Kontakt

Samhällsbyggnadsförvaltningen
Besöksadress: Visborgsallén 19, 621 81 Visby 

Maria James
Regionantikvarie
Telefon: 0498-26 90 00
E-post: maria.james@gotland.se

Region Gotland
Reception och regionupplysning
Visborgsallén 19
621 81  Visby
Telefon: 0498-26 90 00
E-post: regiongotland@gotland.se Lämna dina synpunkter

Läs mer om Fleringe sockens historia här

Fleringe fungerade under stenålder som resursområde för boplatser i Bungeområdet, bland annat  söder om Hau.

Bronsålder

Fornlämningsbilden visar att området troligen varit bebott under bronsålder. Längs den gamla kustlinjen i kanten av den nuvarande odlingsbygden väster om Fleringe kyrka finns ett flertal rosen och skepps sättningar.

Lämningar av skärvsten öster om kyrkan visar var bosättningarna under denna tid kan ha legat. Även vid Hau finns ett antal rösen, en skeppssättning samt skärvstensförekomster.

Järnålder

Enstaka stensättningar och mindre gravfält i anslutning till den nuvarande odlingsbygden visar att större delen av området nyttjats under järnålder.

Husgrunder efter tre till fyra gårdar från äldre järnålder finns i dag inom området, men troligtvis har här funnits flera, som i dag är överodlade.

Vikingatid

Järnålderns bebyggelse låg i nära anslutning till dagens bebyggelse, något som också kännetecknar vikingatidens boplatser.

Två vikingatida boplatser är genom silverfynd kända norr om Utoje. Från samma tid härstammar troligen ett antal slipskårestenar intill den forna kustlinjen.

Naturliga vikar söder om Lunderhage, vid Lickedarve, vid Hau rävlar och Grönudden i anslutning till gravfält, hallänningar med mera kan ha utgjort hamnlägen under vikingatid-medeltid.

1500- 1600-talen

Tre till fyra ödegårdar är kända i området under 1500-1600-talet.

Vid 1600-talets mitt fanns här elva gårdar, alla skattehemman och de flesta medelstora. Störst var Lunderhage med 16 tunnland åker och 32 mansslätt äng. Tre av gårdarna var vid denna tid uppdelad i parter.

Skattläggningskartan från 1694 visar på små åkrar, främst intill gårdarna men också liggande i ängs- eller hagmark. Bortom åkermarken vidtog större ängsområden och därefter hagmark.

Ängs- och inhägnad hagmark upptog ungefär lika stora ytor. I utmarkerna fanns ett flertal träsk samt en del mindre myrområden.

Bebyggelselägena är i dag desamma som vid 1600-talets slut.

Vägsystemet är bara till del detsamma. En hel del av 1600-talets åkrar brukas än i dag.

1700-1800-talen

Fleringebygden har ovanligt väl bevarad gårdsbebyggelse i sten från 1700- och 1800-talen med få moderna tillskott.

De flesta gårdar har parstugor från 1800-talet, men vissa är äldre som tvåvåningsenkelstugan på museigården Grodde, vilken troligen härstammar från 1700-talets början.

Hau består av två storbyggda parter från 1800-talets första hälft med dubbla flyglar till manbyggnaderna och stora ladugårdar med spåntak.

Hau på Ar är byggnadsminne och hyser en fattiggård från 1800-talet i sten och trä med alla byggnader bevarade. Utoje innehåller två gårdsparter med en mängd byggnader från 1700- och 1800-talet från självhushållets dagar.