För att skydda handelssjöfarten kom den nuvarande fyren att byggas och sättas i drift 1847 vid Holmudden, då kallad ”Fårö utudde”.
Inom det inhägnade området kring fyren bodde tre-fyra familjer.
De olika byggnadernas funktion visar hur livet kunde te sig på en fyrplats, ett samhälle i miniatyr.
Fårö fyr var det sista stora fyrtornet som i Sverige uppfördes av sten som en så kallad spegelfyr med blänk. Fyren moderniserades 1907 och erhöll då luxljus med glödstrumpa för förgasad fotogen.
I början av 1900 talet utrustades fyren också med en av de första radiotelegrafstationerna i Sverige. På grund av detta och platsens strategiska läge kom fyrplatsen även att användas för militära ändamål.
BYGGNADSMINNE
Fårö fyr blev byggnadsminne redan 1935. Det runda fyrtornet byggdes 1846- 1847 på Fårös nordöstra udde.
Fyrplatsen bevarar väl sin karaktär med ett flertal byggnader för olika ändamål och åskådliggör tydligt det slutna samhälle en fyrplats utgjorde i äldre tid.
Byggnadsminnet omfattar fyrtornet, fyrmästarens nya hus, fyrvaktarens hus, fyrbiträdets hus, uthus, källare, tvätt- och bagarestuga, tre avträden, vedbod, före detta kruthus, kanonhus, fotogenförråd samt mistmaskinshus.
Dessutom omfattas ett markområde inom begränsningslinje, innehållande bland annat mur, brunnar, flaggstång, solvisare, framladdningskanon och trojaborg.
KÄLLA: Beslut: Byggnadsminne, Länsstyrelsen i Gotlands län, 1938 samt Fårö Hembygdsförening.
