Kontakt

Samhällsbyggnadsförvaltningen
Besöksadress: Visborgsallén 19, 621 81 Visby 

Maria James
Regionantikvarie
Telefon: 0498-26 90 00
E-post: maria.james@gotland.se

Region Gotland
Reception och regionupplysning
Visborgsallén 19
621 81  Visby
Telefon: 0498-26 90 00
E-post: regiongotland@gotland.se Lämna dina synpunkter

Burs sockens historia

Enstaka lösfynd visar att området under stenålder fungerat som ett resursområde för bosättningar under samma tid i Lau och När.

Bronsålder

Från bronsålder finns ett flertal fynd av malstenar samt en skärvstenshög som kan indikera en boplats i söder, på gränsen till Rone.

Områdets troligen enda rest av fornåkrar, härstammande från tiden sen bronsålder – äldre järnålder, finns nord-ost om gården Västerlaus i områdets sydvästra del.

Järnålder

Spår från järnålder finns i form av ett gravfält i söder samt enstaka stensättningar och resta stenar.

I anslutning till det ovan nämnda fornåkerområdet ligger rester efter en äldre järnåldersgård med två husgrunder och en stensträng.

Vikingatid

Om vikingatida bosättning och aktivitet vittnar funna silverskatter vid Sigdes, Ange och Ljugännes, ett antal slipskårestenar vid vattendrag samt flera bildstenar upphittade i socknen.

Medeltid

Från medeltid härstammar kyrkan, ett par grindstolpar från St Gläves samt ett ringkors vid Sigdes.

1500- och 1600-talen

Antalet kända ödegårdar under 1500- och 1600-talet var i socknen som helhet nio stycken.

Revisionsboken från 1653 uppger för området elva skattehemman och tre kronohemman. Gårdarna var av mycket varierande storlek. Ojämförligt störst var Sigdes med 36 tunnland åker och 50 mansslätt äng. Endast två av gårdarna var vid denna tid uppdelad i parter.

Av de tre kronohemmanen Allmunde, Gajbjänne och Kvie, var Kvie fortfarande en obebyggd och ej brukad tomt medan Gajbjänne var en f d ödegård.

1700-talet

Skattläggningskartan från 1700-talets början visar på små sammanhängande åkerstycken intill gårdar och längs med vägar. Även perifert liggande åkrar i ängs- och hagmark förekom. De centrala delarna av Burs bestod av åker- och hagmark. Längre bort låg ängsmarker. I nordost och sydväst fanns stora utmärker. Längst i nordost låg Lausmyr.

Bebyggelselägena och vägsystemets sträckning från år 1700 är ännu till stora delar oförändrade.

1800-talet och framåt

Under 1800-talet medförde skiftena möjlighet till större uppodling. De tidigare små åkrarna utökades. Ängsmark och också en del hagmark omvandlades till åker.

Under 1800-talets slut och 1900-talets början skedde en stark uppodling i socknen.

Bland annat utdikades de stora myrområdena i norr och söder (1900-talets början).