Bakgrund

”Gymnasieskolan är en skolform som hela tiden har krav på sig att förändras och utvecklas i takt med att omvärlden förändras. Vår ambition är att gotländska ungdomar skall ha tillgång till ett brett utbildningsutbud och en gymnasieutbildning som till sitt innehåll är bättre än den som erbjuds i övriga landet. För att åstadkomma en utbildning av hög kvalitet är samarbetet med arbetslivet av avgörande betydelse. Ett av de tydligaste kraven i den nu återkallade gymnasiereformen var att gymnasieskolan måste öppna sig ännu mer mot arbetslivet och tillsammans med dess företrädare fördjupa samarbetet mellan skola och arbetsliv. Av de förändringar som den nya regeringen aviserat finns egentligen ingenting som tyder på att den företräder en annan uppfattning. Alldeles oavsett nationella direktiv definieras arbetet med att utveckla samarbetet med arbetslivet av gymnasieskolans ledning som en strategisk framtidsfråga.

Det övergripande syftet med alla former av kontakter med arbetslivet är att förbättra kvaliteten i undervisningen och därmed öka förutsättningarna för bättre resultat och ökad måluppfyllelse. För att det skall uppnås måste de insatser som förläggs till arbetslivet ha en tydlig koppling till utbildningens innehåll, mål och karaktär. Undervisning i arbetslivet är inget självändamål och mottot bör vara att det som görs i arbetslivet skall ge en bättre kvalitet och en högre måluppfyllelse än om det görs i skolan. För att det i sin tur skall vara möjligt måste skolans lärare – utöver sina kunskaper inom ämnesområdet - bidra med den pedagogiska kunskapen och ansvara för att eleven får och ser helheten i utbildningen. 

Exempel på områden som redan i dag är en del av gymnasieskolans verksamhet, men som ständigt behöver utvecklas och förnyas är:

1. Utformning av en modern lärlingsutbildning
2. Arbetsplatsförlagt lärande på program där det i dag inte är obligatoriskt
3. Arbetsplatsförlagt lärande på yrkesförberedande program som i dag har apu
4. System med gästlärare
5. Lokala råd med företrädare för skolan och arbetslivet (programråd/motsvarande)

Som utgångspunkt för det fortsatta arbetet är det viktigt att än en gång slå fast att det – utifrån ämnen/kurser/ i gymnasieskolan - är frågan om kvalificerad utbildning som förläggs till arbetslivet (Ingen praktik). Med en sådan utgångspunkt är det viktigt att kartlägga och beskriva de förutsättningar som måste finnas för att ytterligare utveckla ett kvalificerat lärande i arbetslivet. Planeringen av ett lärande i arbetslivet bör till stora delar utgå från det som görs i dag och med det som utgångspunkt identifiera vilka förändringar som krävs. Exempel på områden som är viktiga för att ett lärande i samarbete med arbetslivet skall bli framgångsrikt är:

- Tillgång till arbetsplatser på Gotland, i Sverige och utomlands

- Handledarutbildning för handledare från arbetslivet

- Ökad kunskap om arbetslivet hos lärare

- Ökad kunskap om skolan hos företrädare för arbetslivet

- Kunskap om entreprenörskap och företagande i skolan

Den lokala nivån med rektor som ansvarig är motorn i arbetet

För att arbetet skall få en tydlig koppling till gymnasieskolans specifika behov måste utformningen av strategier och de åtgärder som vidtas ägas av gymnasieskolans rektorer och där så behövs samordnas av gymnasiechefen. Det gäller såväl samarbete på den lokala nivån som i mer övergripande forum. Exempel på sådana områden är information till och dialog med företrädare för arbetslivet och ansvariga politiker. I steg ett är det viktigt att slå fast att:

- Den lokala nivån dvs. skolan med rektor som ansvarig och de branscher/verksamheter som skolan arbetar emot är motorn i arbetet med att utveckla samarbetet mellan skolan och arbetslivet

- Utifrån skolans ansvar har rektor ansvar för att driva och utveckla verksamheten

- När ansvaret väl är fastlagt är det viktigt att identifiera vilka insatser (utanför rektors ansvar) som behövs för bereda väg för ett samarbete mellan olika program och branscher/motsvarande. Exempel på frågor som behöver diskuteras är:

- Vilka frågor som är av den karaktären att det krävs ett gemensamt agerande från alla gymnasieskolor?

- Vilka frågor ansvarar konkret den enskilda skolan och rektorn där för?

- Vilka frågor ligger inom den Barn- och utbildningsnämndens och förvaltningens ansvarsområde?

- Skall det finnas ett centralt ”råd” som representerar alla skolformer och vilken funktion skall det i så fall ha (kopplingen till Skoldirektörens ansvar)?

För att säkra en ordning där ett mer övergripande organ få en tydlig koppling till den lokala nivån arbetar gymnasieskolans ledning med att skapa en utvecklingsgrupp. Medlemmar i utvecklingsgruppen är tänkt att vara gymnasieskolans rektorer och företrädare för arbetslivet. Gruppen leds av gymnasiechefen och skoldirektören ingår som representant för en av de större arbetsgivarna i kommunen (och som skoldirektör med det förvaltningsövergripande ansvaret). Rektorernas medverkan skall garantera en nära anknytning till skolornas och programmens specifika behov och några syften med gruppen är att:

- Övergripande bereda väg för det lokala samarbetet

- Ge företrädare för arbetslivet en faktisk möjlighet att vara med och påverka utvecklingen av den kommunala gymnasieskolan

- Skapa förståelse för den ömsesidiga nytta som skola och arbetsliv har av varandra

- Genom dialog och olika typer av överenskommelser bidra till att enskilda skolor och olika ”branscher” får de förutsättningar som krävs för ett kvalificerat lärande i samarbete med arbetslivet

- Vara förankringsgrupp, idégivare opinionsbildare och en kanal till arbetslivet

Gruppen skall vara utsedd och ha sitt första sammanträde senast januari 2007.

Målgrupper och kommunikationsplan

Under hösten 2006 utformas en informationsplan som tar fasta på information/dialog om gymnasieskolan och då särskilt förväntningarna på samarbetet skola arbetsliv. Informationen/dialogen bör riktas mot såväl politiker som olika företrädare för näringslivet. Hur arbetet skall läggas upp är något som kan diskuteras i den tilltänkta utvecklingsgruppen. ”

GEBP

…

”Ansvaret för hur erfarenheter från GEBP skall tas till vara och utvecklas när projektet har avslutats skall ligga hos gymnasieskolans rektorer.”

…