Barn- och utbildningsnämnden redovisar ett överskott år 2006 om ca 7,7 mkr , motsvarande 0,7 procent av budgeten .

Barn- och utbildningsnämndens nettokostnader 2006 uppgår till 1 138,9 mkr. Verksamhetens resultat är ett överskott på 9,1 mkr, men eftersom semesterlöneskuldens förändring är negativ, (dvs skulden har ökat med 7,4 mkr) har resultatet försämrats något. Den del som belastar nämndens resultat blir 1,4 mkr efter att ferielönen exkluderats och extra budgetmedel med 2,5 mkr tillskjutits.

Årets resultat innebär att det sk balanskravet på Barn- och utbildningsnämnden uppfylls även år 2006. Resultatet är även en förbättring mot 2005 då BUN redovisade ett överskott på 4,8 mkr.

Under året har inte några medel avsatts för att täcka eventuella budgetunderskott i verksamheterna. De omdisponeringar som varit nödvändiga att genomföra har gjorts inom skolområdena. Efter den första delrapporten 2006 kunde ett underskott på 7,5 mkr anas, vilket föranledde ett generellt sparbeting på 0,3 procent samt en stram budgetdisciplin för att vända underskottet till ett nollresultat eller bättre.

År 2006 är det sista året som statsbidraget till personalförstärkningar i skola och fritidshem finns. Från 2007 ingår bidraget i det generella kommunbidraget, vilket även gäller statsbidraget till personalförstärkningar i förskolan. Någon återbetalning av bidrag har inte varit aktuellt sedan starten lå 2001/2002 och även den senaste redovisningen för 2005/2006 är godkänd av Skolverket.

Skolområdena redovisar tillsammans ett överskott i förhållande till budget på 1,4 mkr. Endast två skolområden redovisar underskott, främst av strukturella skäl då man har svårt att anpassa organisationen till det vikande elevunderlaget. Förbrukningen av tilldelade anslag ligger inom intervallet 98,5 till 103,4 procent med 99,8 procent för alla tio skolområdena sammantaget.

Förskolorna, skolbarnsomsorgen och förskoleklasserna redovisar ett överskott på tillsammans 10,5 mkr mot budget och grundskolorna ett underskott på 17,8 mkr. Orsakerna till detta återstår att undersöka, bl a måste en genomgång ske av hur kostnader och intäkter fördelas och redovisas på olika ”bärare”.

Gymnasieskolorna (inkl särgy) och vuxenutbildningen (inkl särvux) redovisar ett överskott mot budget på 4,8 resp.1,1 mkr. För gymnasieskolornas del beror detta till stor del på det ökande elevantalet, som ger marginaleffekter i ekonomin.

Nettot för övriga driftskostnader i den centrala administrationen ger ett överskott på 9,4 mkr varav lokaler, kosthåll och utvecklingsavdelningens verksamheter står för den största delen av överskottet.