Förstärkningsläget innebär att sjukhusledningen genomför olika åtgärder för att förstärka där behoven är som störst. Det kan handla om att förflytta personal och dra ned på viss verksamhet för att säkra tillgången på vårdplatser, vårdpersonal, material och skyddsutrustning. Det finns tre beredskapslägen inom hälso- och sjukvården. Dessa är; stabsläge, förstärkningsläge och katastrofläge.
Sjukhuschef Cathrine Malmqvist uppmanar alla att inte utsätta sig för onödiga risker när vården är så ansträngd som den är för närvarande.
- Läget är allvarligt. För att prioritera patienter med akuta vårdbehov flyttas planerad vård som kan anstå. Vi måste bland annat omfördela personal och annat för att säkra vårdplatstillgången, säger Cathrine Malmqvist, sjukhuschef vid Visby lasarett.
Trycket på den gotländska sjukvården har den här sommaren varit extremt hårt. Det är många som befinner sig på Gotland vilket innebär att många söker hjälp både på vårdcentralerna och på Visby lasaretts akutmottagning.
– Det sliter på våra medarbetare efter som det har varit en mycket hård belastning under en längre tid, säger sjukhuschef Cathrine Malmqvist.
Att söka vård – så gör du
Vid icke akuta ärenden
Sök och följ i första hand de råd som finns på 1177 Vårdguiden. I andra hand kontaktar man sin ordinarie vårdcentral.
Vid akuta ärenden som inte är livshotande
Kontakta 1177 Vårdguiden på telefon. Numret 1177 är ett nationellt telefonnummer man kan ringa dygnet runt. Sjuksköterskorna som svarar gör en bedömning av behov av vård, ger råd och vägleder till vårdmottagning om så behövs.
Vid livshotande tillstånd
Vid fara för liv eller livshotande tillstånd ring 112.
