Kontakt

Samhällsbyggnadsförvaltningen
Besöksadress: Visborgsallén 19, 621 81 Visby 

Maria James
Regionantikvarie
Telefon: 0498-26 90 00
E-post: maria.james@gotland.se

Region Gotland
Reception och regionupplysning
Visborgsallén 19
621 81  Visby
Telefon: 0498-26 90 00
E-post: regiongotland@gotland.se Lämna dina synpunkter

Buttles historia

Fornminnen visar att människor brukat jorden i Buttle sedan  yngre bronsålder. 

I socknen finns också rester efter minst 15 gårdar från äldre järnålder. Dessa ligger oftast på täta jordar i nära anslutning till 1700-talets gårdar och nuvarande gårdslägen, vilket visar på gårdarnas långa kontinuitet.

 

Området är mycket fornminnestätt. Fornminnena visar på kontinuerligt brukande alltsedan yngre bronsålder-äldre järnålder.

Centralt i nuvarande odlingsbygd finns rester av nio fornåkerssystem, varav flertalet ligger intill lämningar från äldre järnåldersgårdar.

Inom området finns rester efter minst 15 gårdar från äldre järnålder. Dessa ligger oftast på täta jordar i nära anslutning till 1700-talets gårdar och nuvarande gårdslägen, vilket visar på gårdarnas långa kontinuitet.

De tillhörande stensträngssystemen är i många fall så omfattande att inägomarkens areal i flertalet fall har kunnat beräknas. Dessa varierade mellan 7,6 och 37,2 ha. Endast en mindre del utgjorde åker, i snitt 1,6 ha. Troligen besåddes hela eller större delen av åkern årligen, något som fordrade regelbunden gödsling. Den största delen av inägomarken bör ha upptagits av ängsmark.

Tre bildstenar från 700-talet på ursprunglig plats i söder och sydväst samt fynd av en silverskatt från vikingatid vid Stora Velinge i norr visar på fortsatt aktivitet under yngre järnålder och vikingatid.

Från medeltid finns inga kända bebyggelselämningar förutom kyrkan.

Under 1500- och 1600-talets nedgångsperiod är två ödegårdar kända i socknen.

Vid 1600-talets mitt fanns här åtta gårdar. En av dem var ett kronohemman, som tidigare legat öde. Även ett av skattehemmanen var tidigare en ödegård. Partklyvning var inte ovanligt. Fyra av gårdarna var delade i två parter.

Skattläggningskartan från 1700-talets början visar på små åkrar samlade omkring gårdarna. Även en del perifert liggande åkrar förekom. Längre bort låg stora ängsarealer och ytterst låg hagmarker med till ytan något mindre arealer än ängsmarken.

Ännu i dag är bebyggelselägena i stort desamma som vid 1700-talets början, liksom det mesta av vägnätet. Många av de åkrar som odlades på 1700-talet odlas än i dag.

Efter 1800-talets skiften kunde åkerarealen utökas väsentligt Mindre åkrar slogs ihop till större enheter. Främst var det dock ängsmarken som förvandlades till åker. En stor del av ängsmarken försvann därmed liksom före detta myrmark och även en del hagmark.

Vid 1800-talets slut och 1900-talets början, till följd av järnvägens utbyggnad och småindustri i socknen, tillkom en del fastigheter.

För husbehov har kalkbrytning och kalkbränning förekommit liksom tjärbränning. I socknen finns också spår efter kvarnar och sågplatser.

Den äldre bebyggelsen i Buttle är i dag tämligen förändrad, även om de ursprungliga dragen väl kan skönjas.  Socknens troligen äldsta byggnad är en parstuga från 1700-talet vid Ange, byggd i sten i två omgångar och obetydligt förändrad.

Stora Velinge har en obetydligt förändrad 1880-tals manbyggning i sten med rosa puts och tidsenlig parkliknande trädgård. Altajme i söder är socknens största gård, uppdelad på två parter. Fram till gården leder en lång allé. Till den västra parten hör en stor 1880-tals manbyggnad med en stor stenladugård samt ett stort magasin. Till östra parten hör något mindre stenbyggnader, delvis förändrade.

Buttle station från 1878 med stationshus, magasin och diverse uthusbyggnader, i trä med snickarglädje, är byggnadsminne.