Gotlands museum – Att höra till

Gotlands Museum tillgängliggör Gotlands konst, historia samt natur- och kulturarv för gotlänningar och besökare från hela världen. Under 2022 har de initierat ett utvecklingsarbete under samlingsnamnet ”Att höra till” som ska göra det möjligt för Gotlands museum att sprida och tillgängliggöra historiska berättelser om händelser, minnen eller föremål. Region Gotlands slöjd- och formutvecklare Anso Norling tillsammans med pedagogen Jeremy Hardy har låtit sig inspireras av konceptet ”Museum in a box”, där de utvecklar en pedagogisk låda innehållande föremål, berättelser och sagor som kan skapa gemenskap, ge perspektiv och stärka människor. De har även tagit inspiration av ”Shared Reading” som är en metod att via högläsning och diskussioner stärka sin egen identitet genom att kunna se världen med andra människors ögon.

Anso och Jeremy vill med hjälp av berättande, läsning och slöjd entusiasmera, inspirera och få människor att känna att de hör till. Med olika lådor innehållande olika framarbetade koncept kan materialet anpassas till olika behov, exempelvis till barn, äldre eller till personer som bär på psykisk ohälsa. Här blir människans grundläggande behov av att berätta och att få historier berättade för sig uppmärksammat. Vi kan se på läsande, berättande och sagor som livlinor. Med hjälp av slöjd eller annat skapande kan vi sedan vara med och fysiskt gestalta, sätta färg och uttryck på våra känslor och ord. I grund och botten handlar utvecklingsarbetet ”Att höra till” om att få människor att känna sig mindre ensamma.

- Eftersom vi här på museet i grund och botten jobbar med berättande ur så många olika perspektiv, och har gjort det i över 140 år, bör vi kunna lyfta ur berättelser och historiseringar från vår byggnad och ut till andra platser.  Vi kan skapa ett koncept där innehållet till viss del kan variera, för att anpassas till olika behov, men där meningen med konceptet alltid är till för att kunna skapa mellanmänskliga möten, säger Jeremy Hardy.

Under slutet av året och i början av nästa år kommer museet att testa konceptet på olika grupper som annars skulle ha det svårt att ta sig själva till museet av hälsoskäl. Ambitionen är att under våren 2023 ha tillverkat flera boxar som kan åka ut till olika vård- och omsorgsverksamheter på Gotland tillsammans med pedagoger från museet.

- Under processen och produktutvecklingen av våra koncept kommer vi att prova på olika sätt att gemensamt läsa, berätta och slöjda under olika tillfällen. Söndagen den 4 december blir det med inspiration från utställningen Aerpie, där vi läser en samisk saga och slöjdar på sagans tema, säger Anso Norling.

Arbetet med pedagogiska lådor för berättande och slöjd har som mål att vara ett permanent arbetssätt för museet, som kan kopplas på olika aktuella utställningsproduktioner i framtiden.  Lådorna ska kunna uppdateras med olika texter och material, men de ska alltid innehålla läsning, sagor och slöjd som har som syfte att bidra till god hälsa och att stärka människor och deras tillhörighet i samhället. Materialet kommer att sparas i museets arkiv och samlingar och därmed kunna utgöra inspiration till framtidens pedagoger, som även de förhoppningsvis kommer att arbeta med kultur och hälsa.

Biblioterapi i Hemse

Länsbiblioteken och biblioteken på Gotland utforskar läsfrämjande evidensbaserade metoder för ökad hälsa, som exempelvis Shared Reading och biblioterapi.

Under hösten 2022 har Gotlands länsbiblioteket samarbetat med terapeuten, författaren och pedagogen Håkan Mattsson och vårdcentralen i Hemse. Tillsammans har de bjudit in en grupp äldre som fått möjligheten att utforska sina livssituationer genom att läsa, skriva och samtala. Biblioterapi (biblio/poetry therapy) är ett samlingsnamn för insatser där olika typer av texter används som utgångspunkt för att utforska tankar, känslor, minnen och framtidsdrömmar, tillsammans med andra i en grupp eller i enskilda samtal. Texter, även egenskrivna, fungerar som en katalysator för samtal. Biblioterapeutiska metoder används förebyggande, behandlande och rehabiliterande i alla åldrar.

- Jag är övertygad om att skrivande har en terapeutisk effekt och är väldigt glad att vi har fått chans att testa detta på Gotland, säger Moa Candil, litteraturutvecklare på Region Gotland.

Håkan Mattsson är kursledare inom metoden och medlem i styrelsen för föreningen Biblioterapi i Sverige.

- Jag fascineras över det som händer i en grupp då man samlas kring texter som berör det vardagliga livet. Hur det öppnar upp deltagarna när vi samtalar och använder det reflekterande skrivandet, säger Håkan Mattsson.

Maidy Zackrisson är vårdsamordnare på Hemse vårdcentral och ansvarat för rekryteringen av deltagare. När hon gick in i projektet hade hon inte förväntat sig det positiva gensvaret hon fick från de tillfrågade.

- Jag trodde att det skulle kräva mycket mer motivationsarbete. Flertalet blev glada för att de fick inbjudan och flera sa detta var något de längtat efter. Det finns en motivation och vilja bland de äldre att få träffas och prata med varandra. Det motverkar ofrivillig ensamhet, säger Maidy Zackrisson.

I rollen som vårdsamordnare fanns det tid för att koncentrerat ringa in gruppen av påtänkta deltagare och att samarbeta med kollegor på vårdcentralen. 

- Tror inte så många är vana vid att man ringer från en vårdcentral och erbjuder deltagande ex biblioterapi. Det gav positiv energi till mig och övriga kollegor. Ett nytt arbetssätt, jobba utanför boxen kan man uttrycka det, säger Maidy Zackrisson.

Gotlandsmusiken – Musik och hälsa

Gotlandsmusiken bedriver professionell musikverksamhet och är en för Gotlands musikliv stödjande, initierande och kompletterande institution.

Under 2022 har Gotlandsmusiken initierat en ”Lasarettskör” – detta i syfte att bidra till en trygg, kreativ och jämlik arbetsplats på Visby lasarett. Målet har varit att tillskapa en personalkör med en tydlig avkopplande och terapeutisk funktion, som kan fungera som en motor och kontaktskapande mötesplats för doktorer, sjuksköterskor, assistenter och administrativ personal. Arbetet med uppstarten av kören har skett under våren till hösten 2022 och nu utvärderar verksamheterna om en eventuell fortsättning och etablering av satsningen.

Gotlandsmusikens små ensembler; jazztrio, blåsarkvintett och brassextett spelar regelbundet på öns alla äldreboenden. Konserterna på respektive äldreboende är mycket uppskattade, och ensemblerna har ett rullande schema där publiken på äldreboendena får skiftande musikaliska upplevelser. Repertoaren har under många år baserats på musik som till exempel Bellman och Taube. Gotlandsmusiken har sett ett behov av att bredda och uppdatera repertoaren – på så sätt har kultur och hälsa-stödet möjliggjort att institutionen kunnat ta fram nya arrangemang för de notbundna ensemblerna kvintett och brass. Detta för att dagens boende i äldrevården ska få lyssna till musik som de relaterar och känner till.

Studieförbundet Vuxenskolan - Hantverk och hälsa

Studieförbundet Vuxenskolan fick i uppdrag av kulturenheten att under hösten 2022 anordna hantverksträffar för deltagare som rekryterats genom Habiliteringen och Kommunala aktivitetsansvaret genom Ungdomskraft.

Habilitering är specialistvård och stöd till barn, ungdomar och vuxna som har bestående funktionsnedsättningar, och deras närstående. Kommunala aktivitetsansvaret (KAA) arbetar med ungdomar mellan 16-20 år som inte har en pågående gymnasieutbildning. KAA söker upp och motiverar ungdomar att påbörja studier eller komman närmare arbetsmarknaden. Båda verksamheterna drivs inom Region Gotland.

Syftet med insatsen har varit att bryta socialt utanförskap genom att skapa och vara kreativ i en inspirerande och trygg miljö.

- Vi vill fokusera på det stärkande, rofyllda och roliga med skapandet i stället för prestation och resultat, säger Marie Barck, verksamhetsutvecklare Studieförbundet Vuxenskolan.

Under höstens gång har deltagarna skapat i olika material och med olika tekniker. De har testat pappersslöjd genom att bl.a göra askar, påsar och julstjärnor. De har prövat på tygtryck och att göra egna stämplar, schabloner samt rita med textilpennor. De har även testat på remake av jeans. Remake handlar om att göra om något gammalt till något nytt. Till exempel kan ett par jeans med hjälp av lite färg, nål och tråd bli en påse, en kudde, ett smycke eller en snygg förvaringsburk.

- Vi har haft roliga och kreativa timmar tillsammans med deltagarna som skapat och testat på teknikerna utefter sin egen förmåga. Deltagarna har också fått med sig hem steg för steg-beskrivningar för alla teman så att de även fortsättningsvis ska kunna vara kreativ och nyttja hantverkets hälsofrämjande effekt, säger Ann-Charlotte Malm André och Åsa Winterhagen, ledare för Skaparverkstaden.

Länsteatern på Gotland – Teater på Rull och Teaterakademier för barn, unga och 65 +

Länsteatern på Gotland producerar och presenterar professionella scenkonstproduktioner för barn, unga och vuxna, med barn och unga som prioriterad målgrupp. Under 2022 har verksamheten initierat två verksamhetsgrenar med hälsofrämjande effekter i fokus; Teater på Rull och Teaterakademier för barn, unga och 65+.

- De människor som på livets höst lever i samlat boende inom äldrevården har sällan möjlighet att ta sig utanför verksamhetens väggar för att besöka, och berikas av, kulturhändelser runt om på vår ö. Detta har vi på Länsteatern uppmärksammat och låter därför denna värdefulla publik nu kontinuerligt ta del av teaterns utbud, berättar Thomas Sundström, teaterchef på Länsteatern på Gotland.

Inspelade delar av aktuella föreställningar från huvudscenen på Bredgatan i Visby har visats digitalt genom uppsökande verksamhet på Gotlands äldreboenden. En presentatör tillika tekniker har turnerat runt med teaterns utrustning för att ge de boende en fullvärdig upplevelse - detta då inte alla boenden har skärmar och ljudutrustning.

- Detta har varit mycket uppskattat, inte minst den med följande presentatören som utgör en levande kontakt med teatern. Glädjen hos publiken är stor och gör livet lite mer färgrikt, åtminstone för en liten tid - både för de som bor och arbetar inom verksamheterna, säger Thomas Sundström.

I arbetet med teaterakademier för olika åldrar har teatern tagit sats ur på dess ungdomsverksamhet, som för tillfället har två olika nivåer för deltagare i åldersgruppen 8-13 år. Under 2022 har Länsteatern startat en verksamhet för människor i åldern 65+.

- Intresset har varit överväldigande och köerna till platserna är långa.

Teatern planerar att under 2023 skapa nya grupper och kommer ha fem olika utbildningar; två för barn (varav en avancerad), en för unga som vill söka högre scenkonstutbildning och två grupper för 65+ (varav en inriktad på produktion).

- Att själv vara verksam inom gestaltande och grupparbete på scenen är både lustfyllt och berikande vilket våra deltagare kan intyga. Vi bidrar till deltagarnas hälsa och till en gemenskap som gör det attraktivt att bo kvar på Gotland, säger Thomas Sundström.

Uppstart av ungdomsråd på Visby lasarett

Som en del av Region Gotlands projektsatsning på kultur och hälsa utlystes tidigare i höstas ett uppdrag till en konstnär att tillsammans med personal inleda ett nytt ungdomsråd på Visby lasarett. Uppdraget tilldelades den gotländska konstnären Jonna Hägg, som tillsammans med rådet har fokuserat på den offentliga konsten i vårdmiljöerna inom barn och ungdomsmedicinsk verksamhet.

Satsningen på ett ungdomsråd syftar till att skapa delaktighet i den miljö där barn och unga vistas inom barn- och ungdomsmedicinsk verksamhet.

– Vi har sedan tidigare haft planer på att starta ett ungdomsråd med syftet att få delaktighet från våra patienter. Detta projekt gav oss draghjälp att komma igång och det känns väldigt roligt. Det är oerhört viktigt för oss att patienterna får vara med och forma vården. Där är miljön en viktig del, säger Stina Eliasson, verksamhetschef och överläkare vid barn-och ungdomsmedicinska verksamheten och centrala barnhälsovårdsenheten.

Jonna Hägg har agerat som handledare för deltagarna i rådet och samarbetat med personalen inom verksamheten samt med intendenten för Region Gotlands konstsamling konstsamling knuten till Gotlands Museum. Rådet har haft i uppgift att reflektera över de rum och miljöer som finns inom barn- och ungdomsmedicinsk verksamhet på lasarettet och ge förslag på hur dessa kan förbättras genom offentlig konst.

– Det är ett viktigt uppdrag där jag påminner ungdomarna att vad de tycker spelar stor roll. Jag har funnits där för att visa att konst kan vara brett. Det är inte bara tavlor som hänger på en vägg, utan det kan också vara ljud, video, fotografi och mycket mer, säger Jonna Hägg.

Under månadsskiftet november/december överlämnar projektgruppen sina reflektioner till inköpsgruppen för offentlig konst hos Region Gotland. Inom ramen för satsningen avsätter Region Gotland 100 000 kronor till konstinköp som kommer att basera sig på rådets önskemål.

Dans för hälsa

Dans för hälsa är en forskningsbaserad metod för att stärka psykisk hälsa hos unga som nu används över hela landet. Eftersom ungas psykiska ohälsa idag är ett samhällsproblem och nytänkande resurs-smarta insatser efterfrågas, utgör metoden ett värdefullt komplement till sedvanlig behandling, oftast elevhälsa. Dans för hälsa handlar om kravlös dans efter skoltid med fokus på rörelseglädje och social gemenskap. Metoden togs fram under en randomiserad studie från Universitetssjukvårdens forskningscentrum, Region Örebro län och Örebro Universitet (“dansprojektet”). Studien visar att regelbunden dans gav hälsoeffekter för tonårsflickor med stressrelaterade kroppsliga och emotionella symtom.

Dans för hälsa fungerar som ett nationellt nätverk som stödjer sina instruktörer över hela landet med fortbildning, inspiration och tips, samt finns som ett stöd för kommuner och verksamheter för implementering av metoden.

På Gotland finns det i dag sju utbildade instruktörer inom metoden och Dans för hälsa har sedan ett par år erbjudits genom Kulturskolan i Visby. Under hösten 2022 har kulturenheten på Region Gotland testat att förmedla dans för hälsa för fler genom att bjuda in elever i Visby och Slite med omnejd.  Samverkan har skett med Elevhälsan och Första linjen, BUP, Familjestöd och Ungdomsmottagningen i rekryteringsförfarandet.

I Hemse har kulturenheten samarbetat med vårdcentralen, som rekryterat en äldre målgrupp av kvinnor mellan 20 – 65 år att prova på metoden. Dans för hälsas metod är vetenskapligt utvärderad för tjejer 13-18 år och är det metodspecifika vetenskapliga underlaget som finns hittills. Metoden har dock visat sig vara uppskattad och fungera väl även för yngre och äldre åldrar, för blandade grupper samt inom andra organisationsramar. Till dess det finns mer forskning, finns det evidens för att fysisk aktivitet som sådan ger goda hälsoeffekter vid psykiska besvär.

Eftersom hela Kultur och hälsa-projektet inom Region Gotland har skett i samverkan med bland annat Hälso- och sjukvårdsförvaltningen och Socialförvaltningen uppstod intresset för satsningen inom ramen för ett projekt som fokuserar på medarbetarhälsa. Som en effekt av den satsning som gjorts på Dans för hälsa från kulturenheten, valde de som driver det projektet att erbjuda olika hemtjänstteam inom Region Gotland att prova Dans för hälsa på sin arbetstid. Därtill har även en grupp medarbetare vid Visby lasarett fått prova på metoden.

Under hösten har instruktörerna erbjudit prova på-tillfällen för personal inom vård, omsorg och elevhälsan. Förhoppningen är att Dans för hälsa kan fortsätta som satsning på bred front i samverkan med Kulturskolan på Gotland, som arbetat med metoden sedan 2021.

Foto från filmen Självporträtt, en film av Margreth Olin, Katja Høgset och Espen Wallin. Bilden visas med rättigheter från Folkets Bio AB.

Film och hälsa - turné med film och samtal kring psykisk ohälsa på biografer

I en värld genom sociala medier blir vi matade av olika slags ideal som påverkar oss i dag, därför är det extra viktigt med motbilder eller mer djupdykande skildringar. Med film som verktyg vill Folkets Bio Visby i samarbete med Studiefrämjandet och stöd av Film på Gotland skapa reflektion och insikt kring hur vi ser på oss själva i dagens samhälle.

Under hösten 2023 arrangeras en filmturné på ön med dokumentärfilmen “Självporträtt” och efterföljande samtal för att lyfta och diskutera psykisk ohälsa med relevanta målgrupper.

Li Grebäck från Folkets Bio Visby har lång erfarenhet av filmen som medium för att väcka frågor och engagemang;

- Hur ser vi på oss själva och hur ser omvärlden på oss? Hur långt kan man gå för att få känna sig tillfredsställd eller bara acceptera sig själv? Det är inte sällan konsten och filmen som mest effektivt speglar, väcker frågor och ger svar på svåra existentiella dilemman, säger Li Grebäck.

I filmen Självporträtt följer den norska dokumentärfilmsregissören Margreth Olin den svårt anorexisjuka fotografen Lene Marie Fossen som använder kameran för att kommunicera med omvärlden. Det är ett starkt vittnesmål om konstens kraft men också om en dödlig sjukdom. Lene Marie Fossen beskriver väl konstens förmåga att med både skönhet och svärta väcka känslor som vi alla delar;

- Mina bilder är inte fotografier av anorexia. De går långt bortom det. De visar smärta och mänskligt lidande. Något vi alla kan känna igen, vare sig vi är sjuka eller inte. Men i smärtan finns också hopp, mod och styrka. Att kasta bort skammen. Exponera mig för världen. Säga att här är jag, jag gömmer mig inte längre, berättar Lene Marie Fossen.

Mer information om projektet, höstens turnéprogram, medverkare och samverkanspartners publiceras här och i arrangörernas kanaler under våren 2023.

Kontakt:

Folkets Bio Visby: https://www.folketsbio.se/biograf/folkets-bio-visby-biograf-roxy/

Film på Gotland: www.filmgotland.se

Studiefrämjandet Gotland: https://www.studieframjandet.se/