Utbildningsdepartementet hade inbjudit Gotlands kommun att lämna synpunkter på betänkandet Yrkeshögskolan – för yrkeskunnande i förändring (SOU 2008:29). Kommunstyrelsen hade överlämnat remissen till BUN för besvarande. Svar på remissen skall vara utbildningsdepartementet tillhanda senast 2008 07 02.

Gymnasiechef Alf Nilsson anför i förslag till yttrande bl a följande:
…”Syfte och omfattning
Gotlands kommun ställer sig bakom reformens syfte att stärka kvaliteten på den eftergymnasiala utbildningen. Förslagen innebär att ett ramverk kallat Yrkeshögskolan skapas. Syftet är att säkerställa kvaliteten i utbildningarna och rättssäkerheten för de studerande samt att förenkla regelverken, öka tydligheten och förbättra informationen till de studerande och till arbetsmarknaden.  Viktiga kvalitetskriterier för utbildningar inom yrkeshögskolan föreslås vara bl.a. arbetsmarknadsrelevans, arbetslivsanknytning, integration mellan färdighets- och förtrogenhetskunskap samt flexibelt lärande. Utbildningarna i yrkeshögskolan avses ha ett väsentligt inslag av arbetslivsanknutet lärande och ha stark anknytning till arbetslivet. Kommunen ser positivt på att alla eftergymnasiala yrkesutbildningar samlas i en statlig organisation som kvalitetssäkrar, godkänner och beviljar statsbidrag för de utbildningar som anordnas lokalt/regionalt.
Utbildningens karaktär
Gymnasial och eftergymnasial utbildning
Det är kommunens uppfattning att det behövs en yrkesutbildning för vuxna på såväl gymnasial som eftergymnasial nivå. Med tanke på detta måste skillnaderna dem emellan preciseras. I gymnasiebetänkandet ”Framtidsvägen” är ett av nyckelbegreppen att den gymnasiala yrkesutbildningen skall leda till yrken och anställningsbarhet, vilket innebär kraven på yrkeskunskaper i gymnasiet skärps samtidigt som yrkeshögskolan utformas. Om en gymnasieutbildning leder till ett yrke som t.ex. barnskötare eller bagare behöver inte – som ibland sker i dag – påbyggnadsutbildningar/kvalificerade yrkesutbildningar som svarar mot gymnasial nivå inrättas. Det måste vara tydligt att den nya yrkeshögskolan leder till andra mer kvalificerade arbetsuppgifter och arbeten.
…
Regionala förutsättningar att anordna eftergymnasiala yrkesutbildningar
Gotlands kommun anser att det är viktigt att en yrkeshögskola utöver möjligheter till en fullständig yrkesexamen tillgodoser behov inom smala yrkesområden och gör det möjligt att anordna längre och kortare eftergymnasiala utbildningar kopplade till arbetsmarknadens behov.
Beslutet om inrättande av yrkeshögskola bör ha med ett resonemang hur små och geografiskt isolerade regioner ges möjlighet att utvecklas via yrkeshögskolan.
Gotland är en förhållandevis liten region med ett begränsat arbetsliv (med många små företag) och små möjligheter att samverka med andra kommuner. Dessa fakta kan komma att påverka såväl tillgången till studerande för utbildningar som bedöms viktiga som möjligheterna till ”ett väsentligt inslag arbetslivsanknutet lärande”. Gotlands kommun som har en lång och framgångsrik erfarenhet av att utbilda vuxna vill i och med detta påpeka att det är viktigt att hänsyn tas till regionala förutsättningar när den nya yrkeshögskolan utformas.

I yttrandet anförs även att avsnittet om hur reformen skall finansieras behöver utvecklas och att det mer preciserat redovisas inom vilka utbildningsområden antalet utbildnings platser förväntas minska respektive öka.