Bronsålder
Från bronsålder finns ett flertal fynd av malstenar samt en skärvstenshög som kan indikera en boplats i söder, på gränsen till Rone.
Områdets troligen enda rest av fornåkrar, härstammande från tiden sen bronsålder – äldre järnålder, finns nord-ost om gården Västerlaus i områdets sydvästra del.
Järnålder
Spår från järnålder finns i form av ett gravfält i söder samt enstaka stensättningar och resta stenar.
I anslutning till det ovan nämnda fornåkerområdet ligger rester efter en äldre järnåldersgård med två husgrunder och en stensträng.
Vikingatid
Om vikingatida bosättning och aktivitet vittnar funna silverskatter vid Sigdes, Ange och Ljugännes, ett antal slipskårestenar vid vattendrag samt flera bildstenar upphittade i socknen.
Medeltid
Från medeltid härstammar kyrkan, ett par grindstolpar från St Gläves samt ett ringkors vid Sigdes.
1500- och 1600-talen
Antalet kända ödegårdar under 1500- och 1600-talet var i socknen som helhet nio stycken.
Revisionsboken från 1653 uppger för området elva skattehemman och tre kronohemman. Gårdarna var av mycket varierande storlek. Ojämförligt störst var Sigdes med 36 tunnland åker och 50 mansslätt äng. Endast två av gårdarna var vid denna tid uppdelad i parter.
Av de tre kronohemmanen Allmunde, Gajbjänne och Kvie, var Kvie fortfarande en obebyggd och ej brukad tomt medan Gajbjänne var en f d ödegård.
1700-talet
Skattläggningskartan från 1700-talets början visar på små sammanhängande åkerstycken intill gårdar och längs med vägar. Även perifert liggande åkrar i ängs- och hagmark förekom. De centrala delarna av Burs bestod av åker- och hagmark. Längre bort låg ängsmarker. I nordost och sydväst fanns stora utmärker. Längst i nordost låg Lausmyr.
Bebyggelselägena och vägsystemets sträckning från år 1700 är ännu till stora delar oförändrade.
1800-talet och framåt
Under 1800-talet medförde skiftena möjlighet till större uppodling. De tidigare små åkrarna utökades. Ängsmark och också en del hagmark omvandlades till åker.
Under 1800-talets slut och 1900-talets början skedde en stark uppodling i socknen.
Bland annat utdikades de stora myrområdena i norr och söder (1900-talets början).