strålningsdiagrammet kan vara avgörande för vilken placering som är lämplig, vilket gör denna handling till en viktig del av ansökan.

Oskyddade glasytor som är placerade så att personer kan komma i kontakt med dem ska utformas så att risken för personskador begränsas. Där det är risk för olyckor ska glaset vara härdat eller laminerat säkerhetsglas. För bostäder gäller regeln fönster och fönsterdörrar där glaset är placerat lägre än 0,6 meter över golv eller mark. Mer information om glas i byggnader finns i Boverkets Byggregler, BBR, avsnitt 8:35.

Vill du bygga till huset med en takkupa så kan det krävas bygglov eller anmälan. Olika regler gäller beroende på hur takkupan ska se ut och var fastigheten är belägen. 

Att lägga om taket på en byggnad är som regel bygglovsfritt, om det nya taket är av samma typ och har samma färg som det ursprungliga.

Om takets höjd (exempelvis vid tilläggsisolering), typ eller färg ändras kan åtgärden dock vara bygglovspliktig.

I Visby innerstad är takomläggning alltid bygglovspliktigt.

Det finns speciella regler för bygglov i Visby innerstad.

Taksprång eller takutsprång är den del av taket som sticker ut utanför byggnadens yttervägg.

Om taksprånget är mer än 50 centimeter ska resterande del räknas in i byggnadens byggnadsarea.

En takstolsberäkning ska innehålla en ritning som visar de takstolar som byggnaden ska ha och ett beräkningsunderlag som visar att taket har tillräcklig hållfasthet. Vi behöver handlingen som underlag för att säkerställa att takets konstruktion är lämplig och kommer att hålla för snölaster med mera.

För mycket enkla konstruktioner, där det är liten belastning på taket och kort spännvidd på konstruktionen, kan det i vissa fall räcka med uppgifter om dimensioner på konstruktionen i den tekniska beskrivningen.

En teknisk beskrivning redovisar de tekniska lösningar som används i en byggnad. Exempel på detta är en beskrivning av grundläggning, bärande stomme, takkonstruktion, brandskydd, uppvärmning, ventilation, energi och säkerhet.

Den tekniska beskrivningen ligger till grund för bedömning om byggnadens konstruktion är lämplig, och kan med fördel upprättas på en sektionsritning. När det gäller åtgärder av enklare karaktär kan i vissa fall ett produktblad ligga som grund för teknisk beskrivning.

Vi har mer information om tekniska beskrivningar på en annan plats på vår hemsida.

Tekniskt samråd är ett möte där man går igenom förutsättningarna för ett byggprojekt.

Det tekniska samrådet ska genomföras för sådana projekt som behöver en kontrollansvarig. Byggherren kan också begära eller efterfråga ett tekniskt samråd. 

Byggnadsinspektören kallar skriftligen byggherren och den kontrollansvarige till det tekniska samrådet.

Under ett tekniskt samråd går man igenom följande:

• Arbetets planering och organisation.
• Byggherrens förslag till kontrollplan samt övriga handlingar och dokument som byggherren lämnat in.
• Eventuellt farligt avfall.
• Behovet av platsbesök eller andra tillsynsåtgärder.
• Behovet av byggfelsförsäkring eller färdigställandeskydd.
• Behovet av utstakning.
• Behovet av ytterligare handlingar inför beslut om kontrollplan eller startbesked.
• Behovet av ytterligare möten.

Byggnadsinspektören informerar om vilka tillstånd från andra myndigheter som kan behövas och för protokoll över vad som har sagts under det tekniska samrådet.

Om inte alla förutsättningar för ett permanent bygglov kan uppfyllas är det möjligt att söka tidsbegränsat bygglov för maximalt 10 år. Därefter är det möjligt att söka förlängning av det tidsbegränsade bygglovet för ytterligare maximalt 5 år. Tiden kan förlängas med högst fem år i taget och kan som längst ges för 15 år. När tiden har löpt ut ska den tillfälliga åtgärden vara borta.

Åtgärden ska vara av tillfällig karaktär och planerad att pågå under en begränsad tid.

Utöver de handlingar som behövs för ansökan om permanent bygglov (för den aktuella åtgärden), krävs det även en avvecklingsplan för tidsbegränsade åtgärder. 

Tillbyggnad definieras i plan- och bygglagen, PBL, som en ändring av en byggnad som innebär en ökning av byggnadens volym.

Med tillbyggnad avses alla åtgärder som ökar en byggnads volym oberoende av i vilken riktning det sker. 

Som tillbyggnad räknas alltså källarutgrävningar, påbyggnader, inglasning av balkonger och även takkupor om de medför att byggnadens volym ökar. Däremot anses inte en tilläggsisolering öka en byggnads volym. Inreds ytterligare bostäder inom den befintliga byggnadsvolymen, till exempel på en vind, så innebär det inte heller någon tillbyggnad även om åtgärden i sig är bygglovspliktig/kräver anmälan.

Vissa mindre tillbyggnader på en- och tvåbostadshus är bygglovsbefriade. 

Det finns mer information om bygglovsbefriade tillbyggnader (maximalt 15 kvadratmeter) på Boverkets hemsida. 

Läs gärna mer om tillbyggnad med balkong, burspråk och uppstickande byggnadsdel på Boverkets hemsida.

På Boverkets hemsida finns det mer information om bygglovsbefriade tillbyggnader utanför detaljplan.

Observera att det finns en del områden som är undantagna från bygglovsbefrielse, vilket beror på höga kulturvärden och/eller att området är av försvarsintresse. Se vår karta som visar områden som är undantagna från bygglovsbefrielse.

Byggnader ska vara tillgängliga och användbara för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.

Vid en bygglovsprövning gällande bostadshus eller verksamhetslokal prövas alltid om byggnaden uppfyller gällande krav på tillgänglighet. Tillgängligheten prövas även för de attefallshus som ska användas för permanentboende, så kallade komplementbostadshus. I båda dessa fall ska tänkt möblering redovisas på planritning för att en bedömning ska kunna göras angående tillgänglighet och användbarhet i byggnaden.

Även tomter avsedda för bebyggelse ska uppfylla krav gällande tillgänglighet.

Vanliga frågor och svar gällande Försvarsmaktens påverkansområde kring Tofta Skjutfält

Innebär den utökade verksamheten på Tofta Skjutfält ett totalt byggstopp?

Min fastighet omfattas av detaljplan. Kommer min byggrätt att inskränkas?

Hur långt sträcker sig påverkansområdet kring Tofta Skjutfält?

Gäller mitt beviljade bygglov?

Kan jag söka och få bygglov på min fastighet?

Jag har ett positivt förhandsbesked. Gäller det?

Vad gäller vid byggande av så kallade Attefallsåtgärder inom påverkansområdet?

Vem har tagit beslut om påverkansområdets omfattning?

En uppstickande byggnadsdel räknas som en liten tillbyggnad. Exempel kan vara skorstenar och mindre anordningar för ventilation på tak.

En uppstickande byggnadsdel räknas i vissa fall som en liten tillbyggnad och kan då vara bygglovsbefriad.

Läs gärna mer om tillbyggnad med uppstickande byggnadsdel på Boverkets hemsida.

Se även Tillbyggnad

Om du som sökande eller som berörd sakägare (exempelvis granne) inte är nöjd med ett beslut kan du överklaga det till Länsstyrelsen i Gotlands län. Överklagandet ska skickas via e-post till registrator-mbn@gotland.se eller per post till Miljö- och byggnämnden, Region Gotland, Visborgsallén 19, 621 81 Visby. 

För överklagande av detaljplaner gäller annan hantering, se Detaljplan.

Överklagandet ska ske inom tre veckor från att du fick ta del av beslutet. Miljö- och byggnämnden kontrollerar om överklagandet har kommit in i rätt tid och om så är fallet skickas överklagandet vidare till länsstyrelsen. Det är länsstyrelsen som handlägger själva överklagandet.

Överklagandet ska innehålla uppgifter om:

• vilket beslut du överklagar
• varför du tycker att beslutet är felaktigt
• på vilket sätt du vill att beslutet ändras.
• du bör även skicka med handlingar som stöd för din ståndpunkt.

Överklagandet ska vara undertecknat av de som överklagar beslutet, och innehålla följande uppgifter:

• fastighetsbeteckning på er fastighet
• adress till bostaden
• telefonnummer
• e-postadress