En arbetsgrupp, ( bestående av samma personer som arbetade fram nuvarande elevbidragsprinciper) hade med anledning av uppdraget utarbetat ett diskussionsunderlag. I diskussionsunderlaget anförs bl a följande:

…” Arbetsgruppens synpunkter

Arbetsgruppen har konstaterat att det inte är möjligt att göra en genomgripande förändring av modellen efter så kort tid (1,5 år), vissa effekter av modellen har ännu inte fått genomslag och inga mätbara mål finns uppsatta med direkt koppling till resursfördelningsmodellen. Dock kan man tycka, känna, uppfatta, tro sig veta etc. De områden i modellen som då varit föremål är

§ den demografiska faktorns andel av hela undervisningsresursen

§ den demografiska faktorns inbördes viktning

§ ”Kompensationen” till år 7-9

§ behovet av att fastställa utvärderingsbara mål för modellen

§ Wärnersson i modellen

Arbetsgruppen har räknat på vad en demografisk faktor dubblerad från 4,3 % till 8,6 % av undervisningsresursen skulle innebära för de olika skolområdena. Den demografiska faktorn får då en större betydelse i budgettilldelningen kontra dagens andel och det är arbetsgruppens avsikt. De områden som har hög demografisk faktor får något högre elevbidrag och de med lägre faktor får något mindre tilldelning. För skolområdet med högsta demografiska faktorn betyder det, att man kan anställa ytterligare en pedagog per 120 elever jämfört med dagens tilldelning.

De delar som tillsammans bildar den demografiska faktorn är föräldrars utbildning , insatser för barn och ekonomiskt bistånd med viktning 60, 25 resp 15. Arbetsgruppen har inte funnit någon anled­ning att ändra den viktningen.

Arbetsgruppen har även räknat på att kompensera år 7-9 motsvarande de medel som idag tilldelas via Wärnersson. Det skulle innebära att dagens viktning på 1,24 höjs till 1,29. Konse­kvensen av det blir, att ett skolområde med enbart år F-6 får cirka 400 kr mindre per elev till förmån för skolområden med enbart år 7-9. Skolområden som har år F-9 påverkas inte nämn­värt totalt.

För att kunna utvärdera i framtiden krävs det fastställda nyckeltal som är relevanta och mät­bara samt att fördelningsprincipen är intakt under lägre tid, minst 5 år. Exempel på nyckeltal är nationella prov i år 5, läsutveckling, personalsjuktal, antal elever i behov av särskilt stöd.

Arbetsgruppen ser inga svårigheter att inordna Wärnerssonmedel i modellen men förordar att anslaget läggs i undervisningsresursens grundanslag dock först efter att beslut tagits om hur mycket som skall avsättas i särskild ordning för öronmärkta insatser och hur mycket som skall tillfalla övriga skolformer som omfattas av statsbidraget.

Arbetsgruppen föreslår följande principer för resursfördelningen:

° Anslaget till den socioekonomiska faktorn (f d demografiska faktorn) ökar från 4,3% till 8,6 % av det totala anslaget till undervisning

° Till följd av det minskar basresursen från 85 % till 80,7 % av det totala anslaget till undervisning och SiS-delen är oförändrat 10,7%

° Av resursfördelningsmodellen skall framgå hur stort anslaget till lokaler är per elev (hyra, konsumtionsavgifter och lokalvård)

° Det nuvarande ”Statsbidraget till personalförstärkningar i skola och fritidshem” skall ingå i resursfördelningsmodellens anslag till undervisning, i den del som benämns basresurs, from 2007. Undantag skall göras för bidrag som beslutats i särskilt ordning och det regionala stödet och den del av statsbidraget som avser fritidshem, gymnasieskola och särskola.

° Beslut om fortsatt förstärkning av undervisningsresursen för år 7-9 efter lå 2005/ 2006 hänskjuts till våren 2006