Kontakt

Anna Bäckstäde
Energi- och klimatrådgivare
Telefon: 0498-26 91 76
E-post: anna.backstade@gotland.se

Lisa Bratt
Kommunikatör
Telefon: 073-765 81 85
E-post: lisa.bratt@gotland.se

Region Gotland
Reception och regionupplysning
Visborgsallén 19
621 81  Visby
Telefon: 0498-26 90 00
E-post: regiongotland@gotland.se Lämna dina synpunkter

Ska du bygga nytt? Tips för minskad klimatpåverkan och ökad komfort!

En byggnad ger upphov till klimatpåverkan både vid uppförandet/byggskedet och vid användning/driftskedet.

 

Byggskedet

Klimatpåverkan i byggskedet kommer från materialframställning och bränsleanvändningen av arbetsmaskiner. När det gäller material sticker betong, stål och glas ut som särskilt energiintensiva och klimatbelastande. Även mineralbaserad isolering kan kräva mycket energi vid framställning. Utsläpp från betong kan redan idag minskas kraftigt genom att använda andra recept. Att byta till trä som byggmaterial och organisk isolering kan ofta minska energiåtgången och klimatpåverkan från byggskedet.

Driftskedet

En byggnad som byggs idag står kanske i 100 år eller mer. Eftersom det är jämförelsevis svårt och kostsamt att ändra energieffektiviteten i en byggnad i efterhand så gäller det att bygga välisolerat, med en bra ventilationsteknik och ett flexibelt värmesystem redan från början. En välisolerad byggnad med bra ventilation är också en mycket behaglig byggnad att bo i. Inget kallras, inget drag från ventilationen eller för varm tilluft som kan lukta bränt.

Eftersom vi ännu inte vet hur byggnader i framtiden värms på bästa sätt är det bra att välja ett flexibelt uppvärmningssystem där värmen kan produceras centralt i byggnaden, och sedan distribueras ut med hjälp av vattenledningar eller eventuellt luftburet. Observera att luftburna system kräver byggnader i nivå med Passivhus för att fungera bra i praktiken. Undvik annan ventilation än så kallad FTX, dvs använd inte F- eller FT-ventilation. Undvik även frånluftsvärmepump vilket används i FT-ventilationssystem.

El – effekt och klimatpåverkan

Elproduktionen i Sverige har relativt sett låg klimatpåverkan, och det är i princip endast kalla dagar vintertid som vi fortfarande behöver elda med fossila bränslen och dessutom är beroende av att importera el. Sveriges elanvändning är, beroende på att många hus fortfarande värms med direktverkande el eller värmepump med så kallad elspets, skevt distribuerad över året. Ju kallare ute, desto högre elförbrukning.

Just elanvändningen dessa dagar leder också till att vi har fått eller håller på att få kapacitetsbrist i många delar av Sverige, vi får inte fram tillräckligt med el på grund av begränsningar i elnätet. Många bedömare tror därför att priser för att använda el dessa dagar kommer öka och att även överföringsavgiften till större del kommer relatera till elanvändningen just dessa kalla dagar.

Om du väljer en byggnad som värms med värmepump rekommenderar vi därför att komplettera med en pelletskamin eller vedpanna som kan kopplas till värmesystemet och användas dagar då elen blir för dyr eller vid strömavbrott. På så sätt kan du undvika att behöva installera elspets, vilket kan sänka din abonnemangskostnad redan idag om det leder till att du kan använda en lägre säkring.

Om din byggnad kan anslutas till fjärrvärmenätet så kan du bidra dubbelt upp till minskad kapacitetsbrist. Dels minskar du din egen elanvändning, och om värmen produceras i ett kraftvärmeverk, så bidrar du dessutom till att mer el produceras lokalt, vilket avhjälper kapacitetsbristen.

Ytterligare anledning till minskad elanvändning är att den el som vi inte använder kan exporteras till andra länder, vilket bidrar till minskade utsläpp i dessa. Detta i sin tur gynnar oss genom minskad klimatpåverkan.

Exempel Passivhus

Ett Passivhus kräver mycket liten uppvärmning även när det är som kallast, vilket leder till mycket hög komfort och låg energianvändning. Passivhus är en internationell standard med över 60 000 certifierade byggnader globalt. Ju mindre omslutande area i förhållande till volym, desto lättare att klara Passivhusstandarden.

Enplanshus är därför svåra att konstruera som Passivhus, men samma komponenter och noggrannhet kan ändå användas för att skapa en så energieffektiv byggnad med så hög boendekomfort som möjligt. Passivhuscertifieringen medger inte direktverkande el och ställer indirekt krav på så kallad FTX-ventilation, den effektivaste ventilationstekniken.

Ett Passivhus skiljer sig egentligen inte konstruktionsmässigt från en annan byggnad speciellt mycket, det är bara att tillämpa de bästa lösningarna som finns idag och vara noggrann i byggskedet. Det viktigaste är att minimera värmeläckaget. Detta görs med extra isolering och genomtänkta anslutningar i tak, väggar och grund.

Dörrar och fönster ska ha låga U-värden och monteras korrekt, vilket garanteras genom att välja sådana som klarat Passivhuscertifieringen och använda certifierade hantverkare eller hustillverkare. Den tjocka isoleringen och de anpassade fönstren ger också en bieffekt, huset blir bättre ljudisolerat.

Passivhus kan konstrueras och isoleras med organiska material, så som trä och cellulosaisolering, eller med betong, sten och mineralull.

Vanliga frågor om passivhus

Blir det inte väldigt dyrt att bygga ett passivhus? Priserna på Passivhus går nedåt. Små byggnader i ett plan kan bli orimliga att certifiera. Erfarenheter från Knivsta kommun när det gäller större byggnader och lokaler, där kommunens bolag gått helt över till Passivhus, visar att merkostnad i byggskedet är i princip obefintligt, runt någon procent. Fördelen är förstås mycket lägre driftskostnader, och en byggnad som klarar sig utan uppvärmning i många dygn om det skulle behövas.

Är det inte risk för sjuka hus om man bygger ett väldigt tätt isolerat hus? Passivhus konstrueras så att inomhusluften och fukten i inomhusluften inte ska komma in i väggen. Den lilla mängd som tillåts ta sig in i väggen inifrån torkas ut genom att väggen utåt är diffusionsöppen, precis som ett funktionsplagg. Det finns flera olika möjligheter att nå detta konstruktions- och materialmässigt.

Förr i tiden hade man självdrag, vilket fungerade bra eftersom husen var så dåligt isolerade. Fukt som kom in i väggen kunde fortsätta ut utan problem. I Passivhus, och alla nya hus, har man istället en aktiv ventilation som ser till att transportera bort fukt och dålig lukt i inomhusluften och ersätta den med frisk uteluft.

Informationscentrum för hållbart byggande

I Sverige finns ett Informationscentrum för hållbart byggande, ICHB, som finansieras av staten. Där kan du hitta opartisk information och tips. Läs mer på ichb.se. Du kan även vända dig till din lokala energi- och klimatrådgivare.