Att barn- och utbildningsnämnden (BUN) och gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden (GVN) delegerar beslut innebär att nämnden flyttar över den beslutanderätt som BUN/GVN äger enligt lag och förordning, men som av praktiska skäl lämpligen bör utövas av rektor eller annan tjänsteman. Bestämmelserna om delegation regleras i kommunallagen (KL § 6:33).
I vissa slags ärenden får beslutanderätten inte delegeras, t ex ärenden som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning och kvalitet, yttranden och ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda.
Vid delegation överförs beslutanderätten helt och hållet till delegaten. Delegat fattar beslut på nämndens vägnar och beslutet gäller som nämndens beslut. Delegationsbeslut ska därför alltid anmälas till nämnden. Ett beslut fattat med stöd av delegation kan inte återtas eller omprövas. Det kan dock överklagas enligt samma regler som om beslutet fattats av nämnden. I normalfallet räknas då klagotiden, tre veckor, från det datum då justering skedde av det BUN-protokoll då ärendet anmäldes.
Delegat har rätt att överlämna ärende till nämnden för avgörande. Om ett ärende är av principiell betydelse ska delegat överlåta beslutanderätt till nämnden även om ärendegruppen delegerats.
Det bör påpekas att rektor/förskolechef också har ett vidsträckt beslutsområde i kraft av sin befattning som verksamhetsansvarig, vid sidan om de från BUN delegerade besluten. Dessa beslut behöver inte anmälas till BUN.
"Verkställighet"
Från beslutsfattande i kommunallagens mening måste skiljas mer osjälvständiga åtgärder av rent förberedande eller rent verkställande art. Inom den kommunala verksamheten sker numera en förskjutning från det regelrätta beslutsområdet i kommunallagens mening till vad som kan hänföras till ren verkställighet. Särskilt på personalområdet har utvecklingen varit sådan att man betraktat allt fler åtgärder som verkställighet.