Region Gotland
Reception och regionupplysning
Visborgsallén 19
621 81  Visby
Telefon: 0498-26 90 00
E-post: regiongotland@gotland.se Lämna dina synpunkter

Idrottens platser

Idrotten är en av de stora folkrörelserna. 2014 finns 184 föreningar som bedriver 47 olika sporter på ett 40-tal anläggningar över hela Gotland.

Idrottsrörelsen var en stark kraft i det civila samhället under stora delar av 1900-talet och benämns ibland som en kraft med betydelse för samhällsutvecklingen som låg i nivå de tre klassiska folkrörelserna arbetar-, frikyrko- och nykterhetsrörelsen.

Våg

”Våg” är det unika lektävlingar som utvecklades i det gotländska bondesamhällets från slutet av medeltiden. Dessa tävlingen arrangerades mellan socknar – eller mellan äldre och yngre inom en socken – där en utmanare skriftligen bjöd in till kamplekar på en lämplig plats. 

Lekarna utvecklades så småningom till pärk, varpa, stångstörtning och mot slutet av 1800-talet också gutnisk femkamp.

Stångaspelen

Stångaspelen startade på Gumbalde äng i Stånga år 1924. Därigenom har de gutniska idrotterna traderats och utvecklats till en långvarig och livaktig verksamhet. I flera mindre socknar har dessa gamla lekar på senare tid överlevt och vuxit medan annan idrottsutövning minskat.

Lekvallar

Innan 1900-talet var platserna för lek och idrott ofta spontant uppkomna ”lekvallar” och har inte lämnat stora fysiska spår efter sig även om många platser kan pekas ut där lek och dans förekommit.

Paviljongsplan

Kanske är Paviljongsplan i Visby den första idrottsplatsen i modern mening, genom att Visby bollklubb startade pärk och varpaspel där 1878. Paviljongsplan är också intressant då det redan från start stod ”engelskt fotbollsspel” på agendan och kan bedömas vara den plats där fotboll först spelades organiserat på Gotland.

Fotboll och fotbollsplaner

Fotbollen blev jämsides med pärk och varpa den största sporten under 1900-talet och den sport som ofta var drivkraften för anläggandet av permanenta idrottsanläggningar.

Med undantag av enstaka gymnastikarrangemang blev fotbollen också den sport som först lät tala om sig bland kvinnor. Genom Jordbrukarungdomens förening (JUF) blev Bro och Fole de mest aktiva damklubbarna i början av 1930-talet.

På landsbygden spelades ofta fotboll på planen utanför ladugården, den så kallade storgården, eller på slåtterängar.  Från början på 1930-talet och fram till storkommunernas tillkomst 1952 anlades ofta fotbollsplaner och idrottsplatser av lokala ideella krafter. Mark uppläts av privata jordägare eller kyrkan.

På fotbollsplanerna spolades is för bandyspel under vintersäsong.

Idrottshallar

Jämsides de stora sporterna har hela tiden bedrivits idrotter som friidrott, tyngdlyftning, boxning, bordtennis, cykling, med varierande intensitet beroende på möjligheter och personliga engagemang.  När storkommunerna bildades på 1950-talet fanns resurser för större anläggningar. På några centralorter och vid några landsortsskolor byggdes då idrottshallar där nya sporter som exempelvis handboll kunde utövas.

Ridanläggningar

Förutom de traditionella idrottsanläggningarna med fotbollsplaner och gymnastikhallar har flera ridanläggningar etablerats. Ridningen engagerar många unga och främst kvinnor i en av de största sporterna vad gäller antalet utövare med tävlan i dressyr, hoppning, fälttävlan och distansritt.

Skyttepaviljonger

Skytte kanske inte förknippas med den klassiska idrottsrörelsen men har varit en utbredd fritidssysselsättning bland unga män sedan 1830-talet. Då startades Gotlands Skarpskytte – och Jägargille som hade ett bakomliggande militärt intresse.

Den första skjutbanan anlades i Östergravar i Visby. Med olika namn och målsättning har sedan skyttet utvecklats genom åren med en största utbredning omkring 1940 då 64 skytteföreningar var registrerade. Till föreningarna hörde skyttebanor och ibland en skyttepaviljong där föreningen bedrev sin administrativa och sociala verksamhet.