Region Gotland
Reception och regionupplysning
Visborgsallén 19
621 81  Visby
Telefon: 0498-26 90 00
E-post: regiongotland@gotland.se Lämna dina synpunkter

Residensstaden 1500-1720

Efter medeltidens glansdagar följer århundraden av ekonomisk tillbakagång. Bränder och lübeckarnas militära attack 1525 gör att staden når sitt mest nedgångna tillstånd. Invånarantalet är periodvis mindre än 1 000 personer. Få nya hus byggs under denna tid. Visborgs slott sprängs när danskarna lämnar ön 1679 och ett residens byggs på Strandgatan för den svenske landshövdingen.

Danmark satsar på slottet
Denna period är Visby en stad med minskande befolkning. Trots detta förekommer byggnadshistoriskt intressanta händelser
även under denna tid.

Politiskt utkämpades en maktkamp mellan Sverige, Danmark och de europeiska hansestäderna. Visby blev med sitt centrala läge en viktig länk i händelseförloppet. Danmark, som sedan 1361 härskat över Gotland, förstärkte och byggde ut det befästa slottet i staden. Samtidigt exporterades stora mängder byggnadssten från södra Gotland till danska slottsbyggen.

En stad i ruiner
En betydande inkomstkälla i staden Visby härstammade från den kaperiverksamhet de danska länsherrarna bedrev från Visborgs slott. Dessa kaperier var så omfattande att de periodvis förhindrade sjöfart och handel i Östersjöregionen. För att få slut på detta invaderades Visby år 1525 av Hansaförbundet och Lübeck. De norra stadsdelarna stacks i brand. Profana hus, kloster och kyrkor förstördes.

Reformationen och stadens försämrade ekonomi omöjliggjorde reparationer och underhåll av kyrkorna. Många byggnader övergavs och staden fick ruinkaraktär.

1611 utbröt en brand som ödelade 73 bostadshus samt 40 stall och lador. Samtidigt brann två tornportar och sex värn på stadsmuren samt de östra tornen på Maria kyrkan. Efter detta befann sig staden i sitt mest nedgångna tillstånd.

Tegelhus och bulhus
Politiskt neutraliserat, med en liten och krympande befolkning och en nästan obefintlig handel skedde inte mycket byggnadsverksamhet i Visby vid denna tid. Några raserade medeltida packhus återuppbyggdes. Importerat tegel användes till ett par profana byggnader. Förutom dessa återstår idag endast tre bulhus från 1500-talet. Detta är således det sekel som förutom 1400-talet har minst byggnader bevarade fram till vår tid. Dateringen av dessa bulhus, liksom för de fyra stenhusen från 1400-talet, är dessutom osäker.

Inspiration från söder
Så småningom återupptas dock byggnadsverksamheten. Gotlänningarna och Visbys borgare fick även fortsättningsvis impulser från södra östersjöområdet när det gällde stenbyggnader. Under första hälften av 1600-talet förekommer både det traditionella skiftesverket samt timmer- och korsvirkeskonstruktioner.

Med freden i Brömsebro blir Gotland svenskt 1645. Som en tråkig – men strategiskt förståelig – avslutning på sitt maktinnehav sprängde danskarna Visborgs slott år 1679 innan de slutligen lämnade ön efter tre års ockupation.

Svenska byggnadsprojekt
Sedan Gotland åter blivit en del av stormakten Sverige inleddes en period av ekonomisk stimulans för att uppmuntra handel. Statsledda byggnadsprojekt, som landshövdingeresidenset 1647 på Strandgatan gav lite energi åt byggandet i staden.

Hur många byggnader som uppfördes under 1600-talet är oklart. Endast ett trettiotal byggnader finns bevarade. Det är trähus uppdelade på ungefär lika många bulhus, korsvirkeshus och knuttimrade byggnader samt ett tiotal i sten. De flesta av dessa var bostadshus för de välbärgade med påkostade detaljer och interiörer med väggmålningar. Bulhusen kan ha prismahuggna bulor och snidade detaljer och är placerade med gaveln mot gatan.

Vid slutet av 1600-talet fanns (enligt 1697 års lantmäterikarta) 436 bostadshus i Visby. Befolkningen var strax under 2 000 personer. Koncentrerade till de centrala delarna av staden innanför murarna fanns 90 byggnader av sten, vilket utgjorde cirka 20 procent av stadens byggnader.

Karaktärsdrag och värden
Ingen byggnadsstil verkar dominera över de andra. Politiska och historiska influenser har givit ett brett spektra av byggnadstekniker – flera av kortvarigt slag i Visbys historia. Här finns tegelbyggnader med medeltida snitt, stenhus med lokal prägel, traditionella bulhus liksom korsvirkesbyggnader och knuttimrade hus.

Byggnaderna från denna tid ligger utspridda i staden och kan därför inte sägas bilda något specifikt bebyggelsemönster. Två undantag är kvarteren ’Gajlroten’ söder om Botaniska trädgården och Tjärkoket vid muren på söderklint. Här finns en äldre stadsplanestruktur kvar – som ger en historisk förankring till medeltid. I dessa områden har inga omfattande tomtregleringar genomförts. De byggnader som finns där idag uppfördes under 1700-talet och senare.

Värdeskapande byggnadsdelar och egenskaper är exempelvis synliga trä- och tegelstommar, prismahuggna bulor, fönster och dörrar i originalutförande, snidade detaljer, vägg- och takmålningar.