Region Gotland
Reception och regionupplysning
Visborgsallén 19
621 81  Visby
Telefon: 0498-26 90 00
E-post: regiongotland@gotland.se Lämna dina synpunkter

Barn- och utbildningsnämnden har sammanträtt

Publicerad 2020-11-24 16:40
Barn- och utbildningsnämnden (BUN) beslutade idag om sin internbudget och tagit del av återapportering kring Framtidens förskola och grundskola.

Nämnden beslutade om internbudget och elevpeng

BUN fastställde idag sin internbudget för 2021, som omsluter lite mer än 1,2 miljarder kronor, utifrån de ekonomiska ramar regionfullmäktige beslutade om i Strategisk plan och budget för 2021-2023. Totala ramen ökar med cirka 23 miljoner eller knappt två procent. Regionfullmäktige har beslutat om ett en-procentigt sparbeting för nämnderna för budgetåret 2021, som för barn- och utbildningsnämndens motsvarar 12,7 miljoner kronor. Besparingen hanteras generellt och innebär bland annat att grundbeloppet[1] – den så kallade elevpengen påverkas inom förskola och grundskola för alla huvudmän. Särskolan och kulturskolan får i uppdraget att minska sina respektive budgetar genom olika anpassningar av ekonomin. Barn- och utbildningsnämnden bedöms att ha täckning för de prognostiserade barn- och elevvolymerna. Nämnden beslutade även om landsbygdsstödet till små skolor utanför Visby på drygt 9,3 miljoner kronor.

Nämnden var inte enig i sitt beslut. Socialdemokraterna (S), Vänsterpartiet (V), Miljöpartiet (MP) och Feministiskt Initiativ (FI) yrkade på att Avslå förvaltningens förslag till internbudget, grundbelopp (elevpeng) och landsbygdsstöd. Istället ville man äska hos regionfullmäktige om 6,881 miljoner kronor för att undvika besparingar på barn och elever under besparingspunkterna 3-7 samt utöka landsbygdsstödet med en miljon kronor för årskurs 7-9. Efter votering antogs förvaltningens förslag till beslut.

S, MP, V och FI reserverade sig mot beslutet.

Nämnden fick återkoppling kring Framtidens förskola och grundskola

BUN:s ledamöter behandlade ärendet om en förändrad organisation för förskolan och grundskolan, som ska beslutas av nämnden den 15 december. Ledamöterna fick en återkoppling kring bland annat vilka konsekvenser det skulle få om inte Kräklingbo skola och Öja skola inte omfattades av en nedläggning. Effekterna skulle bli att åtta tjänster av de 41 beräknade tjänsterna i det fullständiga organisationsförslaget inte skulle kunna frisättas. På Öja skola krävs det ventilationsåtgärder som beräknas kosta cirka fyra miljoner kronor och underhållsåtgärder för uppskattningsvis 15 miljoner kronor samt ökade driftskostnader på cirka 3,4 miljoner kronor. På Kräklingbo skola finns behov av investeringar i kök om tillagningskök på cirka 3,4 miljoner kronor med ökade driftskostnader på cirka 270 000 kronor. Totalt ger ett behållande av de två skolenheterna kvarstående driftskostnader på mellan cirka 6 659 000 kronor och 8 145 000 kronor per år och investeringar på mellan cirka 19 000 000 kronor och 25 773 000 kronor. Ledamöterna tog även del av förvaltningens svar och fördjupade information kring konsekvenserna av några andra organisationsscenarior än det som ursprungligen som lämnats till nämnden – innehållande t.ex konsekvenserna när det gäller investeringar och underhåll.

BUN beslutade att ta emot informationen.

Antalet skolpliktsärenden fortsätter att öka

Ledamöterna tog idag del av och fastställde även en rapport om de skolpliktsärenden som hanterats under år 2020. Rektorerna rapporterar fortlöpande in till utbildnings- och arbetslivsförvaltningen om det finns risk för att skolplikten inte kommer att fullgöras. Enligt rutin ska också rapportering av elever med hög frånvaro ske tre gånger per läsår.

Antalet elever som riskerar att inte skolplikten fullgörs ökar jämfört med höstterminen 2019. Det handlar om 35 elever inom kommunal grundskola (föregående år var antalet 26) och fyra elever inom fristående grundskola som har hög och stadigvarande frånvaro och riskerar att inte fullgöra skolplikten. Det är några fler flickor än pojkar, antal elever i årskurs 8 sticker ut och antal elever med mycket hög frånvaro ökar inom mellanstadiet.

Största orsaken till elevernas frånvaro är psykosocialt mående. I nästan samtliga fall sker ett samarbete kring eleverna med andra instanser som socialtjänst och/eller hälso- och sjukvården (t.ex barn- och ungdomspsykiatrin). Skolornas elevhälsoteam har ett pågående arbete med eleverna ifråga och deras vårdnadshavare. Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen ska arbeta fram en rutin med kriterier för när det ska beslutas om ett föreläggande och föreläggande med vite till vårdnadshavare.

Återrapportering om anmälningar kring kränkande behandling

BUN tog idag del av årets andra halvårsrapport 2020:2 kring kränkande behandling. Rapporten omfattar 127 anmälningar: tre anmälningar avser förskola, en anmälan gällande fritidshem, en anmälan kommer från gymnasiesärskolan och resterande 122 anmälningar gäller grundskolans område. Antalet anmälningar ligger i nivå med föregående års rapport 2019:2 då 118 anmälningar inrapporterades. Vid uppföljning av ärenden har utbildnings- och arbetslivsförvaltningen sett att det pågår ett aktivt arbete, både med att förebygga och motverka kränkande behandling av alla slag.

Nämndens kallelse återfinns på: www.gotland.se/bunkallelser


[1] Ska täcka kostnader för undervisning, läromedel och utrustning, elevvård och hälsovård, måltider, lokalkostnader, administration och moms.