Region Gotland
Reception och regionupplysning
Visborgsallén 19
621 81  Visby
Telefon: 0498-26 90 00
E-post: regiongotland@gotland.se Lämna dina synpunkter

Hälsosamma val

Barn- och elevhälsan är en resurs i arbetet för en hälsofrämjande skolutveckling och ska enligt lag främst arbeta hälsofrämjande och förebyggande samt stödja elevens utveckling mot utbildningens mål.

Ett hälsofrämjande arbete syftar till att stärka elevernas fysiska, psykiska och sociala välbefinnande. Det består av insatser som tar tillvara på, och främjar, sunda och friska beteenden, och inriktas mot sådana skyddsfaktorer som ger eleverna möjlighet att möta påfrestningar av olika slag.

Hälsans bestämningsfaktorer är alla de faktorer som påverkar vår hälsa:

  • Nivån närmast individen består av sociala relationer (socialt stöd, barn vuxenkontakter, sociala nätverk m.m.)
  • Den andra nivån består av livsstilsfaktorer (tobak, alkohol, narkotika, matvanor, motion, sex- och samlevnad, sömnvanor m.m.)
  • Den tredje nivån består av samhällsfaktorer
  • Den fjärde består av samhällsekonomiska strategier och miljö

Genom att ha en stadig grund, äta regelbundet, sova, röra kroppen, tycka om sig själv bland annat och känna gemenskap med andra så mår man bättre och det går bättre i skolan.

Relationer

En viktig faktor för att man ska må bra är att man har goda relationer till familj och vänner. Att känna tillhörighet, gemenskap och att vara i ett sammanhang mår vi människor bra av. När vi umgås, skrattar, kramas mm får vi må-bra-hormoner. Det är därför det känns så bra när man är tillsammans med andra. Det är faktiskt lika viktigt om inte viktigare än att få i sig näring. Det finns studier där man sett att små apor väljer en tygbeklädd surrogatmamma utan tillgång till mat framför en stålinklädd surrogatmamma med tillgång till mat. Det är alltså viktigt att man göra saker man mår bra av och som får dig att skratta. 

Genom att vara med andra människor lär man sig av varandra, får förståelse för att man är olika, att man reagerar olika och känner på olika sätt. Empati innebär att man kan känna hur andra känner, även om man inte känner likadant kan man ha förståelse för andra och accepterar andra som de är. Att ha roligt tillsammans med andra kommer även hjälpa dig att orka mer i skolan och att lättare hantera motgångar. 

 

Sömn

Sömn behövs för återhämtning för både kroppen och hjärnan. Rekommendationen gällande sömn för barn i skolåldern är 10-11 timmar per dygn. Under tonåren är det lätt att man får för lite sömn. Rekommendationen för tonåringar är 9- 10 timmar och ungdomar ska inte sova färre än 8 timmar. Det är bra att undvika skärmar 1-2 timmar innan läggdags och regelbunden sömn och fysisk aktivitet förebygger strjobbar hjärnan med att lagra minnen från dagen och det gör att man kan lära sig saker lättare. Vid tillräcklig sömn under natten kommer skolarbetet att gå lättare och det ökar chanserna att nå bättre skolresultat och betyg. Sömn, minne och inlärning hänger ihop ökar må-bra-hormoner. Det är lättare att känna sig glad, positiv och optimistisk när man sovit tillräckligt och det beror på att du fått fler må-bra-hormoner stärks immunförsvaret växer vi på längden och utvecklas

 

Återhämtning

Både hjärnan och kroppen behöver återhämtning och vila. Hur gör man för att vila hjärnan? Jo, man begränsar intryck, t ex skärmtid. När du tittar på mobilen översvämmas hjärnan av intryck och information, bra återhämtning kan vara att röra på sig fysiskt, ta en promenad, eller lyssna på avslappningsövningar eller lugn musik eller bara ha det tyst och låta tankarna komma och gå. Sammanfattningsvis handlar det om att begränsa hjärnan och kroppen från för mycket belastning. Balansen mellan aktivitet och vila.

Skärmtid

Många barn sitter stilla framför en skärm flera timmar varje dag. Det är bra med gemensamma regler om skärmfri tid eller max tider, då barn gör som vuxna gör, ett tips är att använda olika tidshjälpmedel exempelvis en äggklocka. Se till att barnet har balans mellan sömn, kost och rörelse och va gärna aktiv och visa intresse för barnets skärm aktivitet. 

Skärmanvändning kan kännas både underhållande och avkopplande men det är viktigt att komma ihåg att hjärnan jobbar på högvarv när vi är uppkopplade och tillgängliga och hjärnan behöver få vila, avkoppling och återhämtning för att må bra. Varje signal från dator och mobil tolkas av hjärnan som en larmsignal som den ska reagera på och bedöma faran i. Tänk även på att du inte bara stör ditt eget nervsystem med din mobil. Sitter du i ett klassrum är det inte bara hos dig själv du kör igång en larmberedskap när mobilen ringer eller vibrerar. Alla i rummet kommer att få en dusch av stresshormoner. Om alla har sina mobiler på i klassrummet kan det bli många stresspåslag under en lektion när mobilerna ringer, plingar, brummar eller surrar. 

 

Mat

Det är mycket energikrävande för hjärnan att tänka, koncentrera sig och hänga med i skolan. För att se till att hjärnan har tillräckligt med energi för att klara skolan måste man fylla på med rätt bränsle med jämna mellanrum under hela dagen. 

Det viktigaste energikällorna som ditt barn behöver är kolhydrater, fett och protein. Om barnet äter enligt tallriksmodellen får hen i sig alla vitaminer och mineraler som behövs.

Om barnet äter frukost, lunch och middag blir hen inte så hungrig mellan måltiderna och det blir då lättare att undvika småätande. När du handlar mat, låt nyckelhålsmärkningen vägleda dig i vilka livsmedel som är bäst för ditt barn.

                          

Nyckelhålsmärkta livsmedel innehåller mindre mängd fett och framförallt fett av bättre kvalitet. Sådana livsmedel innehåller också mindre socker och salt, mer fibrer och fullkorn än andra av samma sort. Tänk på att i till exempel flingor, färdiga köttbullar och rismellanmål finns det dolt socker. 

En portion mat är oftast tillräcklig, en person = en portion och vatten är den bästa törstsläckaren.

 

Fysisk aktivitet

Det är viktigt att barn rör på sig. Minst en timmes fysisk aktivitet per dag rekommenderas. Tänk på vardagsmotionen såsom fri lek och att promenera eller att cykla till skolan och att ta trappor istället för hissen. Det kan bli lättare om du som vuxen är aktivt tillsammans med barnet.

Genom att röra på kroppen kan man t ex öka sin koncentrationsförmåga och förbättra sitt minne. Det blir lättare att hänga med i skolan och lära sig nya saker när man rör på kroppen. Om man ska lära sig något som känns extra svårt kan det vara bra att ställa sig upp och röra sig. 

Vid rörelse ökar syretillförseln till hjärnan, man piggnar till och får ny energi att fortsätta med uppgifterna med ny kraft. När man rör på kroppen så mycket att man blir andfådd hjälper man hjärnan att växa och utvecklas. Ju mer andfådd man blir och ju längre tid man håller på desto fler nya hjärnceller och kopplingar mellan hjärncellerna får man. Med fler hjärnceller och kopplingar funkar hjärnan bättre. Man kan alltså springa sig till en bättre hjärna, eller spela fotboll, dansa eller något annat kul som ger ökad puls. För att bli bra på tex spel behövs också rörelse för kroppen och en stadig grund!

Att träna så att pulsen går upp är också mycket bra mot stress. Den fysiska aktiviteten gör att man inte blir lika stressad och att om man blir stressad kan man handskas med stressen på ett bättre sätt. När man har tränat på dagen sover man bättre på natten. Man somnar snabbare och kvaliteten på sömnen blir bättre. Man ska dock tänka på att inte träna för sent på kvällen för då kommer både hjärnan och kroppen upp i varv och det kan bli svårare att somna. När man ska sova ska man vara nedvarvad. 

 

Självkänsla

Självkänsla handlar om hur du tänker och känner om dig själv. Du vet att du är värdefull bara genom att vara den du är, om du har bra självkänsla. Det har inte att göra med om du är bra eller dålig på att göra olika saker, vilket istället brukar beskrivas som gott självförtroende. Självkänslan, känslan av att du är okej, går att träna upp. Det finns mycket du kan göra för att stärka din självkänsla. Framförallt är det viktigt att du är snäll mot dig själv och inte dömer dig själv. Om du lätt fastnar i negativa tankar om dig själv, kan du träna på att tänka annorlunda. Att vara snäll mot sig själv är viktigt. Det kallas ibland för att ha självmedkänsla. Du kan tänka att du ska vara din bästa vän och inte din fiende. Det är extra viktigt om du har misslyckats med något eller tycker att du har gjort bort dig. Om något är jobbigt just nu, försök att tänka: det är okej, det går över, och det gör mig inte till en dålig person. 

 

 

Målet med förebyggande arbete är att reducera riskfaktorers inflytande och samtidigt stärka skyddsfaktorer för att därigenom minska symtombelastning och risk för ohälsa.