Region Gotland
Reception och regionupplysning
Visborgsallén 19
621 81  Visby
Telefon: 0498-26 90 00
E-post: regiongotland@gotland.se Lämna dina synpunkter

Hur mår ungdomar på Gotland?

Publicerad 2021-11-05 08:01
Nu presenterar Region Gotland rapporten ”Hur mår ungdomar på Gotland?” som beskriver ungdomars mående, psykiska hälsa, levnadsförhållanden och levnadsvanor. Den visar att de flesta ungdomar skattar sin hälsa som bra samtidigt som 2 av 10 ungdomar bedömer att de har pågående psykisk ohälsa.

Rapporten har tagits fram i samarbete med Uppsala Universitet och visar bland annat resultat från ungdomsenkäten Liv och Hälsa Ung som genomfördes i alla högstadie- och gymnasieskolor på Gotland under vårterminen 2021.

Det finns skillnader i hur ungdomar mår som kan relateras till könsidentitet och andra faktorer i deras liv

Totalt anger nästan 7 av 10 ungdomar att de mår bra. När resultatet presenteras utifrån vilken könsidentitet ungdomarna har framkommer att det är vanligare att killar anger att de mår bra jämfört med tjejer. Bland de ungdomar som identifierar sig som transkillar, transtjejer, ickebinära eller som är osäkra på sin könsidentitet anger knappt 4 av 10 att de mår bra. Rapporten visar också att 2 av 10 ungdomar bedömer att de har pågående psykisk ohälsa. Det är en större andel tjejer än killar som anger att de har psykisk ohälsa och nästan 6 av 10 ungdomar som har annan könsidentitet än kille/tjej eller som är osäkra på sin könsidentitet bedömer själva att de har psykisk ohälsa.

Hur ungdomar mår påverkas av en mängd olika faktorer, till exempel könsidentitet som tar sig uttryck genom de normer som finns i samhället. Exempelvis visar rapporten att det är vanligare att tjejer och ungdomar med annan könsidentitet än kille/tjej anger att de är otrygga på olika platser, jämfört med killar. Flera olika resultat visar också att ungdomar som identifierar sig hbtqi+ i högre grad anger att de har levnadsförhållanden som påverkar deras mående på ett ogynnsamt sätt jämfört med ungdomar som inte identifierar sig med hbtqi+. Exempelvis är det vanligare att hbtqi+-ungdomar anger att de blivit utsatta för mobbning/kränkande behandling i skolan jämfört med ungdomar som inte identifierar sig med hbtqi+.

Rapporten visar även hur andra faktorer i ungdomars levnadsförhållanden, sociala- och samhälleliga nätverk och levnadsvanor påverkar hur de mår. Ett exempel är att ungdomar som anger att de har någon att prata med om sina innersta känslor oftare anger att de mår bra jämfört med ungdomar som inte har någon att prata med.

Veronica Hermann, folkhälsostrateg i Region Gotland ser det som positivt att de flesta ungdomar anger att de har någon att prata med om sina innersta känslor. Samtidigt är ensamhet ett bekymmer även bland ungdomar och rapporten visar att var fjärde ungdom i högstadiet och gymnasiet på Gotland (25%) upplever att de är ensamma. Fysisk aktivitet är ett annat område som lyfts fram i rapporten där det är möjligt att genomföra insatser för att förbättra ungdomarnas hälsa.. Det är vanligare att ungdomar som ofta är fysiskt aktiva anger att de mår bra jämfört med ungdomar som är mindre fysiskt aktiva.

- Det är ett samband som även påvisats av forskning och därför är det tråkigt att se statistiken som visar att en stor andel ungdomar rör sig mindre än de behöver varje vecka, men samtidigt finns en stor möjlighet till förbättrat mående om fler kan röra på sig mer, framhåller folkhälsostrateg Veronica Hermann.

Psykisk hälsa handlar både om psykiskt välbefinnande och närvaro/frånvaro av symtom på psykisk ohälsa

- Rapporten ger omfattande statistik om gotländska ungdomars psykiska hälsa som kan ligga till grund för val av insatser för att stärka deras psykiska hälsa, säger Natalie Durbeej som är docent i folkhälsa på Uppsala Universitet.

Natalie Durbeej är ansvarig för det forskningsprojekt om ungdomars psykiska hälsa på Gotland som genomförs i forskargruppen Chap (children health and parenting) vid Uppsala universitet. Chap har haft huvudansvaret för vårens ungdomsenkät och genomfört intervjuer med ungdomar på Gotland om hur de uppfattar begreppen psykisk hälsa/ohälsa och förekomsten av psykisk ohälsa. Genom samarbetet med universitetet har Region Gotland fått tillgång till forskningsdata som kunnat användas i den aktuella rapporten. Folkhälsostrateg Veronica Hermann menar att en hel del av resultaten i rapporten inte hade kunnat tas fram utan samarbetet med universitetet.

Forskningsintervjuerna med ungdomarna visade att ungdomarna såg det som viktigt att det pratas samtidigt om både psykiskt välbefinnande och närvaro/frånvaro av symtom på psykisk hälsa när man diskuterar och mäter ungdomars psykiska hälsa.

De enkätsvar och resultat som sammanställs i rapporten visar att knappt 4 av 10 ungdomar i högstadiet och gymnasiet på Gotland har totalt bra psykisk hälsa. Det vill säga, att de har högt psykiskt välbefinnande samtidigt som de saknar symtom på psykiska besvär. Den grupp ungdomar som har sämst psykisk hälsa (totalt dålig hälsa) har lågt till måttligt psykiskt välbefinnande samtidigt som de har symtom på psykiska besvär. Det är mindre än 1 av 10 killar men cirka 2 av 10 tjejer som har totalt dålig hälsa. En stor grupp ungdomar, nästan 5 av 10 ungdomar har inte symtom på psykiska besvär men har lågt till måttligt psykiskt välbefinnande.

Rapporten kommer att användas som underlag i det arbete som pågår med att uppdatera Region Gotlands handlingsplan för psykisk ohälsa. Den ger också viktig kunskap till alla verksamheter på Gotland som tillsammans kan göra insatser för ungdomars hälsa och välbefinnande, som en del av arbetet att nå uppsatta mål i den regionala utvecklingsstrategin ”Vårt Gotland 2040”.

Läs hela rapporten på gotland.se/folkhalsostatistik

Här finns information om kontaktvägar för den som mår dåligt psykiskt

 

Vad innebär begreppen? - Könsidentiet och HBTQI+

Vår könsidentitet är det kön vi själva uppfattar att vi har. Den som känner att den har en annan könsidentitet än sitt juridiskt tilldelade kön kan kallas transperson. En person med juridiskt kön kille kan ha en könsidentitet som tjej och kan då kallas för transtjej. En person med juridiskt kön tjej som har en könsidentitet som kille kan kallas för transkille. En person som inte har könsidentitet som varken kille eller tjej kan kallas ickebinär. En ickebinär person kan känna sig som varken kille eller tjej, något däremellan eller så kan den identifiera sig med flera kön eller inte med något kön alls.

HBTQI+ är ett övergripande begrepp för dem av oss som är homosexuella (H), bisexuella (B), transpersoner (T), som har queera uttryck och könsidentiteter (Q) och som har en kroppslig utveckling som gör att kroppen inte är tydligt typiskt kvinnlig eller typiskt manlig (I, intersex). Plustecknet (+) efter markerar att det finns personer som inte känner att de inkluderas i hbtqi-begreppet och som definierar sin identitet eller sexuella läggning på andra sätt.