Kontakt

Samhällsbyggnadsförvaltningen
Besöksadress: Visborgsallén 19, 621 81 Visby 

Maria James
Regionantikvarie
Telefon: 0498-26 90 00
E-post: maria.james@gotland.se

Region Gotland
Reception och regionupplysning
Visborgsallén 19
621 81  Visby
Telefon: 0498-26 90 00
E-post: regiongotland@gotland.se Lämna dina synpunkter

Sjonhems sockens historia

Området tycks ha tagits i besittning under senare delen av bronsålder. På detta tyder flera skärvstenshögar, enstaka rösen, en skeppssättning samt ett antal malstenar.

Här finns också förhistoriska åkrar från övergången mellan brons- och järnålder.

Äldre järnålder

Den tidiga bebyggelsen, gårdar från äldre järnålder, har legat i områdets mellersta och östra delar. Här finns flera kompletta gårdar med två till tre husgrunder för varje gård.

Omfattande hägnadssystem i form av stenvastar visar på respektive gårds inägomark, vars areal därmed kunnat beräknats till i genomsnitt cirka 30 ha.

Här finns också åkersystem som till del överlagrar det tidigare skedets åkrar och som har tjockare kulturlager, vilket visar på mer kontinuerligt nyttjande samt regelbunden gödsling. Inom området finns också två fornborgar samt ett större delvis undersökt gravfält i väster med över 200 gravar från ungefär samma tid. Invid området, i dess västra del, har en järnåldersgård rekonstruerats.

Vikingatid

En silverskatt funnen vid gravfältet visar att området nyttjades också under vikingatid.

Medeltid

Från medeltid härstammar kyrkan samt en enda känd bebyggelselämning, nämligen grundstenar invid kyrkan av ett medeltida stenhus, förmodligen rester efter den medeltida prästgården.

Från de svåra åren under 1500- och 1600-talet finns inga kända ödegårdar.

1600-talet

Vid 1600-talets mitt fanns i området sju gårdar, alla skattehemman. Gårdarna var små till medelstora med undantag av Gandarve i Vänge med sina 33 tunnland åker och 46 mansslätt äng. Ingen av gårdarna var vid denna tid delad i parter.

1700-talet

Skattläggningskartan från 1700 visar att åkrarna till största delen låg intill bebyggelsen, men det fanns även längre bort liggande åkrar. Bortom åkrarna vidtog större sammanhängande ängsområden och därefter ofta hagmark.

Hagmarkerna tycks ha utgjort en något mindre areal än ängsmarker.

I områdets mitt låg den stora Bogårdsmyr, varifrån man fick både myrfoder och äg till husbehov. Kartan visar att gårdamas bebyggelselägen i dag är desamma och att detta också till övervägande del gäller vägarna inom området.

Ännu i dag brukas större delen av de åkrar som fanns år 1700.

1800-talet

Efter de olika skiftena på 1700- och 1800-talen sammanfördes de tidigare ganska splittrade ägorna till färre och större enheter. Därvid kunde åkermarken utökas, oftast på bekostnad av ängsmarker.

Även en del hagmark omvandlades till åker.

Vid 1800-talets slut och 1900-talets början avstyckades ett flertal småfastigheter i området.