Tillväxt

Mätning av elevernas tillväxt genomförs vid varje hälsobesök och även vid behov.

Längden mäts stående och elevens fötter ska hållas intill varandra med hälarna mot väggen.

Eleven ska sträcka upp sig ordentligt utan att hälarna lyfter från underlaget. Axlarna ska inte vara upplyfta. Eleven ska titta rakt framåt och andas normalt. Mätstickan ska ligga an mot huvudet med ett lätt tryck.

Vid bedömning av elevens tillväxt beaktas även föräldrarnas längd. Vid behov bokas tid till skolläkare för vidare bedömning.

Ryggdeformitet (skolios)

Bedömning av elevernas ryggar görs vid vissa hälsobesök och även vid behov.

Skolios innebär en krokig ryggrad. Det finns två typer av skolios där den vanligaste beror på att benen är olika långa och vid den andra typen av skolios rätas ryggraden aldrig ut, orsaken är för det mesta okänd. Mild skolios är vanligt och leder sällan till besvär. En svår skolios är ovanligt men det kan leda till stora besvär.

Syftet med undersökningen är att upptäcka skolios tidigt för de elever som behöver behandling. Skolsköterskan undersöker elevens rygg redan vid hälsobesöket i förskoleklass och sen kontinuerligt under hela grundskolan.

Eleven får böja sig framåt medan skolsköterskan ser på ryggen bakifrån, även bröstkorg, skulderblad, bäcken och axlar observeras utifrån symmetri. Skolsköterskan använder även en skoliometer för att se ungefärligt skoliosgradtal. 

Vid ryggundersökningen kontrolleras även om det förekommer en benlängdsskillnad, att benen är olika långa. Benlängdsskillnad visar sig ofta genom att höftkammar och knäveck är på olika höjd.

Vid en konstaterad benlängdsskillnad undersöks eleven framåtlutad sittande på en pall. Benlängdsskillnaden kan också kompenseras med en träplatta under det kortare benet.

Elever med ett lägre skoliosgradtal kontrolleras tätare med en intervall på 6-12 månader av skolsköterska. Elever med högre skoliosgradtal ska bedömas av skolläkare.

Vid behov remitteras eleven till ortopedmottagningen på Visby lasarett för vidare bedömning och eventuell röntgen. Cirka en tiondel drabbas av en ökande skolios och behandlas med korsett eller operation.

Syn

Elevernas syn kontrolleras under vissa hälsobesök och även vid behov. För att undersöka synen sitter eleven framför en syntavla på en stol. Syntavlan är monterad på väggen med belysning. Undersökningen sker med ett öga i taget, det andra ögat täcks för. Om eleven har glasögon eller linser görs undersökningen med dessa. Skolsköterskan börjar med att peka på enstaka bokstäver på de översta raderna för att sedan snabbt gå nedåt. Elever som inte behärskar alla bokstäver i alfabetet använder en pektavla. Värdet på synskärpan är den raden där eleven ser de flesta bokstäverna, enstaka missar är accepterat.

Vid misstanke om nedsatt synskärpa remitteras yngre elever till ögonmottagningen på Visby lasarett och elever över 8 år till optiker för vidare undersökning.

Hörsel

Hörselundersökning erbjuds till elever i förskoleklass som inte tidigare har hörselundersökts på BVC eller vid ordination av skolläkare. Alla elever i årskurs 8 och i årskurs 1 på gymnasiet (enstaka program). Nytillkomna elever som inte tidigare hörselundersökts och elever med misstänkt läs och skrivsvårigheter. Samt vid behov under hela skolgången.

Skolsköterskan använder en audiometer för att kontrollera elevens hörselstyrka.

• Eleven skall sitta bekvämt och inte störas av bakgrundsljud
• Eleven sitter med ryggen emot skolsköterskan
• Eleven skall vara utvilad och bör inte ha varit utsatt för buller under de närmaste timmarna före undersökningen
• Eleven får ta på sig ett par hörselkåpor. I handen får eleven en svarsknapp för att markera när hen hör frekvenserna, ett öra undersöks i taget
• Om eleven har haft öroninflammation bör det gå minst fyra veckor innan hörselundersökningen

Skolsköterskan testar att eleven hör på olika frekvenser, från ljus till mörk ton. Eleven ska ha två säkra svar på varje frekvens. Vid behov sänds remiss till öronmottagningen på Visby Lasarett för vidare undersökning.

Motorik

Vid förskoleklassbesöket görs en bedömning av elevens grov- och finmotorik.

Kan eleven:

• Stå på ett ben
• Hoppa på ett ben
• Gå på utsidan av fötterna
• Fånga och kasta en boll
• Skriva sitt namn

Vid behov bokas tid till skolläkare för ytterligare bedömning.

Färgsinne

I årskurs 8 testas elevens färgsinne i syfte att upptäcka färgblindhet, svårigheter att skilja vissa färger från varandra eller svårigheter att se en viss färg. Det är vanligast med svårigheter att skilja på färgerna rött och grönt, färgblindhet är medfödd och ärftlig.

För att testa färgsinne används ett test som heter Ishihara. Eleven får titta på färgbilder med fläckar och punkter i olika färgnyanser som bildar mönster om eleven kan se alla färger. Undersökningen tar ca 5-10 minuter.

Det går inte att behandla en medfödd färgblindhet men de flesta har inga besvär. Eleven kan ta körkort om den är färgblind men en del yrken passar mindre bra om hen inte kan se alla färger. Det är bra att berätta för skolpersonal om eventuell färgblindhet för anpassningar av aktiviteter och lektioner för att underlätta vardagen.