Tidigare var sockenstämman det organ som avgjorde gemensamma angelägenheter på lokal nivå. I sockenstämman var prästen ordförande. Socknen bildades enkelt uttryckt av de människor som gick till samma kyrka. På sockenstämman avhandlades alla frågor som gällde socknen. Man skilde alltså inte på kyrkliga och världsliga frågor. Det finns sockenprotokoll bevarade från 1680-talet på Gotland.
Genom 1843 års förordning skilde man på ärendena, så att kyrkorådet tog hand om det kyrkliga. Sockennämnder inrättades för att sköta t.ex. hälsovård. I många landsförsamlingar fortsatte dock sockenstämman som förut.
Från 1863 skulle varje socken/församling på landet utgöra en kommun. Kommunalstämma och kommunalnämnd inrättades. På länsnivå inrättades landsting som skulle arbeta med frågor som var för betungande att driva för enskilda kommuner, t.ex. sjukvård.
Genom förordningarna om borgerliga kommuner som utfärdades 1862 skulle varje socken, församling, på landet fr.o.m. 1863 utgöra en kommun. På Gotland har vi arkiv från 92 landskommuner under perioden 1863-1951 samt från en köping och ett municipalsamhälle. Omfånget varierar från socken till socken, men i regel rör det sig om några hyllmeter handlingar.