Region Gotland
Reception och regionupplysning
Visborgsallén 19
621 81  Visby
Telefon: 0498-26 90 00
E-post: regiongotland@gotland.se Lämna dina synpunkter

Salt Brunnsvatten

Ett vatten med hög salthalt blir oanvändbart som dricksvatten och leder till bland annat att hushållsmaskiner, rör och pumpar förstörs genom korrosion (fräter sönder).   

 

Halt som överstiger 50 mg/l klorid kan indikera påverkan av salt grundvatten. Vid 100 mg/l klassas vattnet som tjänligt med anmärkning på korrosionsproblematiken enligt Livsmedelsverkets allmänna råd. Vid 300 mg/l får man också en estetisk anmärkning då vattet också smakar salt. Har du halt över 100 mg/l bör du se över din användning och din brunn om lämpliga åtgärder.

Relikt saltvatten finns under det söta grundvattnet över hela Gotland, fast på olika djup. Kustnära kan det också tränga in östersjövatten i grundvattnet. På Gotland återfinns saltskiktet, så kallade haloklinen, på mellan 15-60 m djup men på sina håll kan det vara ytligare och även djupare.  

Enligt uppgifter från SGU´s brunnsarkiv, från de 100-undersökningar som gjorts samt uppgifter från vattenlabb indikerar att cirka 20-25% av Gotlands borrade brunnar är saltpåverkade ( kloridhalt om minst 100 mg/l) och dessa brunnar ligger mer eller mindre utspritt över hela ön.

Saltproblematiken gäller därför nästan enbart borrade brunnar, men på enstaka platser ligger saltvatten så ytligt att det förekommer även i grävda brunnar. Detta är dock väldigt ovanligt så om det finns lämpliga förutsättningar för att anlägga en grävd brunn bör man överväga en sådan lösning. Oftast innebär detta goda markdjup av övervägande del sand. 

För att undvika att drabbas av salt grundvatten när du ska anlägga brunn bör du därför noga överväga brunnens placering, djup och hur mycket vatten som du kommer att ta ut från brunnen samt vilken upptagsteknik du tänker använda. 

 

Vad kan förhöjd salthalt bero på?  

 

Oftast beror saltpåverkan i en brunn av att man borrat för djupt eller att man belastat brunnen för hårt, eller en kombination. Även om din brunn idag inte är påverkad så kan det hända att det blir saltuppträngning till exempel under torrperiod eller om du gör ett stort eller intensivt uttag.  

 

Hur kan jag själv åtgärda vid förhöjd salthalt?

 

I en brunn som är påverkad av saltvatteninträngning kan salthalten öka om vattnet inte används sparsamt eller att man punktbelastar brunnen. För att minska punktbelastningen bör man använda sig av så kallat mjukt upptag. Kontakta en brunnsborrare, rörmokare eller ett företag inom till exempel vattenteknik för rådgivning.  

 

 

Nedan finns förslag på lämpliga åtgärder samt tekniker för mjukt upptag.

 

* Minska punktbelastningen genom att installera en reservoar för utjämning av uttaget över tid. Då installerar man en mellanlagringstank om cirka en halv till en kubik/hushåll dit man pumpar mera kontinuerligt men med låg intensitet.

* Ett annat sätt att minska punktbelastningen kan vara att sprida uttaget över två eller flera utspridda, ofta grundare brunnar, ett så kallat brunnsgalleri.

* Byt ut den gamla vattenpumpen mot en ny pump som har en kapacitet på <10 liter/minut. Äldre pumpar har ofta för hög kapacitet vid uppumpning vilket gör att det blir ett för häftigt uttag av vatten.
* Plugga nedre delen av borrhålet samt höj upp pumpens placering. Pumpen bör alltid placeras så högt upp som möjligt i brunnen för att minimera risken för fortsatt saltvatteninträngning.
* Installera vattensnål teknik för till exempel toalett och kranmunstycken.
* Spara på vattnet, till exempel inte vattna gräsmatta, tvätta bil med brunnsvatten utan samla regnvatten för bevattning, åtgärda läckande/droppande kranar etc.
* Undvik att använda filter/avhärdarsystem som förbrukar salt. Det salta rejektvattnet riskerar att förorena grundvattnet.
 

 

Avsaltningsfilter otillåtet 

 

Att installera avsaltningsteknik till sitt grundvatten genom osmosfilter eller liknande är inte tillåtet då man riskerar att förorena grundvattnet för sina grannar. Detta på grund av att man då fortsätter dra upp det salta vattnet som kan spridas via sprickor i berget och för att det också krävs större råvattenvolymer än man får ut renat vatten. Dessutom får man ett salt rejektvatten som utgör en risk i sig när det släpps ut. 

 

Läs gärna vår informationsbroschyr Gotlands grundvatten och dricksvatten.  

 

Se särskilt avsnittet om salt grundvatten på sidan 13.