Kontakt

Samhällsbyggnadsförvaltningen
Besöksadress: Visborgsallén 19, 621 81 Visby 

Maria James
Regionantikvarie
Telefon: 0498-26 90 00
E-post: maria.james@gotland.se

Region Gotland
Reception och regionupplysning
Visborgsallén 19
621 81  Visby
Telefon: 0498-26 90 00
E-post: regiongotland@gotland.se Lämna dina synpunkter

Eksta sockens historia

Läs mer om Eksta sockens historia här

Stenålder - Ajvide

Ekstaområdet har under hela stenåldern använts som resursområde. Vid en före detta havsvik vid Ekstakustens mitt låg under mesolitisk tid en stenåldersboplats vid Ajvide-Jakobs.

Bronsålder - järnålder

Strax väster om Ajvideboplatsen, i ett stråk utefter den forna kusten, finns i dag ett flertal högar, rösen, skeppssättningar, resta stenar och stensättningar från bronsålder-järnålder, vilket visar på kontinuitet i boende och brukande.

Mitt i Eksta finns ett större antal fornåkrar från samma tid. I anslutning till fornåkrarna ligger ett flertal husgrunder från äldre järnålder med tillhörande stensträngssystem. Här finns också mindre gravfält och enstaka stensättningar. Spritt över en stor del av Ekstaområdet finns enstaka husgrunder med mer eller mindre välbevarade stensträngssystem.

Vikingatid

Flera fynd i form av silver vid Grymlings, Lillegårds och Rondarve i öster visar på troliga vikingatida boplatslägen intill ett stråk av före detta insjöar.

Medeltid

Bebyggelselämningar från medeltid finns förutom i Eksta kyrka vid Jakobs och Mellings.

1500-1600-talen

Från 1500- och 1600-talet känner vi till minst fyra ödegårdar.

Revisionsboken från 1600-talets mitt omnämner 25 gårdar i området, 23 skattehemman och två kronohemman.  Av dessa var ungefär en tredjedel storgårdar med som mest 30 tunnland åker och 30 mansslätt äng. Störst var Bjärges, Jakobs och Bopparve. Ungefär lika stor andel gårdar var medelstora på cirka tio tunnland åker och tolv mansslätt äng. De minsta hade cirka fem tunnland åker och två till åtta mansslätt äng.

Kronohemmanen Tomsarve och Fintser var före detta ödegårdar som då nyligen åter tagits i bruk. Endast en av de 25 gårdarna var vid denna tid delad i parter.

1700-talet

Skattläggningskartan från 1703 visar på små åkrar samlade intill gårdarna eller liggande i den närliggande ängs- och hagmarken. Den centrala delen av Eksta upptogs av ängs- och hagmarker. Söder, norr och öster härom fanns större eller mindre myrområden. I norr och väster låg stora skogar med här och var ensamliggande gårdar.

De flesta av 1700-talets gårdar ligger fortfarande på ursprunglig plats och vägnätet är till stora delar intakt sedan dess. Större delen av 1700-talets åkrar brukas än i detta område.

1800-talet

Med tiden kom gårdarna att delas i flera parter, som på 1800-talet i samband med laga skifte ofta fick flytta ut. Skiftena medförde större möjligheter till rationellt brukande. Mindre åkrar lades ihop, större delen av ängsmarken lades under plogen och även en stor del av hagmarken odlades upp.

1900-talet-

Vid slutet av 1800-talet och 1900-talets början var uppodlingsgraden liksom befolkningsökningen som störst Under denna tid tillkom ett antal små och avlägset liggande åkrar i skogsområdet mot kusten.

Utdikningen och uppodlingen av myrarna pågick långt in på 1900-talet och tillförde området en väsentlig areal åkermark. Skiftet och nya brukningsmetoder tillförde ägor och åkrar ett mer linjärt utseende. Nya raka vägar anlades mot kusten.

Mellan 1930- och 1970-talet har de sent upptagna och perifert liggande åkrarna övergetts. I norr har åkermark tillkommit genom uppodlingen av Mickelmyr.