Kontakt

Samhällsbyggnadsförvaltningen
Besöksadress: Visborgsallén 19, 621 81 Visby 

Maria James
Regionantikvarie
Telefon: 0498-26 90 00
E-post: maria.james@gotland.se

Region Gotland
Reception och regionupplysning
Visborgsallén 19
621 81  Visby
Telefon: 0498-26 90 00
E-post: regiongotland@gotland.se Lämna dina synpunkter

Bunge sockens historia och utveckling

Området låg under tidig forntid på den ö som då fanns mellan Lärbrosundet och Fårösundet.

En mesolitisk boplats med rika lämningar har legat i Strå i områdets nordligaste del och hela Bungeområdet utgjorde under stenålder resursområde för denna boplats.

Bronsåldern

Att området varit bebott också under bronsålder visar enstaka rösen längs den dåtida kustlinjen, nu belägna långt in i landet. Från denna tid kan även en del skärvstensförekomster härstamma.

Järnåldern

Spår från äldre järnålder är sparsamma. Vid Ange i väster finns områdets enda rest av en järnåldersgård. Här och var i framför allt områdets södra delar finns också små rester efter stensträngar, som en gång kan ha inhägnat inägomark på nu överodlade järnåldersgårdar.

Gravfält från järnåldern saknas helt, däremot förekommer enstaka stensättningar.

Vikingatid

Vikingatida bosättningar har av skattfynd att döma legat vid Ducker och Biskops. Från denna tid härstammar troligen också de slipskårestenar och stenar med slipyta, som numera påträffas en bit ovan den södra  och östra kustlinjen.

I Hultungsviken alldeles vid gränsen till Rute i söder har troligen en hamnplats funnits under vikingatid-medeltid.

Medeltid

Från medeltid härstammar kyrkan omgiven av en kyrkomur med skyttespringor, en port och den medeltida prästgårdsruinen. Av namnet att döma bör en medeltida stenbyggnad också ha funnits vid Stenstugu väster om kyrkan.

1500- och 1600-talen

Sju ödegårdar i socknen är kända under 1500-talet.

Vid 1600-talets mitt fanns här tolv gårdar, alla skattehemman. Skillnaderna mellan gårdarnas storlek var stora. Den största, Stucks, hade 28 tunnland åker och 40 mansslätt äng, medan den minsta, Gaustäde, endast hade 6 tunnland åker och 10 mansslätt äng.

Vid denna tid var endast en av gårdarna, Broungs, delad i parter.

1700-talet

Skattläggningskartan från omkring 1700 visar att åkrarna var små och låg nära gårdarna, men att det också fanns perifert liggande åkrar i omgivande ängs- eller hagmark. Den inhägnade hagmarken tycks ha upptagit lika stor eller något större areal än den sammanlagda ängsmarken i området.

Gårdarnas bebyggelselägen är i dag i många fall desamma, medan vägnätet till stor del är förändrat. Endast en mindre del av 1700-talets åkermark odlas i dag.

Laga skifte

Efter laga skifte har mindre åkrar slagits ihop till större enheter och de intilliggande eller mellanliggande ängsmarkerna förvandlats till åker. Även en hel del före detta hagmark har odlats upp.