Region Gotland
Reception och regionupplysning
Visborgsallén 19
621 81  Visby
Telefon: 0498-26 90 00
E-post: regiongotland@gotland.se Lämna dina synpunkter

Matavfallspåsar

OBS! Tidigare bioplastpåsen kommer succesivt fasas ut under en tid framöver.

Om du har hämtning av matavfall, använd endast den särskilda matavfallspåsen för sortering av matavfall. Påsar och en korg ingår i abonnemanget.

Matavfallspåsen är tillverkad av nedbrytbart vattenavvisande kraftpapper.

Påsen är försedd med Region Gotlands tryck för att vi ska känna igen den och se att det är rätt sorts påse.

Här kan du hämta matavfallspåsen

  • Återvinningscentral
  • Receptionen på Visborg, Visborgsallén 19 i Visby.
  • De flesta matbutiker (kontakta din butik för mer information)
  • Du kan också ringa teknikförvaltningens kundtjänst på telefon 0498-26 90 00 (knappval 2) och beställa påsar mot en försändelsekostnad på 50 kronor för 1 bunt (70 påsar).

Här kan du hämta matavfallskorgen 

  • Återvinningscentral
  • Receptionen på Visborg, Visborgsallén 19 i Visby

Tänk på att

  • Matavfallspåsen i kraftpapper tål vätska men inte i lika stor mängd som den tidigare bioplastpåsen.
  • Låt matavfallet rinna av i det mån som går.
  • Byt matavfallspåsen i kraftpapper med jämna mellanrum för att undvika att påsen går sönder på grund av vätska.

De plastpåsar som används för matavfallsinsamling kan inte sorteras ut i tillräcklig grad med befintlig teknik på marknaden. Detta innebär att det finns plast i den slurry (en slurry är en blandning av tätare fasta ämnen uppblandade med och upplösta i en vätska, vanligtvis vatten) som skickas till biogasanläggningen.

Efter biogasproduktionen ska slammet spridas ut på åkrar för att återföra näringsämnen och som kan ersätta konstgjorda näringsämnen i lantbruket. Plasten från påsarna följer med ut på åkrarna och bidrar till att sprida plast i naturen. Biogasanläggningarna följer certifieringskrav som är fastställda av en bred expertis och med plastpåsarna riskerar biogasanläggningarna att bli av med certifieringen och möjligheten att återföra näringsämnen till lantbruket.

Den nedbrytbara plasten som används i påsarna är enligt Naturvårdsverket att anses vara likställd med plast då restprodukten från nedbrytningen fortfarande kommer vara plast, fast mindre.

De flesta kommuner i Sverige använder sig av papperspåse för utsorteringen av matavfallet. Grön plastpåse för optisk sortering förekommer också, liksom biopåsar i plast.

Den papperspåse av vattenavvisande kraftpapper som vi på Gotland använder är precis densamma som andra kommuner använder.

En stor del av det insamlade matavfallet behandlas i biogasanläggningar som producerar certifierad biogödsel. Från och med 1 januari 2023 får endast godkända insamlingspåsar tas emot av biogasanläggningar som producerar certifierad biogödsel enligt SPCR120 – certifierad återvinnare. En godkänd insamlingspåse är certifierad enligt EN13432 eller utvärderad för kontakt med livsmedel enligt (EC) No 1935/2004. Detta innebär att kommuner som vill lämna sitt matavfall till biogasanläggningar som producerar certifierad biogödsel måste kunna visa ett intyg, eller liknande, som styrker att insamlingspåsen uppfyller de nya kraven.

Bakgrunden till beslutet handlar om att biogödsel måste hålla hög kvalitet för att bibehålla dagens högt satta lagkrav och för att säkerställa att inte oönskade material och ämnen kan komma in i biogödseln.

2022 startade vi övergången från bioplastpåse till vattenavvisande kraftpapperspåse.

Den tidigare påsen i bioplast är också biologiskt nedbrytbar men tar betydligt längre tid att brytas ned samt att den bryts ned till mikroplast. Papperspåsen är av organiskt, nedbrytbart material och bryts till ned och blir del av den massan som går till tillverkning av biogas och därefter vidare ut på åkrarna.

Bioplast är producerad av naturliga råvaror såsom sockerrör med mera men de har också inslag av fossil plast. En fördel dock med bioplastpåsar är att de innehåller mindre fossil koldioxid än vanlig, oljebaserad, plast. Det är framför allt kedjan av vad som händer med plasten som kommer med i slurryn (en slurry är en blandning av tätare fasta ämnen uppblandade med och upplösta i en vätska, vanligtvis vatten) och går vidare ut till åkrarna som är mest bekymmersamt. Bioplastpåsar går utmärkt att använda i den dagliga plastanvändningen, men vi vill inte ha plasten ut på åkrarna.

Förenklat sammanfattat:

  • Papper = Inga problem om den åker till åkern. Enklare att processa och bryts ned i samband med biogas.
  • Plast = Problem när den hamnar på åkern, bryts inte ned i biogasprocessen.

Papperspåsarna ska användas med den ventilerade behållaren. När de används tillsammans torkar påsen upp och håller bättre när du bär ut den.

För att hållaren ska fungera ska den placeras välventilerat för sig själv och inte i ett annat kärl. Placera påsen i hållaren. Om du viker ner kanten på påsen står den stadigare. Använd endast påsar från Region Gotland.

En bunt papperspåsar innehåller 80 påsar och räcker ett halvår om du byter varannan – var tredje dag. Förbrukningen är ungefärligt genomsnitt för ett hushåll, men vissa förbrukar fler och andra färre.

Fyll inte påsen över den streckade linjen. Kom ihåg att bara lägga matavfall i påsen. Låt blött matavfall rinna av i vasken. Byt påse när den börjar bli full, vid normal användning varannan – var tredje dag.

Stäng påsen genom att vika eller rulla ihop kanten. Släng påsen i ditt vanliga sopkärl för matavfall.

Tips: Ta ut hela matavfallspåsen i behållaren, då riskerar man inte att den går sönder på vägen till det bruna avfallskärlet.

Påsen är tillverkad att motstå viss mängd fukt men kan börja läcka om den mättas med fett och vatten, dvs om du har mycket fett eller vätska i. Detta kan du motverka genom att lägga hushållspapper/tidningspapper i botten av påsen, eller använd två påsar samtidigt. Låt alltid matavfall som innehåller mycket vätska rinna av en kort stund innan de slängs i påsen.

Region Gotland har upphandlat ett ramavtal för matavfallspåsar. Upphandlingen satte utvärderingskriterier genom kvalitet samt pris. Kvalitetskriterierna är tagna från branschorganisationen Avfall Sverige och följer EU standard och krav. Påsarna är av samma fabrikat som andra kommuner använder i Sverige.

Nej, fraktionerna blandas inte! Matavfallet samlas in och går genom en maskin som blandar matavfallet och påsarna samtidigt till en slurry (en slurry är en blandning av tätare fasta ämnen uppblandade med och upplösta i en vätska, vanligtvis vatten). Maskinen försöker även att få ut material, såsom plast till ett rejekt som går till energiåtervinning. Slurryn körs därefter till en biogasanläggning för rötning. Efter att man fått ut biogasen från rötningen går resten ut till åkrarna för återföring av näringsämnen till lantbruket och som minskar behovet av att köpa in dyrt konstgödsel.

Det är en viktbaserad kostnad precis som för restavfallet. Det blir inte dyrare än innan att lämna matavfall. Om du låter matavfallet rinna av innan det läggs i påsen blir det i stället billigare.

Avfallstaxan regleras och höjs utifrån avfallsindexen i oktober varje år.

Den ventilerade behållaren som tillhandahålles av Region Gotland alternativt egen ventilerad behållare med samma funktion.

Vi gör en utvärdering under första halvan av 2023.

Region Gotlands egna matavfallspåsar i papper, med regionens logga är det enda påsarna som ska användas till matavfallinsamlingen. Papperspåsarna för matavfallet ska hålla en viss standard för att fungera i biogasanläggning.

För att undvika att det blir kladdigt finns en del råd.

  • Använd alltid den speciella matavfallsbehållaren. Den hjälper till att hålla matavfallet torrt genom att den är välventilerad. Matavfallsbehållaren är den samma som innan och fungerar med det ventilerade locket.
  • Om matavfallet är mycket blött ska du låta det rinna av i vasken innan det läggs i påsen.
  • Lägg gärna hushållspapper eller någon använd servett i påsen. Det torkar upp och passar till exempel perfekt när du torkar fettet ur stekpannan. (Det är också bättre för avloppsledningarna än att diska ur fettet.)
  • Följ de instruktioner om fyllnadsmängd som finns på påsen för att undvika att den blir överfull.

Det som rensas bort när maten tillagas eller som blir kvar efter måltiden. Allt som kan ätas eller hör till livsmedlet, undantaget köttben. Även skal, kaffesump, tepåsar kan läggas i matavfallet. Möglig mat går bra, men inte giftiga ämnen som tobak eller läkemedel. Hushållspapper som kladdats ner av mat kan också slängas som matavfall.

Först görs en så kallad hygienisering (avfallet värms upp för att döda eventuella smittämnen). Därefter pumpas avfallet in i en rötningstank där det ligger cirka 20 dagar. Under dessa dagar bryts avfallet ner av mikroorganismer och samtidigt bildas biogas.

Biogasen består av metan och koldioxid. Gasen renas från koldioxid och uppgraderas och kan sedan användas som fordonsbränsle. Jämfört med fossila bränslen ger biogas betydligt lägre utsläpp av miljö- och hälsofarliga ämnen.

Det som sedan är kvar i rötningstanken när man tagit hand om biogasen är biogödsel. Det är ett snabbverkande gödselmedel som kan ersätta konstgödsel.

Matavfall kan behandlas biologiskt genom att rötas i en biogasanläggning. Då får man ut biogas som kan användas som drivmedel i bilar och bussar och man slipper använda så mycket fossila bränslen som bensin och diesel. Utsortering av matavfall som blir till biogödsel bidrar till att återföra näringsämnen till det naturliga kretsloppet.

Matavfall är sådant som blir över när du har lagat eller ätit mat, och sådant som är biologiskt nedbrytbart.

Exempel på matavfall är:

  • Matrester (råa och tillagade)
  • Frukt- och grönsaksrester och -skal
  • Ägg och bröd
  • Kaffesump, kaffefilter, teblad och tepåsar
  • Hushållspapper och pappersservetter
  • Snittblommor och krukväxter utan jord
  • Tobak, fimpar och snus 
  • Blöjor och bindor, dessa består av plast
  • Tyg
  • Innehållet i dammsugarpåsen
  • Kattsand och kutterspån
  • Sand, jord, lera och grus
  • Glas och metallföremål
  • Grillkol och vedaska
  • Jord från krukväxter

Det är också viktigt att tänka på det inte kommer med plastfolie, plastpåsar och annat som inte kan brytas ned i matavfallspåsen. Lägg aldrig den bruna papperspåsen i en plastpåse när du slänger den.

Ja, att använda den bruna papperspåsen för matavfall är det mest miljövänliga sättet att paketera matavfall som ska rötas för att ge både energi och näringsämnen.

Papperspåsen är specialgjord av ett våtstarkt material som är lätt nedbrytbart. För att hålla din påse torr kan du lägga lite hushållspapper eller tidningspapper i botten, innan du lägger i ditt matavfall.

Sköter du den bruna påsen på rätt sätt behöver det inte lukta mer än din vanliga soppåse. Tänk på att ställa din matavfallspåse luftigt och att använda den specialgjorda matavfallsbehållaren av plast som ingår i abonnemanget, dessa finns att hämta gratis på återvinningscentralerna. Se fler bra tips på nästa fråga!

Några bra tips för att påsen inte ska bli så blöt och lukta är att låta blött avfall som potatisskal rinna av i vasken en stund eller skala direkt i ett durkslag, så rinner vattnet av under tiden. Eller så kan du lägga lite hushållspapper eller tidningspapper i botten på påsen. Lägg illaluktande matavfall som till exempel räkskal och fisk i frysen tills det är dags att gå ut med matavfallspåsen eller slå in det i lite tidningspapper innan du lägger det i papperspåsen. Byt matavfallspåse med jämna mellanrum, oftare när det är varmt ute. Stäng till påsen genom att vika ihop den innan du slänger den i kärlet för matavfall.

Och viktigt – ställ behållaren med matavfallspåsen luftigt!

De bruna matavfallspåsarna finns att hämta i de flesta matvarubutikerna runt om på ön. De finns också att hämta på Gotlands sju återvinningsstationer och i Region Gotlands reception på Visborg i Visby samt på turistbyrån på Donnersplats i Visby . Om du bor i ett flerfamiljshus med gemensam avfallshantering kan du troligtvis hämta matavfallspåsarna i det gemensamma soprummet. Om du är osäker är det bäst att kontakta din husvärd eller miljövärd som vet var du kan hämta matavfallspåsar och behållare i just ditt område.

Det bästa att det inte uppstår så kallat matsvinn. Men visst matavfall kan man kanske aldrig komma ifrån att det uppstår, det är matavfall som potatisskal, äggskal, kaffesump mm. All mat som kastas bort ska användas på ett bra sätt.

Matavfallet är en viktig resurs och innehåller både energi och näringsämnen. Om man slänger detta bland de vanliga soporna går detta förlorat till stor del. Om man istället sorterar ut matavfallet tas både energin och näringsämnena tillvara genom att det blir biogas och biogödsel.

Biogas har lägre miljöpåverkan och släpper ut mindre koldioxid än bensin och diesel. Biogödsel används på våra åkrar när man odlar ny mat och då återförs näringsämnena från matavfallet till marken. Genom att sortera matavfallet bidrar du till det naturliga kretsloppet.

Det stämmer att man får ut fjärrvärme när man förbränner avfallet, men matavfall innehåller mycket fukt och är inte lika energieffektivt att förbränna. Behandlar man matavfallet separat får man ut biogas och biogödsel som är ett miljövänligare alternativ. Om matavfallet förbränns kan vi inte ta tillvara de näringsämnen och den mull som finns i matavfallet. Förbränningsresterna efter blandad avfallsförbränning innehåller även farliga ämnen och är inte lämplig att sprida ut i naturen. Askorna skickas ofta till deponier runt om i Sverige och Norden.

Olika typer av avfall blandas aldrig med varandra. När kärlen för matavfall töms samtidigt med restavfallet används tvåfacksbilar med skilda fack för matavfall och restavfall. Det gör att man kan hämta olika typer av avfall samtidigt.
Plast kan inte brytas ned i matavfallspåsen och ställer till med problem i rötningsprocessen. Små bitar av plast blir kvar i det som blir biogödsel och som till slut hamnar på våra åkrar. Plasten ställer även till med problem i produktionen i biogasanläggningen då den kan fastna i maskiner och rör. Därför är det viktigt att bara använda de bruna papperspåsarna och aldrig plastpåsar, inte ens om de är av bioplast eller majsstärkelse.
Felsorterat avfall bidrar till ett slöseri med resurser då mindre del av avfallet kan gå till återvinning. Eftersom biogasanläggningen inte tar emot orent matavfall tar inte insamlingsfordonet med det bruna kärlet om det ligger andra sopor ihop med matresterna. Du som kund måste sortera rätt, beställa budning eller vänta till nästa ordinarie tömning.
Det är bättre att minimera sina rester alternativt äta upp dem. Men när de inte längre går att äta är det viktigt att man sorterar ut det som matavfall istället för att slänga i vanliga soppåsen!

Basfakta, matavfall

  • En biogasbil kan köra nästan 4 km på en matavfallspåse.
  • Ett ton matavfall kan driva en biogasbil 190 mil. Det är nästan lika långt som mellan Malmö och Kiruna.
  • Från 1 person i Sverige uppkommer cirka 80 kilo matavfall per år.
  • 1 kg biogas motsvarar ca 1,5 liter bensin.
  • En biogasbil undviker 2 600 kg växthusgasutsläpp per år jämfört med en bensindriven bil.
  • Det innebär att en biogasdriven bil minskar utsläppen av koldioxid med 73 procent, jämfört med en bensindriven bil
  • Om 70 procent av allt matavfall från hushåll samlas in och rötas så skulle biogasen som produceras kunna ersätta 73 miljoner liter bensin. Det räcker till årsförbrukningen för 85.000 bilar och skulle minska utsläppen av koldioxid från biltrafiken med 218 000 ton koldioxidekvivalenter.

Hänförande fakta, matavfall

  • På 1000 bananskal kan en biogasbil köra 75 kilometer, eller 1 bananskal ger 75 meter!
  • Matavfallet från 3000 personer räcker för att köra en stadsbuss i ett år.
  • Matavfallet från cirka 60 000 personer skulle alltså räcka för att köra 20 stadsbussar i ett år.
  • Matavfallet från 1 200 personer räcker för att driva en sopbil under ett år.
  • En buss som har 55 passagerare kan köra 100 mil på det matavfall som passagerarna producerar på ett år.

Livsviktig fakta – matsvinn

  • Matsvinn är så kallat ”onödigt matavfall” och är mat som skulle kunna ätas om det behandlas på rätt sätt och äts upp i tid. Exempel på onödigt matavfall är bröd, matrester, frukter och grönsaker.
  • Hur många ton slänger vi på Gotland? 2020 sorterade gotlänningen i snitt ut cirka 133 kilo matavfall till biogas/näring vilket var mest i hela Sverige!
  • Andelen matsvinn eller onödigt matavfall från hushållen i Sverige är ungefär 35 procent av mängden matavfall. Det motsvarar 28 kilo per person och år som slängs i onödan.