Kontakt

Samhällsbyggnadsförvaltningen
Besöksadress: Visborgsallén 19, 621 81 Visby 

Maria James
Regionantikvarie
Telefon: 0498-26 90 00
E-post: maria.james@gotland.se

Region Gotland
Reception och regionupplysning
Visborgsallén 19
621 81  Visby
Telefon: 0498-26 90 00
E-post: regiongotland@gotland.se Lämna dina synpunkter

Kräklingbos historia i korthet

Få områden på Gotland kan så tydligt illustrera den flertusenåriga odling som finns på Gotland som centralbygden i Kräklingbo.

Stenålder

Området har kontinuerligt utnyttjats sedan stenålder. Vid Stenstugu nord ost om kyrkan på gränsen mellan hällmark i söder och den forna havsviken i norr har en stenåldersboplats legat under gropkeramisk tid.

Bronsålder

Spår av bronsålder finns öster om vägen mot Rågåkre med en koncentration av rösen längs den forna kusten.

Tidig järnålder

Från bronsålder-tidig järnålder finns söder om kyrkan rösen, stensättningar, skeppssättningar och omfattande odlingsspår i form av stensträngar, vallar och röjningsrösen.

Från denna tid härstammar troligen också rester av ett stort fornåkersystem i områdets centrala del. I anslutning till bronsåldersmiljöerna ligger husgrunder från järnåldern.

Järnålder

Hela området är rikt på fornlämningar från järnålder. Bebyggelsen under denna tid kan uppdelas i en större samling gårdar kring kyrkan samt tre mindre gårdsgrupper och en ensam isolerad husgrund.

 Särskilt täta bebyggelselämningar finns söder och öster om Nygårdsmyr, vid Haldby och längs med vägen till Rågåkre och området norr därom. Den centrala gårdsgruppen har beräknats innehålla 13 gårdar med en genomsnittlig inägoareal om 28 ha.

Järnålderns lämningar ligger påfallande ofta i anslutning till vägar och nuvarande gårdar, vilket visar på lång historisk kontinuitet in i vår tid.

Medeltiden

Under medeltid koloniserades kustområdet och udden. Stora och Lilla Hammars, Träske och Histilles är gårdar som troligen har medeltida ursprung.

Kända bebyggelselämningar från medeltid finns vid Kräklings och prästgården. Namnet Stenstugu tyder på en medeltida stenbyggnad på gården.

1500- och 1600-talen

Från 1500- och 1600-talet är sju ödegårdar kända.

Vid 1600-talets mitt fanns i socknen 21 gårdar, alla skattehemman. De största gårdarna var Gurpe, Kräklings och Hajdeby med cirka 20 tunnland åker och upp till 36 mansslätt äng.

1700-talet

Skattläggningskartan från 1700-talets början visar på små åkertegar vid gårdarna, men även perifert liggande åkrar. Bebyggelselägena då är till stor del desamma som i dag liksom vägnätet På många ställen odlas än i dag 1700-talets åkrar.

1800-talet och 1900-talet

Genom skiftena på 1800-talet kom åkermarken att utvidgas och en del myrmarker att odlas upp.

Under 1900-talet har avlägset liggande åkrar återgått till bete. Vid sidan av jordbruket har kalkstensbrytning och -bränning förekommit, främst i socknens västra del.