Kontakt

Samhällsbyggnadsförvaltningen
Besöksadress: Visborgsallén 19, 621 81 Visby 

Maria James
Regionantikvarie
Telefon: 0498-26 90 00
E-post: maria.james@gotland.se

Region Gotland
Reception och regionupplysning
Visborgsallén 19
621 81  Visby
Telefon: 0498-26 90 00
E-post: regiongotland@gotland.se Lämna dina synpunkter

Gerums sockens historia och framväxt

Området låg under stenålder mitt emellan flera olika boplatsers resursområden. Ett stenåldersfynd har dock gjorts norr om kyrkan.

Bronsålder

Vid Kullands i områdets södra del har fynd gjorts från bronsålder och i områdets nordvästra del finns enstaka rösen från samma tid.

Järnålder

Under järnålder har hela området varit bebott. Här finns spår av fyra till fem gårdar från äldre järnålder med till del välbevarat stensträngssystem utvisande inägomarken, därtill röjningsrösen, odlingsterrasser och -vallar.

Intill gårdarna finns på en del håll smärre gravfält. Söder om Mickelbys låg under järnålder med stor sannolikhet ett nu bortodlat större gravfält.

Silverskatter

Rikliga fynd av silverskatter söder om vägen mot Levide visar att den vikingatida bebyggelsen har legat mellan järnåldersbygden och den nuvarande bebyggelsen. På ett ställe, strax väster om Gerums kyrka, kan kontinuitet i boendet spåras ända från äldre järnålder.

Medeltiden

Förutom den medeltida kyrkan finns belägg för medeltida bebyggelse vid Kullands, där murverk, träverksstuga och sommarhus omtalas på en runristad spisstolpe från 1487.

1500- och 1600-talen

Under 1500- och 1600-talen finns två kända ödegårdar.

Vid 1600-talets mitt fanns i socknen elva skattehemman och ett kronohemman. Ingen av gårdarna var då ännu uppdelad i parter. Hälften av gårdarna var tämligen stora, resten medelstora. En av de största var Kullands med 24 tunnland åker och 40 mansslätt äng. Två av gårdarna, bland dem kronohemmanet, var före detta ödegårdar.

Vid sidan av jordbruket fick man i socknen också utkomster från tjärtillverkning, björkved, bjälkar och andra material. Flera gårdar hade fiskelott i Stenbro å.

1700-talet

Skattläggningskartan från 1700-talets början visar att åkrarna låg nära gårdarna. Därnäst fanns stora ängsområden och ytterst vidsträckta inhägnade hagmarker. Bebyggelselägena är i dag jämfört med denna tid i stor utsträckning desamma. Samma sak gäller vägnätet Även en stor del av åkermarken från 1700-talet odlas än i dag.

1800-talet

Under 1800-talets lopp har det mesta av ängsmarken och en stor del av hagmarken i området förvandlats till åker. Små åkerstycken har slagits ihop till större genom täckdikning. Viss nybebyggelse har tillkommit genom ökad partklyvning och ökat befolkningstryck vid 1800-talets slut till 1900-talets början.

1900-talet

Från 1930-talet har en viss nedläggning av åkermark skett, framför allt av åkrar med sämre förutsättningar.