Komrev inom Öhrlings PricewaterhouseCoopers har på kommunrevisorernas uppdrag granskat Gotlands kommuns verksamhet kring psykisk ohälsa hos barn och ungdomar. Granskningen har resulterat i en rapport som överlämnats till kommunstyrelsen. Rapporten har översänts till BUN, SON och HSN för yttrande.  Svar skall vara kommunstyrelsen tillhanda senast 2008-03-31, (förlängt till 2008-05-05)

I rapportens sammanfattning anförs bl a
…”Vår sammanfattande bedömning och svar på den övergripande revisionsfrågan är att för barn och ungdomar med en neuropsykiatrisk problematik har kommunstyrelsen säkerställt att rätt vårdnivå används samt att samverkan är tillräcklig.
Däremot anser vi inte att styrelsen säkerställt att rätt vårdnivå används för barn och ungdomar med övrig psykisk ohälsa. För dessa diagnoser finns inte riktlinjer eller andra dokument som anger hur samverkan ska ske och ansvar fördelas.

Statistikuppföljning och utvärdering saknas till stor del och kompetensen om varandras åtaganden och förutsättningar behöver utvecklas för att en effektiv och ändamålsenlig samverkan ska kunna ske
De områden vi framför allt vill lyfta för att utveckla samverkan är:
- Tydliggöra ansvarsfördelningen och behov av samverkan mellan olika aktörer vad gäller övriga diagnoser/grupper med psykisk ohälsa.
- Utveckla utvärdering och uppföljning av de insatser och den samverkan som redan idag genomförs.
- Vidareutveckla och strukturera erfarenhetsutbyte och kunskapsöverföring mellan olika vårdnivåer vad gäller såväl respektive vårdgivares åtagande och förutsättningar som arbets- och synsätt…

Arbetsutskottet hade 2008-03-18 beslutat föreslå att BUN av tidsskäl delegerar till arbetsutskottet att fatta beslut i ärendet 2008-05-07, men resurschefen Pelle Stenström hade inför dagens BUN-sammanträde utarbetat förslag till yttrande i ärendet. I yttrandet anförs bl a följande:
…” Det mesta som lyfts fram i revisionsrapporten är relevant och påtalar de utvecklings- och förbättringsområden som behöver ägnas uppmärksamhet och fortsatt arbete.
Det saknas gemensam definition av vad som ligger inom området psykisk ohälsa samt inom begreppet psykosocial problematik. Rapporten lyfter fram det som en svaghet som blir synlig i samarbetet och samverkan mellan de olika verksamheterna och huvudmännen.
De olika verksamheterna har delvis olika utgångspunkter för sin bedömning om hur ungdomens problem skall tolkas och förstås –vilket blir avgörande för varifrån stödet och hjälpen anses borde komma.
Den pedagogiska verksamheten kan anse att en ungdoms behov av stöd borde ges inom psykiatrin eller socialtjänsten eftersom skolpersonalen betecknar problemet som psykologiskt/psykiatriskt och/eller socialt. Barnpsykiatrin å sin sida kan beteckna samma ungdoms behov av stöd som hemmahörande i skolan eftersom man betecknar det som ett skolproblem eller ett pedagogiskt problem. Det finns många exempel av denna art som tydliggör olika kulturer och  utgångspunkter för att förstå  och bestämma stödinsatsen…”