Region Gotland
Reception och regionupplysning
Visborgsallén 19
621 81  Visby
Telefon: 0498-26 90 00
E-post: regiongotland@gotland.se Lämna dina synpunkter
En ung person sitter på klipporna och tittar ut över havet.

Vill du inte gå till skolan? Det finns hjälp att få!

Det kan finnas många olika anledningar till att inte vilja eller kunna gå till skolan. Här får du veta mer om det och hur du kan få hjälp.

Alla som arbetar i skolan ska göra allt de kan för att du ska vilja och kunna vara där. För att skolan ska kunna hjälpa dig håller de noga reda på hur mycket du är frånvarande.

De ska prata direkt med dig om vad som kan vara problemet om du inte är i skolan. Om du är under 18 år ska de också prata med dina föräldrar.

Skolorna på Gotland har en plan för hur de ska hjälpa dig som elev att kunna komma till och vara i skolan. Du kan få den planen från din skola eller om du kontaktar Region Gotland.

Det här händer om du är borta från skolan

  • Dina föräldrar ska sjukanmäla dig till skolan om du inte kommer dit. Det gäller tills du är 18 år gammal, sedan är det du själv som gör sjukanmälan.
  • När du är borta från skolan skriver din lärare upp det i Schoolsoft.
  • Om du inte har blivit sjukanmäld av dina föräldrar ringer någon från skolan till dem så fort de märker att du är saknad. Om du är över 18 år hör skolan av sig till dig.
  • Dina föräldrar ska sjukanmäla dig varje dag som du är hemma.
  • Om du är sjukanmäld i mer än tre dagar i sträck kommer någon från skolan att ringa dig och fråga hur det är. De ska prata med dig och med någon vuxen där hemma om du är under 18 år. 

Det här händer om du är borta ofta eller längre perioder

Eftersom läraren gör noga anteckningar i schoolsoft kan skolan upptäcka om du är borta vissa lektioner eller vissa dagar eller om du ofta kommer för sent. Det kanske beror på sjukdom, att du tycker något är svårt eller för att du inte trivs. Även om du är i skolan ska läraren anmäla om du inte kommer till lektionen.

Oavsett varför du är borta ska din mentor ta reda på vad det beror på och om du behöver någon hjälp för att kunna vara i skolan.

Om din mentor blir orolig över din frånvaro ska mentorn berätta det för rektorn. Då vill skolans personal ha ett möte med dig och dina föräldrar och prata om din frånvaro.  Om du är över 18 år så bestämmer du om dina föräldrar ska bjudas med på mötet.

Det här kan vara bra att tänka på innan mötet 

På mötet ska ni prata om vad skolan ska göra för att du ska trivas och må bra där. Ibland kan det vara jobbigt att berätta vad du tänker och tycker. Därför är det bra om du har pratat med din mentor och dina föräldrar innan mötet. Ibland kan det vara skönt att skriva ner vad du tycker. Du kan skriva ner frågor och förklara vad som händer.

Personerna på mötet är där för din skull och för att det ska bli bättre för dig.

 

Det här händer på mötet 

  • Alla ska få prata på mötet. Det är viktigt att du får berätta vad som är viktigt för dig.
  • Mötet ska handla om vad du behöver för att komma tillbaka till skolan. Det är allas ansvar att hjälpa dig!
  • Mentorn skriver ner det ni pratar om på mötet. Det ska du och dina föräldrar få en kopia på och läsa i lugn och ro när ni har kommit hem från mötet.
  • Ibland är rektorn med på dessa möten.  

Eftersom frånvaro kan bero på väldigt många olika saker kan det behövas att flera personer är med på ett möte. Det kan vara personal från elevhälsan till exempel en skolsköterska, en kurator och/eller en skolpsykolog.

Alla är på mötet för att det ska bli bättre för dig och för att skolan ska funka.

På mötet skrivs en plan för vilket stöd du behöver

Du, dina föräldrar och skolans personal gör tillsammans en plan för vilket stöd du behöver för att komma tillbaka till skolan. Planen kallas för åtgärdsprogram.

Det finns en särskild blankett för åtgärdsprogram som rektor ska skriva under. Den blanketten ska du och dina föräldrar få. På den står det också hur ni gör om ni inte är nöjda med åtgärdsprogrammet.

I åtgärdsprogrammet står vad som är bestämt. Då ska personalen i skolan arbeta på det sättet.

Ibland behövs hjälp från någon utanför skolan

  • Ibland kan det behövas hjälp från andra än de som jobbar på din skola. Det kan vara någon som jobbar inom vården, på BUP (barn- och ungdomspsykiatrin) eller någon på socialtjänsten. Det är rektor som bestämmer att det ska tas kontakter med personer utanför skolan.
  • Om du har varit borta från skolan i en månad gör skolan alltid en orosanmälan till socialtjänsten. Det är för att du och skolan ska få hjälp med att lösa situationen på ett bra sätt.

Vad är en orosanmälan?

Om du är frånvarande från skolan ofta eller länge ska rektorn se till att det görs en orosanmälan till socialtjänsten. Socialtjänsten kallas ibland soc. Anmälan görs för att skolan är orolig för att du inte mår bra och för att du och din familj kan behöva hjälp från soc.

När soc får veta att någon är orolig för hur du mår eller hur du har det, måste de först av allt ta reda på om du behöver skyddas från någon eller något med detsamma. Till exempel om du har varit med om våld hemma. Det kallas för att de gör en skyddsbedömning. Om du behöver skydd ska du få det direkt.

Om du inte behöver skydd händer det här:

  • När soc fått en orosanmälan kommer de boka ett möte med dig, dina föräldrar och rektorn. Rektor bestämmer sen om andra vuxna från skolan ska vara med.
  • Om soc förstår att du eller din familj behöver hjälp från dem ska de se till att ni får det.

Här kan du läsa mer om orosanmälan och få koll på vad soc gör

 

  • Skolplikt innebär att du måste gå i skolan och delta i den verksamhet som anordnas där.
  • Skolplikten börjar höstterminen det år man fyller sex år och avslutas när man gått ut årskurs 9.
  • Din vårdnadshavare, oftast din förälder, ansvarar för att du kommer till skolan.

Så här står det i skollagen

Personalen i skolan och de vuxna hemma ska tillsammans hjälpa och stötta dig till att bli en person som är:

  • aktiv,
  • kreativ,
  • kompetent och
  • känner ansvar.

Det är viktigt att du får prata med de vuxna i skolan och hemma om vad det betyder, exempelvis på ditt utvecklingssamtal eller i klassrådet.

Det är du som vet bäst vad som behövs för att du ska må bra och vad som kan få dig att tycka att det är roligt att vara i skolan. När ni pratat om det kan de vuxna utforma din skolgång så att du tycker att skolan är meningsfull och så du har lust att vara i skolan.
 

Man vet att det är bra att gå och vara i skolan, för att du får lära dig många olika saker som är användbara för dig i resten av ditt liv. Det du inte kan lära dig hemma ska du kunna lära dig i skolan och det du lär dig i skolan ska vara användbart hemma.

  • Du lär dig metoder för att ta makten över ditt liv. Kunskap ger dig egenmakt över ditt liv. Det betyder att ju mer du lär dig desto mer kunskap får du om hur det går att forma ditt liv. Du får lära dig vad och hur du kan välja och göra saker, utifrån intressen och nödvändighet. Det betyder att du lär dig att bestämma över ditt eget liv och att fatta beslut som du mår bra av.
  • Du träffar många människor och lär dig hur de tänker och gör i sina liv.
  • Du lär dig vad du har rätt och frihet till att göra, men du lär dig också att samarbeta, ta hjälp av andra och att inte skada andra.
  • Du lär dig att beskriva sådant som händer och sådant du känner och tänker.
  • Du lär dig hur du kan göra för att bidra till samhället.

 Allt du lär dig, all kunskap du lär dig, kan också ge dig känslan att "jag kan saker" och "jag är bra".

Om du har dåliga erfarenheter av skolan är det därför viktigt att du får hjälp att göra skolan bra. Det är skolpersonalen ansvarig att hjälpa dig med.


 

Allt det vi skrivit här kommer från en plan som heter ”Handlingsplan för ökad skolnärvaro”. Planen beskriver vad alla som arbetar i skolan ska göra när en elev är frånvarande.

Handlingsplan för ökad skolnärvaro