Kontakt

Samhällsbyggnadsförvaltningen
Besöksadress: Visborgsallén 19, 621 81 Visby 

Maria James
Regionantikvarie
Telefon: 0498-26 90 00
E-post: maria.james@gotland.se

Region Gotland
Reception och regionupplysning
Visborgsallén 19
621 81  Visby
Telefon: 0498-26 90 00
E-post: regiongotland@gotland.se Lämna dina synpunkter
Barnmorskebostad

Barnmorskeboställen

Barnmorskor har funnits i Sverige och på Gotland sedan länge. Under första hälften av 1900-talet hade en väl utbyggd organisation vuxit fram med ett tjugotal barnmorskor utspridda över ön.

Ofta bodde barnmorskorna i byggnader som var uppförda som barnmorskeboställe och bekostade av kommunerna i det aktuella distriktet. På så sätt har denna, idag nedlagda decentraliserade välfärdsinrättning, bibehållit ett fysiskt avtryck i det gotländska bebyggelselandskapet.

Från jordemor till barnmorska

Under slutet av 1600-talet fanns en barnmorska i Hablingbo, som också tjänstgjorde för Silte sockens räkning. Därigenom känner vi till att verksamheten under denna tid reglerades i kyrkliga förordningar. Jordegummorna, som de titulerades, examineras av en stadsläkare.

Successivt ökade myndigheterna kravet på socknarna att anställa utbildade barnmorskor eller utbilda de som inte hade någon formell utbildning. När systemet började fungera som önskat, i början av 1800-talet, fanns möjlighet till examination i yrket i Visby.
 

Trots ökade krav på utbildning var arbetsvillkoren ofta fortsatt dåliga under 1800-talet. Augusta Nilsson från Visby som examinerades som barnmorska i Stockholm år 1888 och som sedan tjänstgjorde i Stenkyrka emigrerade till Amerika eftersom hon hade svårt att livnära sig på den magra lönen.

Yrkesförbund

För att förbättra barnmorskornas villkor bildades ett yrkesförbund 1886 bland annat med deltagande av gotländskan Hedvig Alvengren. Detta var då Sveriges första yrkesförbund. På Gotland startades en barnmorskeförening 1901 i vilken man drev såväl löne- som ledighetskrav.

Barnmorskorna blev fram till 1900-talet betalda i natura som kunde bestå av bostad, bränsle och mat. Bostadsförhållandena var dock  dåliga och engagemanget från kommunerna att åtgärda  bristerna ofta dåligt.

Betalt per förlossning

1862 erbjöd Fårö den inflyttande barnmorskan Margareta Blomberg med familj boende i den tomma fattigstugan. Efter påtryckningar för reparationer av bostaden utan önskat resultat avslutade hon sin anställning 1865. Det var inte ovanligt med stor omsättning av barnmorskor på grund av de usla villkoren.

I början av 1900-talet började kommunerna att betala ut lönen i kontanter. När Julia Petersson 1901 antogs som barnmorska i Havdhem och Näs församlingar utgick en kontantlön på 375 kronor/år samt ett arvode om 2-4 kronor per förlossning.

Statliga bidrag

I motsatt riktning mot det utfasade naturasystemet, ställdes i början av 1900-talet högre krav på socknarna att skaffa bostad åt barnmorskan.

Efter en ny lagstiftning 1919 och sammanslagningar till större distrikt ökade möjligheten, att genom statliga bidrag, att anställa barnmorskor på bättre villkor. Vid denna tid uppfördes barnmorskeboställen i många av distrikten.

BB på Visby lasarett

I slutet av 1930-talet fanns 17 barnmorskor fördelade över Gotland. Verksamheten bedrevs i denna decentraliserade organisation fram till 1961 då födslarna centrerades till BB på Visby lasarett.

På några platser, exempelvis i Hemse där barnmorskan Edit Franzon var verksam, fortsatte dock förlossningar med hjälp av barnmorskor i hemmiljö några år till under 1960-talet.