Som motivering anförs i motionen bl a följande:

… Ett flertal opinionsundersökningar har visat att småbarnsföräldrar efterfrågar mer valfrihet. Dagens starkt styrda subventioner har inte stöd hos föräldrarna själva. Det är viktigt av demokratiska skäl att de som omfattas av de stödsystem som samhället erbjuder också tycker att de är utformade på ett legitimt sätt. Annars undergrävs viljan att solidariskt betala för dem och i förlängningen hotas trovärdigheten för demokratin som politiskt system.

Enligt FN:s barnkonvention är familjen "den grundläggande enheten i samhället och den naturliga miljön för särskilt barnens utveckling". Genom att skriva under konventionen är Sverige skyldigt att ge familjen "nödvändigt skydd och bistånd så att den till fullo kan ta på sig sitt ansvar i samhället”. Konventionen säger att "barnet, för att kunna uppnå en fullständig harmonisk utveckling av sin personlighet, bör växa upp i en familjemiljö, i en omgivning av lycka, kärlek och förståelse…

Skoldirektör Peter Molin anför i förslag till yttrande bl a följande:

Förskoleverksamhetens (förskola och familjedaghem) och skolbarnsomsorgens (fritidshem och familjedaghem) verksamhet regleras i Skollagen kapitel 2 a. §§ 1-20. Efter reformen om införande av maxtaxa och allmän förskola har Gotlands kommun under flera år i en omfattande satsning i enlighet med statens krav byggt ut förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen så att alla barn i behov av plats kan erbjudas placering i förskola, familjedaghem eller fritidshem. I uppdraget till kommunerna betonas förskolans pedagogiska uppgift och att förskolan skall vara det första steget i det sammanhållna utbildningssystemet, det första steget i barnets livslånga lärande.

Lagen ger Kommunen rätt att lämna tillstånd till enskild verksamhet i form av kooperativ, bolag, förening, samfällighet, stiftelse, eller som en enskild individ att yrkesmässigt driva förskola eller fritidshem. Verksamheten står under tillsyn av kommunen. För närvarande har kommunen avtal med fjorton enskilda förskole­avdelningar och fyra enskilda fritidshem. Ett flertal kommunala och enskilda verksamheter bedriver olika pedagogiska arbetsformer mot det gemensamma mål som gäller för verksamheten.

Av naturliga skäl kan inte varje barnomsorgsform erbjudas på varje ort, men jag vill hävda att det finns ett brett spektrum av barnomsorgs­former, med god geografisk spridning på Gotland.

Jag vill samtidigt bestrida motionärernas påstående att barnomsorgsformerna familjedaghem (”dagmamma”) och enskild förskola (”kooperativ”) skulle missgynnas kraftigt av dagens system. Dagmammor är en del av den kommunala verksamheten, som får anslag som väl motsvarar anslagen inom den kommunala förskoleverksamheten. De enskilda förskolorna erhåller också anslag som tillsammans med föräldraavgiften motsvarar de kommunala förskolornas. För föräldrar är taxan densamma oavsett vilken form man väljer.

När det gäller barnomsorg i det egna hemmet för eget barn är det en form som Gotlands kommun valt att inte satsa på. Efter reformen om införande av maxtaxa och allmän förskola har Gotlands kommun tagit fasta på de pedagogiska ambitionerna i riksdagens beslut och byggt ut förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen så att alla barn i behov av plats nu kan erbjudas placering i förskola, familjedaghem eller fritidshem. Viktiga frågor på Gotland har också varit att slå vakt om barnens sociala utveckling tillsammans med andra barn, och att förskolans personal skall inneha en bra kompetens. Jag bedömer att alla dessa faktorer har bättre förutsättningar att infrias inom den förskoleverksamhet som under de senaste åren byggts upp inom BUF.

Med hänvisning till ovanstående föreslår jag att BUN föreslår kommunfull­mäktige att avslå motionen.”

BUN-ledamoten Solveig Artsman yrkade att BUN skulle föreslå kommunfullmäktige att bifalla motionen.